Intresant artikel, men jag ser inte problemet med att man kör runt utanför rondellen. Så har vi det i Falkenberg och det fungerar bra.

Att sen exemplet i artikeln att en sträcka blir hela 300 meter! längre att cykla kan man ju ha olika syn på.

Problemet i grunden är vi själva. Vill vi att utbyggnaden för cyklister skall ta fart så vill det till att det skapas ett behov.

Falkenbergs kommun har en bra syn på cyklister, men däremot har Trafikverket ingen som helst förståelse för oss cyklister.

Sträckan mellan Slöinge och Heberg saknar cykelväg och det hade med enkla medel gått lätt att ta en del av gamla E6 i anspråk för cyklister. Trafikverkets svar på detta är att det går inte för när motorvägen stängs av på denna sträckan så behövs hela gamla E6 för bilister.

Hur fan tänkte Trafikverket när dom uttalar sig på detta viset? Om det behövs en cykelväg så är det ju verkligen när all trafik omdirigeras denna vägen.

För att inte tala om snöröjningen på denna sträckan. Jag får cykla mitt i vägen eftersom vägrenen inte skottas förrän i bästa fall på eftermiddagen.

Väl i Heberg så är det nyskottade cykelvägar ända in till Falkenberg. Detta redan på 6 på morgonen.

30 mar 2013 kl. 14:19 skrev Erik Sandblom eriksandblom@yahoo.co.uk:

Jag har fått in en artikel i Göteborgs Fria Tidning! Det handlar delvis om hur cykelbanor numera dras ut med kantiga knix runt rondeller i Sverige. Det handlar inte om slarv eller bristande vilja, utan om ett överdrivet säkerhetsfokus som gör det obekvämt att cykla. Jämför med Köpenhamn, korsningarna där har bara blåmålade cykelfält och ögonmätligt sämre säkerhet. Men cyklister får en rak och gen färdväg.

Jag pratade med en fd trafikplanerare på Göteborgs kommun, som anser att trafiknämnden (dvs politikerna) ger trafikkontoret (dvs tjänstemännen) fria händer och inte lägger sig i. Jag tycker det är dåligt, politiker måste lägga sig i och allmänheten måste våga kritisera, även när experterna spelar ut säkerhetskortet.

Länk till min artikel:

http://www.goteborgsfria.nu/artikel/97113 Trafikkontoret redovisar ännu en gång att cyklingen inte ökar i Göteborg (GFT 16/2). Trafikkontoret nämner de många gatuarbetena under året som en faktor, men det håller inte som förklaring. Cyklingen i Göteborg har inte ökat på 20 år, trots en omfattande utbyggnad av cykelnätet. Kan det vara så att cykelnätet helt enkelt inte gillas av cyklister?

Jag refererar till några blogginlägg i artikeln, länkar dem här:

http://gbgcyklaren.com/2012/september/nu-har-vi-gjort-det-krangligare-att-cy...

http://kallecyklar.wordpress.com/2012/11/07/rondellen-vid-kalles-vag/

Och här lite om dialogen med fd cykelplanerare: http://www.ecoprofile.se/thread-44-Cykelstaden-Goteborg-2014.html#22130

Läs och kommentera gärna!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Cykelhj%C3%A4lm

-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs

Sen att inte cyklingen ökat beror på att Svensken är av naturen lat och bekväm. Inte förrän det kostar pengar så händer det något. Se bara på trängselskatten. Kollektivtrafiken ökade samma dag som trängselskatten infördes. Varför gick det helt plötsligt att åka kollektivt? Jo för att det blev dyrare att ta bilen. Det behövs skattelättnader för cyklister för att det verkligen skall ta fart. Nu drar jag alla över en kam och det är fel. Visst finns det dom som verkligen använder cykeln, men skall vi få med även dom trötta så måste det finnas en ekonomisk vinst.

Se bara på deklarationen. Avdrag för cykel. 250kr/år. Vilket skämt!!!!!

Jag gör miljön en tjänst genom att cykelpendla till jobbet. 3 mil om dagen året runt. För detta får jag dra av 250kr. :-)

30 mar 2013 kl. 14:19 skrev Erik Sandblom eriksandblom@yahoo.co.uk:

Jag har fått in en artikel i Göteborgs Fria Tidning! Det handlar delvis om hur cykelbanor numera dras ut med kantiga knix runt rondeller i Sverige. Det handlar inte om slarv eller bristande vilja, utan om ett överdrivet säkerhetsfokus som gör det obekvämt att cykla. Jämför med Köpenhamn, korsningarna där har bara blåmålade cykelfält och ögonmätligt sämre säkerhet. Men cyklister får en rak och gen färdväg.

Jag pratade med en fd trafikplanerare på Göteborgs kommun, som anser att trafiknämnden (dvs politikerna) ger trafikkontoret (dvs tjänstemännen) fria händer och inte lägger sig i. Jag tycker det är dåligt, politiker måste lägga sig i och allmänheten måste våga kritisera, även när experterna spelar ut säkerhetskortet.

Länk till min artikel:

http://www.goteborgsfria.nu/artikel/97113 Trafikkontoret redovisar ännu en gång att cyklingen inte ökar i Göteborg (GFT 16/2). Trafikkontoret nämner de många gatuarbetena under året som en faktor, men det håller inte som förklaring. Cyklingen i Göteborg har inte ökat på 20 år, trots en omfattande utbyggnad av cykelnätet. Kan det vara så att cykelnätet helt enkelt inte gillas av cyklister?

Jag refererar till några blogginlägg i artikeln, länkar dem här:

http://gbgcyklaren.com/2012/september/nu-har-vi-gjort-det-krangligare-att-cy...

http://kallecyklar.wordpress.com/2012/11/07/rondellen-vid-kalles-vag/

Och här lite om dialogen med fd cykelplanerare: http://www.ecoprofile.se/thread-44-Cykelstaden-Goteborg-2014.html#22130

Läs och kommentera gärna!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Cykelhj%C3%A4lm

-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs

Men folk kan ju gå utan skylla på allt möjligt. Då är man inte lat, man bara går. Enkelt.

Om jag har läst resvaneundersökningen rätt, så är det antal resor, varken tid eller längd. Det finns en annan tabell, där genomsnittlig reslängd för olika färdsätt finns presenterat. Där framgår det att man går 1 km, och cyklar 2-3 km. Resor med buss och bil ligger genomsnittligt på 1,5 - 2 mil. Se bif. bild.

Om man går 1 km, kanske det upplevs som bekvämare än att ta upp cykeln ur cykelkällaren och att den sen ska parkeras, helst säkert, så att den inte är borta eller förstörd när man kommer tillbaka till den.

Samtidigt vet vi att de många bilresor är korta och att dessa med fördel kan göras per cykel.

Tyvärr är det nog så att det är den totalt upplevda bekvämligheten som avgör vilket färdmedel man använder. I det s k Quest-projektet som handlar om parkering i städerna har det presenterats undersökningar om hur möjligheten till parkering påverkar om man tar bilen eller inte. Om det finns obegränsat med bilparkering vid en arbetsplats tar 80% av de anställda bilen. (dvs alla som har bil!) Ju svårare/dyrare det är att parkera, desto färre tar bilen - ned till det antal som verkligen måste ta den. (c:a 20% tror jag siffran var)

Av detta kan man tyvärr misstänka att inte ens den bästa cykelinfrastruktur skulle locka särskilt många att cykla, om det är lätt och billigt att parkera bilen. Jfr Köpenhamn som parallellt med att man har byggt upp en bra cykelinfrastruktur också har minskat parkeringsmöjligheterna, med 1% färre p-platser per år. (och man har hållit på i 40 år!)

Både morot och piska måste till!

Håller nog på den andra förklaringen, eftersom siffrorna speglar hela landet. Jag bor själv i en extremt "kompakt stad" Trollhättan, där de flesta kommuninnevånarna bor i själva centralorten och väldigt få i småorter utanför. Så om alla cyklade här, skulle resorna ändå bli korta.

Samtidigt cyklar jag ofta i Göteborg och utgår då från sonens bostad i Torslanda. Det är 18,5 km till centrum, vilket är längre än till min grannstad Vänersborg, dit det är 16 km (kan bli 12,5 km om äntligen en f d banvall görs till cykelväg - vi har i Cykelfrämjandet jobbat hårt för detta, med tanke på att pendlingen är mycket stor mellan städerna)

Så i diskussionerna måste man skilja på storstad och småstad. Men i specialfall som Trollhättan-Vänersborg kan man ju med elcykel eller snabb "vanlig cykel" pendla på en halvtimme om banvallen blir cykelväg, gärna en "supercykelväg"!

Poblemet är precis som Krister påpekar att det finns p-platser hos de större arbetsgivarna och även vid alla köpcentra. Det pågår f ö en animerad debatt om bil-p-platser vid Resecentrum för Göteborgspendlarna, nu när Saab har stängt. Att det redan står minst lika många cyklar vid Resecentrum är det ingen som tänker på! Vi jobbar hårt på en bike-and-ride-anläggning, men politikerna snabbutreder p-hus! Man har tidigare inte dragit sig för att bygga nya p-platser i ett naturvårdsområde nära centrum, för att förse högskolan med p-platsr. Pinsamt!

Ursäkta, jag menade naturligtvis att vi ska förbättra för cykling, men att det inte räcker. Efter 50 års byggande av samhället för bilar, är det svårt att ändra invanda beteenden.

Det jag närmast tänkte på är en undersökning som analyserad vad som gör att man tar bilen, med avseende på tillgång och kostnad för p-plats vid arbetsplatsen. Den kommer kort och gott fram till det jag skrev, att vid obegränsad tillgång och gratis åker i princip alla bilinnehavare bil (dvs 80%), vid stor brist och hög kostnad åker bara de 20% som måste.

Sen finns det en grupp som har bestämt sig för att cykla, t ex av hälso- och miljöskäl eller ekonomiska skäl. Ett större antal på sommaren, ett betydligt mindre antal på vintern. En närmast pinsam artikel i vår lokaltidning intervjuade unga och gamla om vintercykling. Gamla tanter berätta de att de cyklade året om, i ur och skur, För ungdomarna var det "för kallt"...

Bilar subventioneras bland annat genom p-normen, men även på andra sätt. I programmet "klotet" i dag nämndes att det i extremlandet USA går 60% av stadsytan åt till bilarna och bilanknutna verksamheter (siffran gällde Phoenix, Arizona).

Om ni orkar läsa klipper jag in vad vår CF-krets framförde i Questprojektet i Trollhättan:

Vänersborg-Trollhättekretsens förslag till lösningar på de frågor som ställs i noteringarna i "Sammanfattning dialogmöte 1, Trollhättans Stad, 2012-10-01", att användas som underlag för noteringar från dialogmöte 2. Både muntligt redovisat på mötet och skriftligt från den utdelade åhörarkopian ingår. Svar finns även på frågor från möte 1, som inte togs upp på möte 2.

1. "Hur få trollhättebon att inte vanemässigt använda bilen som färdmedel för resor till och inom staden?" Svar: Genom -att förändra attityder hos politiker, tjänstemän, invånare, -att förbättra möjligheterna till alternativa färdsätt, - att förändra villkoren för parkering och stadsplanering så att det blir balans mellan biltrafik och annan trafik

2. "Hur gör vi det tryggt och attraktivt att gå eller cykla till och inom centrum?" Svar: Genom att istället fråga Varför gör vi det inte tryggt och,,,,,,,, ? vilket beror på att cykelns roll för hållbara transporter inte alls har beaktats i kommunens planarbete, exvis Centrum- och Energiplanen. Då kan de kunskaper som redan finns användas.

3. "Hur kan vi förbättra cykelparkering i stan?" Svar: Genom att bygga cykelställ med tak, fastlåsningsmöjlighet och belysning där cyklar parkeras under längre tid, -att bygga så många och så nära som möjligt, eftersom tidsvinsten är ett tungt skäl för att välja cykel, -att bygga "Bike & Ridegarage där så är möjligt.

4. "Hur löser vi det ökande behovet av pendelparkering vid resecentrum?" Svar: Genom att främja alternativ till biltrafik, - att påverka efterfrågan genom minskade subventioner, - att göra en resvaneundersökning för svar på hur många som inte har annat alternativ till bilen, -att ta fram en alternativreseguide med tidsåtgång, cykelkarta, exempel på kostnadsbesparing, hälsoeffekter,,, - att skapa en pilotgrupp som får utrustning för året-runtcykling och som sen följs upp, -att bygga fler cykelparkeringar, -att informera om att boende inom tätorten inte gör någon tidsvinst med bil. Se också svaret till fråga 9.

5. "Hur utnyttjar vi befintliga (cykel)parkeringsanläggningar bättre?" Svar: Rensa bort vrak periodiskt, reparera efter snöröjning och sabb, komplettera vissa befintliga med vajrar för fastlåsning.

6. "Hur hantera det ökande behovet av boendeparkering när staden växer?" Svar: Vid nybyggen ta med krav på attraktiva och väl fungerande cykelparkeringar innan exploateringsavtal eller andra bindande beslut fattas.

7. "Hur dämpar vi parkeringsbehovet vid stora arbetsplatser?" Svar: Överge den tidigare strävan om riklig och gratis parkering för alla eftersom det resulterar i att 80% åker bil. Skapa helhetslösningar för alternativa ressätt.

8. Parkeringsstrategi. En förutsättning för att lyckas med Hållbara Transporter som begreppet definierades vid första mötet med tre OCH-villkor.

9. "Hur går det att ändra attityden kring bilen som det självklara valet för resor i staden?" Svar: Genom att inse att ett halvsekellångt tänkande kring trafik måste ändras och att det därmed kräver förändringsarbetets klassiska verktyg: börja uppifrån, skapa förebilder och kommunicera målet Hållbara Transporter, - att värdera/subventionera olika transportmedel lika, -att ta med cykeltrafik i Thn Stads planarbete, -att skapa positiva blickfång som Bikee & Ride, Sveriges första cykelhiss, Elcyklar för tjänstebruk,,,, -att ordna väl synliga kampanjer (cyklande seminarium, året-runtcykling m/Östersund,,,, -att lyfta fram Hållbara Transporter som en livsstilsmarkör

10. "Cykelfrämjandets svar på avslutande fråga om prioriterade åtgärder." Svar: -Lyfta fram cykling som viktig faktor för Hållbara transporter. Arbeta med attitydförändringar. Ta med helhetslösningar för cykeltrafik redan i planarbeten