Just nu är tankegångarna rätt fria, bollar med olika idéer, men vill ha den liten och lätt med muskelkraft som främsta mål. Självbärande blir en mer "hängiven" konstruktion som dock lockar. Med ram blir det enklare att konstruera och en mer flexibel konstruktion på sätt och vis. Jag klurar vidare, får se vad vi hamnar någonstans i slutände. Tips är välkomna.
/Bruno
__________________________________________________________
Ta semester! - sök efter resor hos Kelkoo.
Jämför pris på flygbiljetter och hotellrum här:
http://www.kelkoo.se/c-169901-resor-biljetter.html?partnerId=96914052
--- Den tors 2009-03-19 skrev Erik Stenlund <erixper(a)yahoo.com>:
> Egentligen skule jag kanske vilja utveckla den till ett
> system med två identiska bladfjädrar som bildar
> (åtminstone ungefär) ett parallellogram tillsammans med
> styrhuvudet (fäst med länkar). Då kan man skippa delen
> mellan styrhuvud och vevparti och istället fästa
> vevpartiet framåt och uppåt i karossen. Genom att ha en
> mellanväxel vid styrhuvudet á la Tetz och ett bakvänt
> fixed-wheel-nav på framhjulet kommer man ifrån dragkrafter
> i fjädringens riktning. Kruxet blir i så fall att behålla
> torsionsstyvheten.
Det här är intressant. Såg någonstans en som byggt en specialframvagn för att slippa styrhuvudet och på så vis få bättre sikt, men den var inte framhjulsdriven. Men helt klart kan den här tankegången utvecklas. Vore kanon med en idé med monocoque i den här konfigurationen också.
> Förresten är det väl inget som hindrar att man fäster
> ett ensamt bakhjul mellan de där bladfjädrarna. Även där
> finns förstås torsionen att ta hänsyn till.
Det är det inget som hindrar, men det kan bli lite fladdrigt - medan bakaxeln för två hjul SKA vrida sig så ska inte ett ensamt hjul göra det helst. Vridningen kan minskas genom att göra bladfjädrarna bredare, förstås, och då kan man skippa länken, men praktiska prov får väl utvisa vad som funkar.
Jag hade tanken att ett ensamt hjul lika väl skulle kunna ha samma grundkonfiguration som en bakdel med stel axel. Det KAN funka, och gör det inte det så är det ju hyfsat lätt att åtgärda och ändå behålla grundkonceptet.
/Bruno
__________________________________________________________
Ta semester! - sök efter resor hos Kelkoo.
Jämför pris på flygbiljetter och hotellrum här:
http://www.kelkoo.se/c-169901-resor-biljetter.html?partnerId=96914052
--- Den tors 2009-03-19 skrev Erik Stenlund <erixper(a)yahoo.com>:
> Snygg lösning för framfjädringen! Får jag sno den?
>
> Nåd o frid
> erik
Ja, det får du, den var rätt skoj att komma på. Jag gillar bladfjädrar - kan göras till strukturella element också som i fallet med bakaxeln, och man kan förflytta belastningar närmare mitten på cykeln och därmed avlasta ramen.
/Bruno
___________________________________________________
Sök efter kärleken!
Hitta din tvillingsjäl på Yahoo! Dejting: http://ad.doubleclick.net/clk;185753627;24584539;x?http://se.meetic.yahoo.n…
Jag har skissat lite mer på FWD-konceptet, men det är lite kluddigt för att visa än så länge.
Inspirerad av Julian Edgars finurliga senaste fjädringskoncept, där framvagnen på en tadpole är upphängd i en leading arm format som ett T där benet är en torsionsstav samt hålls på plats med en wattlänk och har luftfjädring - den kombinerade effekten av denna stela framvagn är att den fungerar krängningshämmande och trots att den verkar vara sprungen ur teknik från början av förra seklet så funkar den tydligen mycket bra i praktiken.
Jag flyttar bak den här stela framvagnen och gör den ännu enklare och mycket lättare - man borde nämligen få en liknande effekt med en enkel bred eller dubbla bladfjädrar istället för detta T. Bladfjädrarna fästes stumt eller hyggligt stumt i bakaxeln. Med dubbla fjädrar kan fästena i ramen göras så att de passar montage av fjädring för både ett eller två bakhjul. Inga länkarmar, inga bussningar, utom då man har ett bakhjul som måste styras upp med en länk så att det inte viker sig i sidled, men den kan fästas i samma fäste som bladfjädrarna eller helt enkelt kan man ha ett eget fjädrings/länkpaket för det enkla bakhjulet. Med dubbla bakhjul ska det inte vara någon länk som förhindrar att hjulen viker sig, eller snarare bakaxeln vrider sig, för det är en del av fjädringskonceptet.
Jag räknar med i början att jag kan skrota wattlänken och hoppas på att styvheten i fjädrarna räcker. Man kan laborera med tjocklek och bredd på fjädrarna tills man förhoppningsvis får något som funkar. Bladfjädrarna blir naturligtvis trä-epoxi, som ramen.
Den här enkelheten gör sig nog inte lika lätt på en framvagn, det är nog viktigare att den hålls på plats för styrgeometrins skull, så den här idén är nog knappast applicerbar på en tadpole.
Även framhjulet på deltan kan fjädras av med bladfjäder - en sådan bygger "ingenting" på höjden och därmed borde systemet kunna göras lägre än med andra fjädringssystem (spiralfjäder, gummifjädring etc).
/Bruno
__________________________________________________________
Låna pengar utan säkerhet. Jämför vilkor online hos Kelkoo.
http://www.kelkoo.se/c-100390123-lan-utan-sakerhet.html?partnerId=96915014
Man fäster inte navmotorer som Mats beskriver det. Och mycket riktigt, Borgis, det skulle inte funka, motorn skulle sno sladdarna. Det jag menar är att navmotorn fästes i ett fäste som påminner om ett vanligt hjulfäste och navmotorn roterar som vanligt. Det är så man brukar göra. Sladdarna förhindrar andra sätt att göra det på.
/Bruno
__________________________________________________________
Ta semester! - sök efter resor hos Kelkoo.
Jämför pris på flygbiljetter och hotellrum här:
http://www.kelkoo.se/c-169901-resor-biljetter.html?partnerId=96914052
Ja, men det är väl typiskt mig att snöa iväg åt alla möjliga och omöjliga håll. Det är väl en av grejorna som är så skönt med liggcykelklubben, här finns så många "galna" idéer... skönt att inte vara ensam med sånt.
Helt klart är det möjligt att med en FWD välja vilken bakdel man vill. Jag har för mig att jag sett någon fejkad bild där en FWD drar en stor segelbåt... hursomhelst så är det fina att konstruktionen med ett framhjul som driver naturligt lånar sig åt excesser eftersom det inte stör styrgeometrin med annat än att vänddiameter påverkas beroende på axelavstånd. Phu. Blev det krångliga meningar?
Så helt klart bär dina idéer, Mats.
Sen har jag klurat på en annan sak. Någon skrev i trikesforumet att man vill ha bra traction på två hjul och det tredje ska vara lätt belastat på en trike, om jag nu minns rätt. Jag är lite osäker på tänket där, jag skulle gärna göra tvärtom. Ofta har man ett väl tillplattat spår som passar ett hjul. På sidan av detta spår ökar mängden skräp och annat löst material som ökar kravet på hjulen. Jag kan tänka mig att det vettigaste är att ha mest vikt på ett enda hjul, och eftersom det är tänkt att gå i det bästa spåret är det inte lika avgörande att det är lättrullande under alla omständigheter, d v s man kan anse utan att verka alltför konstig att ett 406-hjul räcker. Det gäller inte de båda bakhjulen som släpar efter i skräpet - de skulle kunna vara stora, och det finns inget som sätter hinder för det i konstruktionen annat än hjulens vikt och krav på hållbarhet.
Men eftersom det är en FWD så finns det inget som hindrar att bakhjulet lutas inåt, som Lars tipsade om. Det kan göras även om man väljer att fjädra av bakhjulen med stel bakaxel. Stora hjul med lätt belastning och tunna däck - mumma!
Det ännu finare i kråksången är att man är inte bunden till den konstruktionen ifall det inte skulle funka (ekrar går av på löpande band etc). Man kan välja vilka bakhjul som helst utan större insatser eftersom största konstruktionsmödan ligger på den komplicerade framdelen. För rejs på slätt underlag kan man ha minihjul som tar minimalt med luftmotstånd. O s v. Möjligheten till modularitet är extrem. I princip skulle du kunna ha en streamliner där justeringen till tramporna sker med sätet och vars lutning kan vinklas - med klurigt vald dimension på karossen kan det funka inom visst intervall. Ett eller två bakhjul kan väljas efter behag. Eftersom den FWD jag tänkt mig med twisted chain inte lika självklart lånar sig till självbärande kaross utan ram så kan man göra karossen avtagbar efter behov och nöje. Jaha, verkar som om projektet ligger lite närmare Eriks streamlinertankar än man kanske kan vänta sig...
Klurigt tänkt med elmotor, men det finns, eller fanns, ett elmotormärke som gjorde just detta (Stokemonkey), använde en navmotor som dock i det fallet drev på tramporna, men andra varianter har förekommit är jag övertygad om. Steget till att driva med en kedja till bakhjulsparet är inte långt, och det fina med det är att en direktdrivande, tyst men tung motor (Crystalyte 400-serie torde vara bland den tystaste elmotorn, hörs nästan inte alls, det är fantastiskt när man drar iväg med den, men den väger 6 kg!). I och för sig förstärker karosser ljud och jag kan tänka mig att det också gäller Crystalytes svaga knorrande. Hursomhelst så för mig som varit med i mycket elcykeldiskussioner är det inga konstigheter med din tanke! Det ännu finare med att driva via kedja med frihjul är just frihjulet, som gör att motorn inte ger motstånd då den inte används. Annars FINNS det Crystalyte för sidomontage med mycket kraftiga hjulaxlar
(3/4"), men då får den visst rullmotstånd, känns som ett däck som det är lite luft i ungefär. En Crystalyte är väl kanske i o f s lite overkill, jag har sett rekommendationer att inte dra mer än 1600 W kontinuerligt genom en 406:a men den kan sluka mycket mer.
/Bruno
__________________________________________________________
Går det långsamt? Skaffa dig en snabbare bredbandsuppkoppling.
Sök och jämför priser hos Kelkoo.
http://www.kelkoo.se/c-100015813-bredband.html?partnerId=96914325
Hej allihopa!
Jag mötte en man med en låg svart deltatrike igår på väg hem från jobbet
utanför burlöv center och blev nyfiken.
Någon som känner igen sig eller vet vem det är?
/Petter Wingren
Låter som vettiga hastigheter. Själv har jag haft funderingar på "basfarten" 70, men 80 är nog mer realistiskt idag, och 60 på riktigt små vägar. Vägverket är ju mer inne på mer anpassade hastigheter idag så de kan ju inte vara främmande för tanken. Fartkameror har man ju igång också så de är ju inte främmande för att kontrollera hastigheten i stor skala. Kan behövas vissa sträckor, eftersom på vägar som förut haft hög hastighet kvarstår gärna den "kulturen" när hastighetsgränserna sänks. Ett exempel är just vägen mellan Västerås och Hallstahammar där hastigheten är begränsad till 70 men de som håller den farten blir bromsklossar, den normala farten är närmare den gamla begränsningen och brukar ligga på 90-100 km/h.
Om Vägverket tar så seriöst på nollvisionen så att de till och med är beredda att utesluta fordonsgrupper från allmänna vägar, så borde radikalt sänkta hastigheter inte vara mer orealistiskt. Det minskar olyckorna, ger mindre buller, en trevligare och mer allmän trafikmiljö och minskar utsläppen.
Det här var ett bra exempel, Erik!
/Bruno
__________________________________________________________
Går det långsamt? Skaffa dig en snabbare bredbandsuppkoppling.
Sök och jämför priser hos Kelkoo.
http://www.kelkoo.se/c-100015813-bredband.html?partnerId=96914325
Ok, Erik. En tvåhjuling har inte alls samma begränsningar som en trehjuling och är mycket enklare att bygga.
Vevpartiet på styrlagret blir högt, funkar fint på en tvåhjulig raser men jag är tveksam när det gäller en kåpad hoj och dessutom blir det inte mycket vikt på hjulet för fäste. Spelar i o f s mindre roll på en asfaltsräser.
Det du bör fundera på är frigång för foten vid hjulet genom hålen i karossen ifall du bygger en mer "normal" framhjulsdrift. Tydligen kan foten komma i kläm mellan kaross och växel när man ska sätta ner foten. Eller har du tänkt dig landningsställ?
Jag skulle kunna tänka mig en rätt så upprätt tvåhjulig kåpad hoj. Såg en sådan på någon site, en blå, tillsammans med några trehjuliga velomobiier, bland annat en go-one. NÅgon som vet vad jag menar? Den ser inte så rejsig ut och tror att den har solceller på sig för en ljudanläggning. I alla fall så ser den rätt så avspänd ut, vad jag minns.
Men vill jag ha en tvåhjulig kåpad hoj så klär jag väl in min Taifun. Även om måtten inte är riktigt optimerade för en slimmad kaross så skulle det kunna funka. Kan vara en bra övning i karossbygge. På wisilsidan finns ju några roliga kreationer där man använt plana skivor till karossen.
/Bruno
__________________________________________________________
Går det långsamt? Skaffa dig en snabbare bredbandsuppkoppling.
Sök och jämför priser hos Kelkoo.
http://www.kelkoo.se/c-100015813-bredband.html?partnerId=96914325
Erik, du har en poäng när det gäller utformningen av vägmiljön.
Vägar som upplevs som "intima" drar ner farten på bilarna. Helst ska vägarna utformas så att bilisterna upplever att de stör med sin bil. Blomlådor, parkbänkar, cykelställ vid vägen kan bidra, t ex. Det är en klassiker när det gäller utformningen av bilmiljöer inom tätbebyggda områden. Låga farter gör också att cyklar och bilar kan samsas på bättre sätt och det är ofta bra eftersom fotgängare och cyklister i det närmaste inte samsas alls på GC-stråk.
Smala landsvägar upplevs som intima, även om farterna kan vara höga på dem också stundtals. Där känns det mer självklart att man får ta plats med annat än bil. Går de här vägarna hyfsat direkt kan de utgöra ett självklart alternativ, t ex tar jag hellre en smal sådan väg åt köpingshållet från Hallstahammar än jag tar den lite bredare vägen mellan dessa orter. Skillnaden i sträcka är ändå minimal, kanske en halv km eller så på en sträcka på 25 km. Det här är klockrent.
Tyvärr kan sådana här stråk förstöras om man måste fara ett hack längs en större landsväg om denna har försetts med vajerräcken. Det är det jag menar att vajervägar kan klippa av bra cykelstråk, men eftersom få cyklar många möjliga stråk så begås ingen åtgärd för att underlätta cyklandet den vägen.
Sen finns det mellanvarianten, vägar som man kanske inte gärna trafikerar men där alternativen är orealistiska. Det finns smala sådana som går rätt rakt och där folk kör som dårar, ett exempel är Västeråsvägen mellan Hallstahammar och Västerås. De flesta skulle egentligen ha tagit sig ut på motorvägen om de haft något vett i skallen, men av någon anledning blåser många på på den här vägen istället - kanske den lilla vägen känns intim och mysig även för bilisterna? =)
Sen finns det de bredare mer självklara trafikstråken med tung trafik och utan realistiska alternativ och där inte ens en sommarcykelväg skulle ge den pace som krävs för att göra sträckan farbar. De här vägarna kan vara 13-14 m-vägar med bred vägren, och de kan kännas riktigt bra att cykla på trots tung trafik, t ex som det gick att göra en gång i tiden mellan Sura och Västerås, och man kan alltid svänga av ner i diken om så skulle behövas - men som bekant görs de här vägarna omöjliga genom vajerräcken, ett exempel på avsmalning av väg som inte fungerar för cyklister.
I sammanhanget är det bra med utvecklingen på cykellysefronten. Vi behöver kännetecken som talar om att det här är en cykel, här går det långsamt! Ett sådant är det röda blinkande bakljuset som kan fungera som LGF-skylt.
/Bruno
__________________________________________________________
Ta semester! - sök efter resor hos Kelkoo.
Jämför pris på flygbiljetter och hotellrum här:
http://www.kelkoo.se/c-169901-resor-biljetter.html?partnerId=96914052