Idag luftade jag Taifunen på lunchen. Det är varmt men blåsigt. Det jag la märke till med MTB:n är att vinden känns även i låga farter på den. Men inte på Taifunen. Det märks att profilen är låg, vinden liksom bara glider av en.
Taxade runt mest på 3:an-5:an, (15-20 km/h vid en kadens på 60) utan att anstränga mig. Den känns spänstig och skön. Trots sitslutningen på kring 20 grader så har jag god överblick på vägen strax framför mig. Kanske är det sätets böj vid axlarna tillsammans med min fysik som gör att jag inte känner att det är jobbigt för nacken.
170-vevarna funkar bra nu, känner inte av knäna, men jag bör fortsättningsvis ta det försiktigt.
Det enda som irriterar är i- och urklickandet av fötterna vid korsningarna och att det är svårt att se förbi det höga gräset. Den är inte så kvick av den anledningen som MTB:n på små cykelvägar. Men den överlägsna glidarkänslan överväger. Det är en farbaskat rolig cykel!
Vilken tid på dygnet brukar liggister få starta på Vätternrundan?
/Bruno