Ok, men fortfarande kvarstår faktum att man bygger eller förordar icke ekonomiska projekt, och då av andra skäl.
Och att mitträckesvägar kan göras mer farbara för cykel, i de fall de måste begagnas som enda vettiga alternativ. Jag kan motvilligt acceptera mitträckesvägar om det är enda alternativet för att förbättra vägstandarden SAMT att de görs säkra för cykelbruk helst generellt men med prioriteringen framförallt där inga vettiga alternativ finns.
MEN mitträckevägar är braka-på-vägar. Allra helst såge jag alternativvägar som lösningen. Mitträckesväg skulle jag bara cykla på i yttersta nödfall! Just för att bilister står på som dårar där de förväntar sig kunna göra det, och dit hör motorvägar (som man inte får cykla på) och mitträckesvägar (som man tydligen får cykla på). I övrigt får gärna bilar hägnas in i staket och stängsel och grävas ner i tunnlar och guppa över hur många fartgupp som helst. Allra helst skulle varje bil ha en fartkamera monterad på sig. Uppenbarligen kan vi ju inte hantera den chimära frihet som bilen ger oss, annars skulle ju inte det här behövas.
Förresten, om varje räddat liv är 50 gånger billigare på mitträckesväg, betyder det att det kan gå åt upp till 50 gånger fler liv på mitträckesväg jämfört med motorväg? 8=)
Sen tycker jag det är felaktigt att räkna antal olyckor per sträcka, eftersom samhället anpassar sig efter transportmöjligheterna så att vi använder samma tid till förflyttning oavsett om vi går eller har tillgång till världens effektivaste vägnät. D v s vi biter oss i rumpan när vi bygger ut vägnätet - vi gör samma jobb med mer transportarbete och kallar det rörelsefrihet. Det finns rapporter som beskriver detta. Kontentan är att man ska beräkna antal olyckor per tidsenhet, INTE per sträckenhet. Just i det här fallet gör det väl ingen skillnad, men det skulle ändå vara intressant att se effekten av ett sådant räknesätt.
/Bruno
Låt vårkänslorna spira! Hitta din tvillingsjäl på Yahoo! Dejting: http://se.meetic.yahoo.net