Här var vägen blöt och molnen hängde hotfulla. Dessutom är vägalternativen inte överväldigande: E4:a, eller en knölig i det närmaste äventyrsstig eller så en längre och väldigt, och då menar jag väldigt, backig omväg. Att det inte finns en cykelväg värd namnet söder om Sundsvall är en skandal, samtidigt som man har såna problem med trafiken i centrum (vilken stad har inte det?), och det rimmar ju inte särskilt väl!
När jag kom dit var jag nästan glad att jag lämnat Vipern hemma. Stan var full av härliga lådbilar som deltog i ett lådbilsrejs, och vid kommunens tält stod en representant från cykelvärlden i form av en av topp tio inom MTB-sporten i Sverige i full mundering och häftig MTB-hoj. Det var skönt att jag slapp få alla dessa att stå i bakgrunden till min cykel... :-) man måste ju tänka litegrann på sina medmänniskor också...
/Bruno
_____________________________________________________ Gratis e-mail resten av livet på www.yahoo.se/mail Busenkelt!