21 Apr
2010
21 Apr
'10
10:06 a.m.
Jag är så trött på inställningen att det är SYND om mig som cyklar, att man är en hurtbulle, mm etc osv, och inte liksom en normal människa.
En vanlig bilbunden måste komma över en tröskel av missriktad bekvämlighet. Det kan kräva en viljeansträngning utöver det normala innan man kommer dithät, kanske en känsla av att vara plågad innan det gör över till något bra. Som när man börjar motionera ö h t.
Egentligen är det vi som borde se medlidsamt på de bilbundna som är så ömkliga.
/Bruno