Det är otroligt att forskningen måste påpeka sådant som är självklart, att cykeln är ett transportmedel som står på egna ben. Det är det jag sagt tidigare, om vi bara ser cykeln som alternativ till bilen kommer vi ingenstans.
I infrastrukturproppen stod ju om många vettiga aspekter på cykling, även jämställdhet.
Jag misstror uppgiften att de flesta bilresor är 15 km och längre. När det gäller att folk ska räkna upp sina resor tror jag att de lätt glämmer alla småsnuttar som de faktiskt kör. Sen tror jag visst att gynnad cykling kan påverka bilvanorna, särskilt ifall barnen inte behöver skjutsas till skola, dagis och aktiviteter i samma utsträckning.
Sen att 15 km anses vara långt att cykla är ju skrattretande. Men så är det idag. Senast idag satt jag på ett möte där man tyckte att det skulle vara långt för mig att cykla 3-4 km för ett ärende.
Vi har blivit fruktansvärt lata och helt tappat begreppet kring vad transporter egentligen kräver och kostar. Bilen ska användas till allt och i alla situationer, det tas liksom för givet. Annat var det förr. Min far vittnade om långa cykelresor som de tog med en axelryckning. För några veckor sedan stoppade en gammal dam med rullator mig med anledning av min cykel och cykelkärra, och började berätta om sin man som i deras ungdom byggde en sidovagn till cykeln. Hon berättade att de gjorde cykelutflykter till norra delarna av Stockholm - de bodde då i Gävle!
Dagens människa är FÖR YNKLIG!
/Bruno