Jag grunnar under mina turer mellan A, B och Ö på hur jag ska optimera min sittställning osv. Vad har ni för å- och insikter att dela med er av? Finns det formler att utgå från för att räkna ut ryggstödsvinkel i förhållande till vevlagerhöjd, bommens längd... Skiljer det sig mellan sprint och uthållighet? Jag hoppas på en intressant och lärorik tråd.
Nåd o frid Erik
Tror knappast att det finns några formler, vad skulle man räkna på för faktorer? Det är nog snarare upp till vilken sittställning man föredrar. Jag ställde in mitt ryggstöd i mittpositionen och har inte sett någon anledning att ändra det, det är bra och komfortabelt som det är. Bommens längd lär väl vara annorlunda för sprint kontra uthållighet, sprintarna kör ju på tårna så dom behöver lite längre bom än "uthållarna" som tenderar att köra mer på hela foten, men där kommer vi ju också in på fotens position på pedalen, sprintarna brukar gilla att cykla på "Ball of toe" i höjd med stortåleden medan uthållighets-cyklare mer föredrar "midfoot" ungefär vid hålfoten. Tror på hela taget att det hela är mer inviduellt än regelmässigt så det är inget man kan räkna ut, utan man får pröva sig fram till vad som passar för just dig
Angående vevlagerhöjd så blir det skillnad i kraft i uppförsbackarna, det kan jag säga - själv har jag vant mig, så mycket som jag någonsin kommer att vänja mig, antar jag, vid att ha benen högt på min lowracer. Det funkar riktigt fint på raksträckor och i nerförsbackar. Men inte uppför! Där segar jag ur, och det börjar obevekligen gå långsamt. Med vevlagret lägre, som t.ex. på tadpoletrike , så finns det mer kraft över. Att jag sen troligen skulle klara backarna bättre med riktigt bra grundkondition är en annan sak... Antagligen skulle det gå att få ut mer kraft med samma vevlagerhöjd om sätet inte lutade lika mycket bakåt, alltså med en mer upprätad rygg, men samtidigt är positionen som den är nu oerhört bekväm - man vinner på det i längden. Om hela jag kunde rotera framåt 5-10 cm så tror jag att jag skulle vinna mer kraft i backarna utan att samtidigt få en alltför hopkrupen ställning. Det är gött att kunna sträcka ut!
Tvivlar på att vevlagerhöjden har någon effekt på backtagningsförmågan, jag har ett ganska lågt placerat vevlager men uppförsbackarna är ändå sega, man tar sig upp men det går lååångsamt. Det är skälet till att jag konverterat min trike till en e-trike, då drar man bara på full effekt inför backarna och kan cykla uppför med en mer komfortabel hastighet.
Har för mig att Per-Eric haft en del funderingar kring det här med höftvinkel och vevlagerhöjd - han kan förhoppninsvis dela med sig när han är tillbaka från Sverigetempot :)
2014-06-26 7:21 GMT+02:00 Kjell Lövström ratatosk@glocalnet.net:
Tvivlar på att vevlagerhöjden har någon effekt på backtagningsförmågan, jag har ett ganska lågt placerat vevlager men uppförsbackarna är ändå sega, man tar sig upp men det går lååångsamt. Det är skälet till att jag konverterat min trike till en e-trike, då drar man bara på full effekt inför backarna och kan cykla uppför med en mer komfortabel hastighet.
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Hej!
Har svårt att tro att man kan utkonkurrera en vanlig upprätt cykel med en trike liggcykel, däremot en lätt tvåhjulig liggcykel kan mkt väl konkurrera mot en lika lätt racer så länge lutningen är mindre än runt 12% sedan därefter tror jag att liggcykeln blir defenitivt efter. Ju längre och brantare backe ju mer efter blir liggcykeln, men om det är en kortare backe och speciellt om det flera små backar i rad så har liggcykeln en klar fördel då den kan utnyttja lägesenergin mkt bättre.
Ifall de upprätta cyklarna har möjlighet att ligga i klunga så är de oftast helt överlägsna, mycket svårare för oss att göra detta effektivt.
I övrigt beror det väldigt mycket på hur vältränad man är. Ju snabbare det går ju större är liggcykelns fördel efter som luftmotståndet spelar större roll vid höga hastigheter. Sen är det stor skillnad på olika cyklar också.
På en hyfsat backig runda över romeleåsen som jag kört med både min nuvarande highracer (m5 chr) och min gamla lowracer (raptobike) så gick det ungefär 10 km/t snabbare utför med rapton och ca 5 km/t snabbar uppför med m5an. Totalt blir m5an betydligt snabbare, men inte riktigt lika rolig att cykla på.
2014-06-30 13:43 GMT+02:00 Torleif 031torleif@home.se:
Hej!
Har svårt att tro att man kan utkonkurrera en vanlig upprätt cykel med en trike liggcykel, däremot en lätt tvåhjulig liggcykel kan mkt väl konkurrera mot en lika lätt racer så länge lutningen är mindre än runt 12% sedan därefter tror jag att liggcykeln blir defenitivt efter. Ju längre och brantare backe ju mer efter blir liggcykeln, men om det är en kortare backe och speciellt om det flera små backar i rad så har liggcykeln en klar fördel då den kan utnyttja lägesenergin mkt bättre.
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
I boken "The recumbent bicycle" skriver man att 120 grader mellan ryggstöd/säte och linjen från sätets nederdel till vevparticentrum är optimalt, om jag minns rätt (är inte hemma och kan kolla)
Jag har tre liggcyklar, en lwb-långräser med betydligt flackare vinkel, en high-racer med 120 grader och en "soffacykel" (tour-easyliknande) med betydligt mindre vinkel än 120 grader. Jag kan ändå inte säga att det är någon större skillnad i effektivitet, men jag upplever det som bekvämare ju flackare vinkeln är.
Men det är svårt att avgöra om det är vinkeln som spelar störst roll. Att jag upplever den flacka lwb:n som bekvämast kan också bero på att vevpartiet inte sitter lika högt över sätets nedersta del som det gör på high-racern (Stickbike, Bacchetta Giro26-liknande)
När sätet är mycket flackt kan man tendera att "åka upp" på sätet när man tar i, i backar. Men eftersom jag på lwb:n har undersätesstyrning är det inget problem, eftersom jag då kan hålla emot med hjälp av styret.
Klart är dock att lwb:n är snabbast där jag bor, med få rejäla/långa backar, att highracern går bättre i långa uppförsbackar och att "soffacykeln" lämpar sig bäst för kortare turer, gärna i stan. (man får träsmak vid längre turer pga den upprätta sittställningen)
håller med om att ju mer upprätt desto mer träsmak. hade en fujin med helt klart för upprätt sits för att passa mej. det gick inte att få omkull den mer. man fick ofta ont i röven när man åkte på den. nu har jag bara en high baron och M5 M-racer kvar nu när det gäller 2 hjuligt. båda har klart mer lutande sits. M5ans lutar mest. i början kändes det att det tog på lite annat sätt i benen å man kände sej lite orkeslös. men nu när jag vant mej tycker jag att den går grymt bra att åka på trots rejäl sitslutning å högt vevparti. har till och med sänkt sitsen så nära ramen det går. jag fick kapa ur lite i sitsen för det lilla brythjulet till kedjan. det äe helt klart min bekvämaste cykel. så jag gillar absolut mkt lutning : ) bra åxå att komma ner lite bakom styret, för då kapar sytret lite av vinddraget man annars får i ögonen, å som gör att det är svårt att se när ögonen tåras när det börjar gå fort. så som jag ser detär det bara ettmindre tillvänjningsproblem. sen är det bara fördelar med mkt sitslutning.
Den torsdag, 3 juli 2014 15:04 skrev Anders Drougge anders.drougge@hdcs.se:
I boken "The recumbent bicycle" skriver man att 120 grader mellan ryggstöd/säte och linjen från sätets nederdel till vevparticentrum är optimalt, om jag minns rätt (är inte hemma och kan kolla)
Jag har tre liggcyklar, en lwb-långräser med betydligt flackare vinkel, en high-racer med 120 grader och en "soffacykel" (tour-easyliknande) med betydligt mindre vinkel än 120 grader. Jag kan ändå inte säga att det är någon större skillnad i effektivitet, men jag upplever det som bekvämare ju flackare vinkeln är.
Men det är svårt att avgöra om det är vinkeln som spelar störst roll. Att jag upplever den flacka lwb:n som bekvämast kan också bero på att vevpartiet inte sitter lika högt över sätets nedersta del som det gör på high-racern (Stickbike, Bacchetta Giro26-liknande)
När sätet är mycket flackt kan man tendera att "åka upp" på sätet när man tar i, i backar. Men eftersom jag på lwb:n har undersätesstyrning är det inget problem, eftersom jag då kan hålla emot med hjälp av styret.
Klart är dock att lwb:n är snabbast där jag bor, med få rejäla/långa backar, att highracern går bättre i långa uppförsbackar och att "soffacykeln" lämpar sig bäst för kortare turer, gärna i stan. (man får träsmak vid längre turer pga den upprätta sittställningen)
Kollade i boken "The recumbent bicycle" (förf Gunnar Fehlau). Finns i nyutgåva på engelska. Kan rekommenderas.
På sid 111 finns som jag mindes angivet att 120 grader är optimalt för vinkeln mellan ryggstöd och en tänkt linje till vevpartiet. I samma bok på sid 89-90 finns två metoder för inställning av avstånd säte/vevparti.
1) Man ställer bommen så att hälen nuddar pedalen med rakt ben, vilket är för nära. Sen sätter man fötterna på pedalerna i den position de har när man cyklar och ökar successivt avståndet genom att flytta fram bommen (eller flytta sätet bakåt) tills bäckenet börjar röra sig när man trampar. Då är avståndet rätt. (bäckenet ska uppenbarligen vara stilla när man trampar)
2) Man monterar loss ena veven och sätter den i samma riktning som den andra. Sen fäster man en 15 mm tjock platta på varje pedal och sätter hälarna på dem och ställer in avståndet så att benen är helt raka när man trycker på med belastning. Då får man "rätt" avstånd. Sen är det bara att ta bort plattorna och montera veven rätt.
Kollade sen mina egna cyklar och mätte vinklarna. Får korrigera mina tidigare uppgifter en aning.
Den låga "långracern" har en mycket flack körställning med 140 grader mellan säte/linjen från botten till vevpartiet. Säteslutning 30 grader från horisontalplanet, vilket tillsammans med den flacka vinkeln 140 grader ger ett förhållandevis lågt placerat vevparti.
High-racern har 124 grader säte/vevparti, dvs nära optimalt enligt ovan. Säteslutning 40 grader från horisontalplanet, vilket för med sig ett något högre placerat vevparti i förhållande till sätet än vad det är på "långracern".
"Easy-racern" har nästan samma vinkel, 127 grader! (jag tog rejält fel i mitt förra inlägg) Men sätet lutar 66 grader från horisontalplanet, så sittställningen är ganska upprätt och vevpartiet är lågt, c:a 20 cm lägre än sätets nedersta del.
High-racern är bekväm när man väl är igång, men är svårstartad, fötterna ska upp högt, vilket också kan upplevas lite obekvämt. "Easy-racern" är otroligt lättstartad, man sitter upprätt och det är mycket lätt att sätta upp fötterna på pedalerna, (de sitter faktiskt så lågt att hälen nuddar marken ibland, i svängar) Man kan säga att "Easy-racern" är "omedelbart bekväm", men ger träsmak rätt snart, medan High-racern är bekväm i längden. Men bekvämast - och snabbast - är den låga "långracern". Den är också lättstartad, eftersom fötterna inte ska upp så högt från marken.
En reflexion: när man kör en "vanlig" sportcykel eller mtb är det väl ungefär 120 graders vinkel mellan överkroppen och en tänkt linje mellan sadeln och vevpartiet.
I ovannämnda bok finns ett kort avsnitt om liggcykelns ergonomiska effektivitet jämfört med konventionell cykel. Det nämns ett omdebatterat resultat på 97% för liggcykel jämfört med konventionell cykel. Men det konstateras att om det ens skulle vara så att liggcykeln har en aning sämre ergonomisk effektivitet, så kompenseras det mer än väl av det mycket lägre luftmotståndet.
Anders! punkterna 1 och 2 gäller endast under förutsättning att man är en tå-trampare, dvs har klossen (eller ekv.) i läget "ball of toe" för mig som är en "mid foot" trampare är dom fullständigt värdelösa. Tror snarast att den där vinkeln 120 grader är rätt inviduell men jag skall ändå kolla vad jag har. Förstår att den där verkningsgraden på 97% är omdebatterad, hur har dom kommit fram till den? Jag skulle snarast misstänka att det är tvärtom om det över huvud taget är någon skillnad.
Metod 1 kanske kan fungera för midfoot-trampare, men det kanske är samma avstånd för hälen och mitt på foten, kanske t o m kortare. Det viktigaste förefaller för mig vara att man inte rör bäckenet när man trampar. Så man kan ju öka avståndet successivt tills bäckenet börjar röra sig, oavset hur man har fötterna på pedalerna.
Metod 2 kan jag förstå att den inte fungerar för midfoot-trampare, men man kanske kan använda den utan plattor och sätta an pedalerna "midfoot" för att hitta rätt läge vid belastning?
Jag har inte själv testat någon av metoderna, men jag ska ge akt på om bäckenet är stilla när jag cyklar, för det kan nog vara en bra indikation, om avståndet är för långt. Till syvende och sist är det nog de individuella faktorerna som får gälla, vad som känns bra helt enkelt.
Nja Anders, metod ett säger ju att när hälen precis nuddar pedalen så är det för nära, och man har inte mer "räckvidd" med hålfoten än hälen. Dock håller jag med om att metod 2 borde fungera om man tar bort dom där 15 mm blocken. Men att ha benen raka går ju stick i stäv med det allmänna rådet för en upprätt cykel att har man pedalen i hålfoten i lägsta läget så skall benet vara lätt böjt nästan rakt. Är meningen att "sprintställningen" hos foten skall "äta upp" dom där 15 mm och lite till? eller är meningen att benet skall var rakt vid den avlägsnaste punkten på trampvarvet? Är lite tveksam till hur det är tänkt där, gäller helt andra regler för liggisar? Själv har jag ställt in bomlängden för "lätt böjt" ben och är ytterst tveksam till att ställa in för helt rakt ben innan jag har några mer påtagliga anatomiska bevis för att det är bättre än det lätt böjda benet.
jag kör så att hälen precis tappar pedalgreppet, om man sätter hälen (skon) på pedalen och trampar baklänges. man känner att om man inte ska förlora greppet i främsta lägen, så måste det till en höftrörelse. så kör jag på alla mina hojar och det funkar alldeles utmärkt för mej. men jag har åxå märkt att jag vill ha pedalerna längre å längre bort, jmf med i början.
mvh mats
Den fredag, 11 juli 2014 8:00 skrev Kjell Lövström ratatosk@glocalnet.net:
Nja Anders, metod ett säger ju att när hälen precis nuddar pedalen så är det för nära, och man har inte mer "räckvidd" med hålfoten än hälen. Dock håller jag med om att metod 2 borde fungera om man tar bort dom där 15 mm blocken. Men att ha benen raka går ju stick i stäv med det allmänna rådet för en upprätt cykel att har man pedalen i hålfoten i lägsta läget så skall benet vara lätt böjt nästan rakt. Är meningen att "sprintställningen" hos foten skall "äta upp" dom där 15 mm och lite till? eller är meningen att benet skall var rakt vid den avlägsnaste punkten på trampvarvet? Är lite tveksam till hur det är tänkt där, gäller helt andra regler för liggisar? Själv har jag ställt in bomlängden för "lätt böjt" ben och är ytterst tveksam till att ställa in för helt rakt ben innan jag har några mer påtagliga anatomiska bevis för att det är bättre än det lätt böjda benet.
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Jag är hemma sen förra veckan :-). Gick utmärkt att köra, inte så fort (30 mil / dag i snitt) men väldigt bekvämt.
Kör med en ganska kompakt körställning, har inte mätt vinklarna men vinkeln vevpartimitt-bak-axlar är betydligt mindre flack än typiskt lowracers. Kan vara typiskt vissa USA-högracers, men jag gillar det. Det och en rak kedjelinje verkar göra cykeln rätt snabb uppför; blev inte omkörd uppför av uppräta cyklar någon gång under turen till exempel.
(Provade för länge sedan att fälla bak sitsen på min highracer ca 5 grader för att bli mer aerodynamisk; hastigheten sjönk markant. Kan naturligtvis vara en vanesak.)
Kör efter att provat olika storlekar och positioner med 165 mm vevar, klossarna så långt bak det går på vanliga MTB-skor (landsvägsskorna med Look har jag borrat upp för att kunna flytta klossen bakåt) - inte i hålfoten men i bakre delen av "trampdynan". Förmodligen pga det senare kör jag med avståndet till vevpartiet några mm kortare än brukligt.
Allt det här är nog rätt personligt, men jag tror att jag hittat en inställning som fungerat för mig i alla fall, och det känns bra.
Använder liknande körposition (fast av naturliga skäl roterad) även på mina upprätta cyklar (Brompton och MTB mest), och på div andra liggisar.
/Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
-
Anders Drougge -
Erik Stenlund -
Kjell Lövström -
Mats Leidö -
Mats Persson -
Per Eric Rosén -
Petter Wingren -
Torleif