HPVS October 2007

hpvs@lists.lysator.liu.se

43 participants
78 discussions

Vikbar budget-touringcykel
by lars＠viebke.nu 30 Oct '07

30 Oct '07

Jag cyklade 9 mil igår! Inte direkt en sträcka att skryta med, inte ens om man väger in att jag hade en fullständig touringpackning (30kg fördelat på 5 väskor) packat på hojjen. Men det var på en upprätt cykel (alltså INTE en liggcykel), och faktiskt den längsta turen jag gjort på en upprätt sedan den sista upprätta cykelsemestern för 8 år sedan. Sedan dess har jag alltid valt liggcykel till alla längre turer (bekvämare, roligare och varmare då det är kyligt ute). Vän av ordning kanske försynt undrar: Varför välja en upprätt cykel för touring då man har flera lämpliga touringliggcyklar? Nu var förutsättningen för semestern att cykeln skulle vara ihopfällbar, gå att få in i tältet (gömma) tillsammans med packningen (jag har ett 2-manna utan ytterområden), helst samtidigt som jag sover. Cykeln måste för denna semester även gå att transportera på tåg och buss (gömd i en väska). Samtidigt ville jag inte spendera allt för mycket efterssom det bara blir en relativt kort cykelsemester (någon eller några veckor i Tyskland och Danmark), och att jag troligtvis väljer en liggcykel (helst en tadpoletrike) till nästa cykelsemester. Jag fick alltså utgå från vad jag hade hemma och omvandla detta till en touringcykel. Jag hade tre ihopfällbara alternativ: 1. Brompton T5 2. A-bike 3. Biltema vikcykel Bromptonen är bra att cykla på, även längre sträckor. Den är troligtvis den fullvuxna cykeln med bäst ihopfällningssystem. Den är dock svår att omvandla till en riktig touringcykel med lowriders fram och minst 500% utväxling (20-100 gear-inch). Dessutom har jag lämnat Bromptonen i segelbåten (Kroatien) efterssom det inte var gångbart att frakta den fram och tillbaka via flyg varje år. A-biken är med sina extremt små mått och sin låga vikt en superb cykel inom sitt användningsområde: cykling kortare sträckor mellan olika färdmedel. A-biken är dock knappast en långfärdscykel, än mindre en touringcykel (även om jag har cyklat som mest 30km på en dag med A-biken och transporterat som mest 40kg (vagn bakom cykeln)). Biltemavikisen är marknadens troligtvis prisvärdaste ihopfällbara cykel, med ett pris på 1700kr och med rejäl och styv aluminiumram. Det medföljande växelsystemet är dock kasst. Biltemavikisen har dock visat sig vara en ypperlig cykel för uppgradering till touringbruk. 20-tumshjulen (406mm) medger enkelt val av högkvalitativa däck och enkel upphänging av lowriders fram och en touringpakethållare bak. Naven är standard-MTB-bredd varvid det är relativt enkelt att få till ett lämpligt växelsystem. Hjulbasen på 103cm ligger inom samma område som för många "riktiga" touringcyklar. Sagt och gjort har jag uppgraderat Biltemavikisen till något som visade sig bli en utmärkt touringcykel (om man väger in att det är en upprätt cykel som saknar fjädring). Jag har uppgraderat alla delar som jag ansåg nödvändiga (växelsystem, vevparti, däck, pedaler, kedjeskydd, pakethållare, sadel, backspegel, handtag och lite till) mestadels med någorlunda högkvalitativa delar från rena lågprisinköpskällor (Biltema, Jula, Cyclecomponents) samt bagagnat för att hålla kostnaden nere. Därmed har jag fått fram en, mycket bra ihopfällbar touringcykel för under 4000kr komplett. Det finns faktist fördelar mot en traditionell storhjult upprätt touringcykel: Framförallt gör de små hjulen gör att packningen sitter både lågt och extremt stabilt samtidigt som att rullmotståndet på vanlig asfalt inte har försämrats då jag har bytt till högkvalitativa lättrullade slicksdäck. Man kan packa cykeln mycket tungt utan att det påverkar stabiliteten (jag har provat långfärdsvikisen med 30kg packning i som mest 50km/h). Samtidigt bör det nog vara på platts att påpeka att detta nog inte är en touringcykel för storväxta: anståndet mellan sadeln och styret är begränsat (man sitter relativt upprätt) och man kan inte höja sadeln speciellt mycket mer än att det passar mig som är 174cm. Det är därtill är det osäkert om cykeln hanterar hur mycket vikt som helst. Jag väger bara 58 kg, inkl 30 kg packning och 15 kg cykel hamnar vikten strax över 100 kg, vilket ju inte är mycket mer än vad en större cyklist med cykel utan packning väger. Efter semestern, i mitten eller slutet av augusti, återkommer jag förståss med en redovisning hur turen gick, hur den vikbara budget-touringcykel funkade, samt den sedan länge utlovade recenstionen/jämförelsen mellan fyra olika ihopfällbara cyklar (Brompton, A-bike, Biltema vikis och Microbike), allt förståss inkl bilder. /Lars Viebke www.viebke.nu

8 13

Snygg hemsida auf Deutsch
by Olaf Johansson 29 Oct '07

29 Oct '07

http://www.liegeradmagazin.de

1 0

Re: [hpvs] Re: TransformerBike. Drömmen om ett praktiskt färdmedel i tätorten och staden?
by Erik Stenlund 29 Oct '07

29 Oct '07

gamla crescent (och andra MCB-cyklar) hade oftast helsmidd vev. ----- Original Message ---- From: Fred Werter <fredwerter(a)nerdshack.com> To: hpvs(a)lists.lysator.liu.se Sent: Monday, October 29, 2007 2:26:27 PM Subject: [hpvs] Re: TransformerBike. Drömmen om ett praktiskt färdmedel i tätorten och staden? Exactamento! Precis så där kom jag på när jag låg i badet och meditera över vikbara fotstöd a la pedaler. Man tar vänster vevarm med pedal och placerar den så att är den är nerfälld så vilar vänstra pedalens yttersta del på medens plana yta. Det gör att det nerfällda fotsödet får stadga och stor anliggningsyta. Kommer att hålla länge. När man fäller upp ska detta gömmas undere sitsen så det inte är ivägen eller smutsar mina och andras kläder och det blir fritt att gå utan att slå i några delar av plattformen. Nu fattas bara att göra grjen så stark och praktiskt genomförbar som möjligt. Kan Crescent cykeln vara helsmidd rakt igenom? Vevarmar är ju otroligt stark så om jag montera halkskyddet av aluminium längs med en sådan så häller ju det jättebra att stå på. Det gäller bara att få fästanordningen lika stark. _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs __________________________________________________ Do You Yahoo!? Tired of spam? Yahoo! Mail has the best spam protection around http://mail.yahoo.com

1 0

Re: [hpvs] Re: TransformerBike. Drömmen om ett praktiskt färdmedel i tätorten och staden?
by Erik Stenlund 29 Oct '07

29 Oct '07

Fäst en vikpedal i meden och stå på vevarmen! Då borde man kunna få till en tvåmomentsfällning av plattformen (upp-in-ner) var det två eller tre moment förresten... ----- Original Message ---- From: Fred Werter <fredwerter(a)nerdshack.com> To: hpvs(a)lists.lysator.liu.se Sent: Monday, October 29, 2007 12:17:46 PM Subject: [hpvs] Re: TransformerBike. Drömmen om ett praktiskt färdmedel i tätorten och staden? Hej Erik, först en dagsfärsk rapport. Premiäråkte en kilometer idag. Faasigen också jag måste flytta tvärslån så lång tupp så den inte är ivägen för den sparkande foten. Det blir för fjuttigt med dessa tåfjuttande nippertipp sparkar. Det blir ingen kraft eller fart över det. Man måste kunna sätta ner foten parallelt med den andra och inte som nu när tvärslån är ivägen lite bakom hälen. Kroppen får fel lutning också. Det belastar axlar och rygg mer än orginalet gör. E. Lahtinen har nog provat ut sin ESLA sparkcykel ordentligt. Så, Herr Vekling. Tillbaka till ritningsbordet bums mesamma. Verkställ! Nu mitt svar till dig Erik du har så rätt. Det där har jag tänkt på och gick ner i den gemensamma källaren i HSB och kollade mina fyra cyklar där. Den dyraste vill jag inte slakta. Crescent beg. damcykel kostade mig 400 kr så den vill jag slakta men de har satt fast de har satt fast vevarmarna på ett sätt som jag som aldrig skruvat isär inte har en aning om hur det är gjort. Att ställa sig att såga så tjockt och ultrastarkt stål det vill jag inte. Ok får titta på äldsta skräpvikbara som jag tänkt ha som Stehagcykel. Kanske den funkar. Annars kan man väl skaffa bra gamla trampor eller kolla hur de är gjorda och göra likadant? Vore roligast om jag kom på att göra upp och nerfällbart. Med cykelns vevarmar så är ju det rdan liksom fixat. De går ju 360 grader redan på en cykel så här behöver de fällas mindre än 180 Grader. Får man den dessutom att vila på en med i nerfällt läge så blir det urstarkt. _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs __________________________________________________ Do You Yahoo!? Tired of spam? Yahoo! Mail has the best spam protection around http://mail.yahoo.com

1 0

Re: [hpvs] Re: TransformerBike. Drömmen om ett praktiskt färdmedel i tätorten och staden?
by Erik Stenlund 29 Oct '07

29 Oct '07

Underbart bygge! Om man kommer på att använda hyllskenor till byggmaterial måste man vara en sant kreativ person. Förslag på fällbar sparkplattform: ta ett par vevar från en skrotad cykel och låt dem ingå i balkarna/medarna bakåt. Fäst däri axeldelen från den fällbara plattformen. Fäst pedalkroppen utan lager på axeln (epoxi?). En annan variant är att man använder två pedaler på var sida. De kan förbindas per sida för bättre stabilitet. Mina idéer behöver uppenbarligen förädlas, men jag tror att du är något bra på spåren ----- Original Message ---- From: Fred Werter <fredwerter(a)nerdshack.com> To: hpvs(a)lists.lysator.liu.se Sent: Sunday, October 28, 2007 12:07:20 PM Subject: [hpvs] Re: TransformerBike. Drömmen om ett praktiskt färdmedel i tätorten och staden? Typiskt glömde ge länk. http://www.flickr.com/photos/8233858@N05/ om den inte funkar gå till http://www.flickr.com/ och skriv kickrollator i search så hittar ni mig där. _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs __________________________________________________ Do You Yahoo!? Tired of spam? Yahoo! Mail has the best spam protection around http://mail.yahoo.com

1 0

Re: SV: [hpvs] bygg din velomobil
by Frederik A. Van De Walle 27 Oct '07

27 Oct '07

Hej Janne I. VK4 ser ut som att vara samma som Alligt a5, www.alligt.nl Om du inte har sett det förr, här kan du se hur någon byggde en och målade den fint också: http://members.lycos.nl/liggendehoutdraaier/alleweder.html Göra en VK4 snabbare? Jag kan komma på följande saker: -Hjulsidor (tyg), en (tyg)kåpa som täcker över den stora sittbrunnen och som kommer högt upp tillprecis under ögonhöjd, det hjälper mycket. - Man kan säkert täcka för fotöppningarna lite också om man känner att de tar in för mycket luft. - Ser till att du sitter så lågt som möjlig. - Är man ambitiös kan man göra en bakkåpa för bakhjulet samt minska hålen på undersidan mellan framhjulen och kaross/runda av kanter så gott som möjlig. Snyggast med lite formad kompositplast. - Är man väldig ambitiös kan man förminska sittbrunnsöppningen genom att lägga till en extra plåtbit, huvud'kåpa' som ansluter bättre till huvudet. - Och man kan bygga den så att hela baksidan hamnar lägre, nu är den lite hög där bak; bygg den så att nosen hamnar lite lägre, några mm inom toleranser i mitten kan göra att hela nosen hamnar mycket lägre där framme, sen går det bra att sänka baksidan en del genom att justera fjädringen utan att nosen blir för hög. - Om du inte är för stor och har för mycket benutrymme kan du även försöka att korta in den övre plåten ovanför benen så att hela velomobile blir lite lägre (inte så svårt fast man behöver verktyg så att man kan klippa plåten snyggt). - Vikt: ingen målning eller bara nosen om silvergrå är snyggt, undersidan svart (bara snyggt), undvik all önödig utrustning. - Sen ska man bara se till att den är inhopsatt så bra som möjligt och se till att allting mekanisk fungerar så bra som möjlig. Undvik plaströr runt kedjan, särskilt på den dragande kedjan (om du ändå cyklar i cykelkläder, rekommenderas för längre turer). - Bra däck och bra tryck i däcken och perfekt avstämd spårning av framhjulen är förstås också mycket viktiga förutsättningar. Lycka till! /Frederik ----- Original Message ---- From: Jan Ingemarsson <janingemarsson(a)hotmail.com> To: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft <hpvs(a)lists.lysator.liu.se> Sent: Friday, October 19, 2007 11:55:34 AM Subject: SV: [hpvs] bygg din velomobil Förresten Fredrik du som är Velomobilbyggare har du några tips på hur man kan förbättra aerodynamiken m.m. på en KV4 när man nu inte har råd med en WAW eller Quest? Med vänlig hälsning Janne I. -----Ursprungligt meddelande----- Från: hpvs-bounces(a)lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se] För Jan Ingemarsson Skickat: den 19 oktober 2007 08:12 Till: 'Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft' Ämne: SV: [hpvs] bygg din velomobil Tack Bruno och Fredrik för intressant info. Med vänlig hälsning Janne I. -----Ursprungligt meddelande----- Från: hpvs-bounces(a)lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se] För Frederik A. Van De Walle Skickat: den 19 oktober 2007 06:23 Till: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft Ämne: Re: [hpvs] bygg din velomobil Hej Hjärtpuls är inte så exact eftersom det har en ganska stor inflytande hur van man är med cykeln i fråga, men den brod vara någorlunda rätt i alla fall. Det stämmer ganska bra mellan Quest och WAW, när jag och Allert cyklar bredvid varandra och lät Quest och Waw rulla fritt var de ungefär lika snabba. (Waw:en som testades var Waw002, den starkaste (och tyngsta) som nånsin som byggdes, numera väger en Waw 30kg). Hur snabb en VK:4 är måste testas helt enkelt. Det är inte för att den liknar en Flevo Alleweder att den är lika snabb. Det kan finnas stora skillnader ändå. Se på Flevo-AW, Alligt-AW och Versatile. Flevo AW i testet är riktig snabb, mycket beror på skick och/eller fintrimning. Jag skulle säga gissa att VK4 ligger mellan Alligt och Versatile i testet. Hälsar, Frederik ----- Original Message ---- From: B D <be_dal(a)yahoo.se> To: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft <hpvs(a)lists.lysator.liu.se> Sent: Thursday, October 18, 2007 10:30:43 PM Subject: [hpvs] bygg din velomobil Här har jag hittat några gamla siffror: " ... The Ligfiets& (NHPV club magazine) report on velomobiles rated the WAW high for speed. Average speeds in kilometers per hour on 8 laps of 250 meters in the Alkmaar velodrome (ridden by Allert Jacobs, maintaining a heartrate of 140/minute in an attempt to produce a constant 210 Watt power output) were as follows for the nine tested velomobiles: Quest 43.7 WAW 43.2 Mango 41.2 Flevo-AW 40.0 Go-one 37.8 Alligt-AW 37.8 Cab-Bike 37.6 Cab-Bike speedster 36.2 Versatile 34.0 (There has been some discussion of other factors that could have affected the speeds, but I think we can assume that the Quest and WAW are fast velomobiles.) . Ligfiets&'s writers (Rembrandt Bakker, Bert Hoge, and Frank van der Laan) also measured the weights of the velomobiles in the test: Quest 33.8 kg WAW 37.5 Mango 32.7 Flevo-AW 37.6 Go-one 29 Alligt-AW 36 Cab-Bike 39.4 Cab-Bike speedster 36.6 Versatile 40.3 (These weights are generally higher than the manufacturers' listed weights and reflect the actual measured weight of the complete velomobiles.) ." Personligen med min ringa erfarenhet i ämnet tycker jag det känns som om velomobiler är i början av sin utveckling. Det finns mycket kvar att göra. Det gäller inte minst vikt, material och mångsidighet. En velomobil är tung och är därmed inte rapp. Att sätta ett elmotorsystem för knuff i uppförsbackar och vid acceleration kan vara skoj. Då duger nog en Alleweder långt. Dock var det en i Florida som hade en Alleweder med hjälpmotor. Han låg på en hel del plus motor för att göra kring 32 km/h på plan väg - något som jag gör lätt i Mangon utan motor, så man kan undra lite över siffrorna ovan, som antyder att Mangon och Allewedern ligger nära varandra i prestanda. Mangon är nog också bra mycket kvickare p g a den lägre vikten. Jag mejlade ett tag med en i England som köpte en Alleweder men som var över och testade en del velomobiler och han tyckte att Mangon gled iväg nästan lika lätt som Questen. Men idag finns ju lättare varianter av Alleweder, kanske något som andra känner bättre till än jag. Har för mig att jag läst vikten 31 kg på någon variant, vilket ju är rätt okej. /Bruno __________________________________________________________ Ta semester! - sök efter resor hos Yahoo! Shopping. Jämför pris på flygbiljetter och hotellrum här: http://shopping.yahoo.se/c-169901-resor-biljetter.html?partnerId=96914052 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs -- Jag använder gratisversionen av SPAMfighter för privata användare. 1254 spam har blivit blockerade hittills. Betalande användare har inte detta meddelande i sin e-post. Hämta gratis SPAMfighter här: http://www.spamfighter.com/lsv _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs -- Jag använder gratisversionen av SPAMfighter för privata användare. 1254 spam har blivit blockerade hittills. Betalande användare har inte detta meddelande i sin e-post. Hämta gratis SPAMfighter här: http://www.spamfighter.com/lsv _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs

3 2

Re: SV: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt?
by Frederik A. Van De Walle 27 Oct '07

27 Oct '07

Stämmer! ----- Original Message ---- From: Krister Spolander <krister(a)spolander.se> To: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft <hpvs(a)lists.lysator.liu.se> Sent: Saturday, October 27, 2007 10:44:54 AM Subject: SV: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt? Tack Frederik Ett stopp med dessa förutsättningar (20 km/h och 90 kg ekipage) kräver alltså ett extra energitillskott som motsvarar en omväg på 77,7 meter, eller hur? Och tack Erik för referensen till den intressanta artikeln Why bicyclists hate stop signs. Mvh Krister -----Ursprungligt meddelande----- Från: hpvs-bounces(a)lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se] För Frederik A. Van De Walle Skickat: den 27 oktober 2007 10:20 Till: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft Ämne: Re: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt? Svaret kan vara ganska enkel. Cyklisten förlorar helt sin kinetisk (rörelse) energi vid inbromsningen, som han/hon då måste återställa. Förlusten är då lika med denna energi som är 0,5 x m x v². Mycket beror alltså på hur snabbt cyklisten cyklar, dvs. en som cyklar snabbt blir förhållandevis mer störd av ett stopp. Med tanke på den stora spridningen som finns i effekt mellan olika människor, så blir även svaga cyklister mer störda förhållandevis. Svaret i ditt konkreta exempel är: v = 20km/h = 5,55 m/s v² är då ungefär = 31 m²/s² Ek=0,5 x m x v²=0,5 x 90kg x 31 m²/s²= 1395 joule Om vi antar att din cyklist trampar 100w för att cykla 20km/t, så blir det en "energimässig tidsförlust" på 14 sekunder. Alltså, det tar drygt 14 sekunder att trapa ihop 1395 joule vid 100w, detta är alltså INTE accelerationstiden och INTE tidsförlusten pga att man måste ta sig upp i fart igen. Tycker dock att konceptet av "energimässigt tidsförlust" är ett intressant koncept. Det är ganska rimligt att lägga till denna tid till stopptiden och den tiden som man tappade för att man behöver accelerera till marschfart igen. Sammanlagt blir det ganska mycket tid man förlorar och kan vara en intressant mått för hur störande en (onödig) stopp upplevs av en cyklist. Mvh, Frederik ----- Original Message ---- From: Krister Spolander <krister(a)spolander.se> To: hpvs(a)lists.lysator.liu.se Sent: Saturday, October 27, 2007 9:19:38 AM Subject: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt? Som cyklist vill man ju inte gärna bromsa bort rörelseenergin utan vill ha ett jämnt och stadigt flyt, utan onödiga stopp och inbromsningar. Låt säga att cyklisten pinnar på i 20 km/tim, ekipaget väger 90 kg, men sen tvingas till ett stopp. Vad kostar det energimässigt att sen accelerera upp till marschfarten igen? Och, hur långt skulle cyklisten kunnat köra med den energiinsatsen om han sluppit stoppet. Kan någon, mera förtrogen med fysikens lagar än jag, översätta vad ett stopp betyder i förlängd resväg energimässigt? Mvh Krister _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs

2 1

Re: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt?
by Frederik A. Van De Walle 27 Oct '07

27 Oct '07

Svaret kan vara ganska enkel. Cyklisten förlorar helt sin kinetisk (rörelse) energi vid inbromsningen, som han/hon då måste återställa. Förlusten är då lika med denna energi som är 0,5 x m x v². Mycket beror alltså på hur snabbt cyklisten cyklar, dvs. en som cyklar snabbt blir förhållandevis mer störd av ett stopp. Med tanke på den stora spridningen som finns i effekt mellan olika människor, så blir även svaga cyklister mer störda förhållandevis. Svaret i ditt konkreta exempel är: v = 20km/h = 5,55 m/s v² är då ungefär = 31 m²/s² Ek=0,5 x m x v²=0,5 x 90kg x 31 m²/s²= 1395 joule Om vi antar att din cyklist trampar 100w för att cykla 20km/t, så blir det en "energimässig tidsförlust" på 14 sekunder. Alltså, det tar drygt 14 sekunder att trapa ihop 1395 joule vid 100w, detta är alltså INTE accelerationstiden och INTE tidsförlusten pga att man måste ta sig upp i fart igen. Tycker dock att konceptet av "energimässigt tidsförlust" är ett intressant koncept. Det är ganska rimligt att lägga till denna tid till stopptiden och den tiden som man tappade för att man behöver accelerera till marschfart igen. Sammanlagt blir det ganska mycket tid man förlorar och kan vara en intressant mått för hur störande en (onödig) stopp upplevs av en cyklist. Mvh, Frederik ----- Original Message ---- From: Krister Spolander <krister(a)spolander.se> To: hpvs(a)lists.lysator.liu.se Sent: Saturday, October 27, 2007 9:19:38 AM Subject: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt? Som cyklist vill man ju inte gärna bromsa bort rörelseenergin utan vill ha ett jämnt och stadigt flyt, utan onödiga stopp och inbromsningar. Låt säga att cyklisten pinnar på i 20 km/tim, ekipaget väger 90 kg, men sen tvingas till ett stopp. Vad kostar det energimässigt att sen accelerera upp till marschfarten igen? Och, hur långt skulle cyklisten kunnat köra med den energiinsatsen om han sluppit stoppet. Kan någon, mera förtrogen med fysikens lagar än jag, översätta vad ett stopp betyder i förlängd resväg energimässigt? Mvh Krister _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs

2 1

Re: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt?
by Frederik A. Van De Walle 27 Oct '07

27 Oct '07

Liten förtydligande: energimässig tidsförlust är alltså ett försök att göra energin, i detta fall 1395 joule, lite mer konkret. Dessa 14 sekunder betyder alltså att cyklisten för samma energi som förlorades och behövdes återställas vid ett stopp, hade kunnat fortsätta cykla i 14 sekunden (vid hans normala fart, 20km/t). ----- Original Message ---- From: Frederik A. Van De Walle <favdw(a)yahoo.com> To: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft <hpvs(a)lists.lysator.liu.se> Sent: Saturday, October 27, 2007 10:20:02 AM Subject: Re: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt? Svaret kan vara ganska enkel. Cyklisten förlorar helt sin kinetisk (rörelse) energi vid inbromsningen, som han/hon då måste återställa. Förlusten är då lika med denna energi som är 0,5 x m x v². Mycket beror alltså på hur snabbt cyklisten cyklar, dvs. en som cyklar snabbt blir förhållandevis mer störd av ett stopp. Med tanke på den stora spridningen som finns i effekt mellan olika människor, så blir även svaga cyklister mer störda förhållandevis. Svaret i ditt konkreta exempel är: v = 20km/h = 5,55 m/s v² är då ungefär = 31 m²/s² Ek=0,5 x m x v²=0,5 x 90kg x 31 m²/s²= 1395 joule Om vi antar att din cyklist trampar 100w för att cykla 20km/t, så blir det en "energimässig tidsförlust" på 14 sekunder. Alltså, det tar drygt 14 sekunder att trapa ihop 1395 joule vid 100w, detta är alltså INTE accelerationstiden och INTE tidsförlusten pga att man måste ta sig upp i fart igen. Tycker dock att konceptet av "energimässigt tidsförlust" är ett intressant koncept. Det är ganska rimligt att lägga till denna tid till stopptiden och den tiden som man tappade för att man behöver accelerera till marschfart igen. Sammanlagt blir det ganska mycket tid man förlorar och kan vara en intressant mått för hur störande en (onödig) stopp upplevs av en cyklist. Mvh, Frederik ----- Original Message ---- From: Krister Spolander <krister(a)spolander.se> To: hpvs(a)lists.lysator.liu.se Sent: Saturday, October 27, 2007 9:19:38 AM Subject: [hpvs] Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt? Som cyklist vill man ju inte gärna bromsa bort rörelseenergin utan vill ha ett jämnt och stadigt flyt, utan onödiga stopp och inbromsningar. Låt säga att cyklisten pinnar på i 20 km/tim, ekipaget väger 90 kg, men sen tvingas till ett stopp. Vad kostar det energimässigt att sen accelerera upp till marschfarten igen? Och, hur långt skulle cyklisten kunnat köra med den energiinsatsen om han sluppit stoppet. Kan någon, mera förtrogen med fysikens lagar än jag, översätta vad ett stopp betyder i förlängd resväg energimässigt? Mvh Krister _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs

1 0

Vad betyder ett stopp översatt till körsträcka energimässigt?
by Krister Spolander 27 Oct '07

27 Oct '07

Som cyklist vill man ju inte gärna bromsa bort rörelseenergin utan vill ha ett jämnt och stadigt flyt, utan onödiga stopp och inbromsningar. Låt säga att cyklisten pinnar på i 20 km/tim, ekipaget väger 90 kg, men sen tvingas till ett stopp. Vad kostar det energimässigt att sen accelerera upp till marschfarten igen? Och, hur långt skulle cyklisten kunnat köra med den energiinsatsen om han sluppit stoppet. Kan någon, mera förtrogen med fysikens lagar än jag, översätta vad ett stopp betyder i förlängd resväg energimässigt? Mvh Krister

2 1

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

HPVS October 2007