--- Den fre 2010-04-30 skrev Olaf Johansson noll@telia.com:
Så är det säkert. Men vad har fått världens regeringar att ta klimathotet på (någorlunda) allvar? Inte är det visioner eller föredömen, utan den fasa som de inre bilderna av smältande polaris och gigantiska ökenområden väcker. Vi inser att saker och ting måste göras, på alla nivåer. Men det är inte visioner som får något att hända, såvida det inte är skräckvisioner. Likadant med vår stadsmiljö som favoriserar bilismen: alla vet att det inte är bra, men inget kommer att ske förrän en förändring måste ske. Det största hotet mot bilismen just nu är oppositionens varslade skattehöjning på bensin. Komiskt, inte sant?
Jag tror fortfarande det måste finnas "visionärer" som orkar driva frågorna. Folk som lätt uppfattas som extremister. Det orkar inte gemene man, som är fast i att drälla runt med bil till och från jobb och dagis och shoppingcentra. Om visionärerna är rätt i tiden så följer folk lydigt med, helst, som du mycket riktigt påpekar, påpiskade av hot eller gulliga sälkutar.
Om det inte fanns någon som höll upp fanan och blickade framåt, utan man lutade sig tillbaka enbart på den breda massan, så skulle det inte hända ett jota. Det finns ingen motsättning i detta och det faktum att man måste ha den breda massan med sig för att få något att hända. Breda massan och visionärer var för sig åstadkommer ingenting. Det är när de kan mötas, helst under hot, som det händer något.
Miljödirektören på Vägverket tror inte alls på att bensinpris påverkar folks vanor. Det måste till annat, och i andra led.
/Bruno