Som ny i HPV världen, och spekulant på att köpa en liggcykel. Så ställer man sig frågan, ska det vara 2 eller 3 hjul? Vilka för- och nackdelar finns det med det ena eller der andra. Två saker är helt uppenbara, en trike är som oftast dyrare(men inte alltid. Och man kan inte trilla med en trike. Men vilka andra fördelar har de två olika typerna av fordon? Hur påverkas komforten, hastigheten, manöverbarheten, och körning i motlut. Vilka erfarenheter har ni?
Känner igen mig lite. Min första liggcykel blev en trike för jag var så osäker på min balans när jag började kolla på liggcykel. Nu snackar vi riktigt dålig balans, minst två gånger ringde folk polisen när jag klev in i bilen för dom var övertygade att jag var apfull. Så illa är det inte längre och jag kände mig snabbt hemma på triken, men efter ett år insåg jag att en touringcykel var vad jag ville ha och en ny liggcykel behöveds köpa. Då byggde jag på någon vecka en tvåhjulig liggcykel för att få något att känna på, vågade inte prova någon annas då jag var allt för rädd att välta och fördärva den. Tvåhjulingen var inte alls svår att cykla på trots att det bara var en ombyggd vikcykel från biltema, så valet blev en två hjulig touringcykel. triken har fördel att man inte behöver fundera på balansen, men välta kan man även om jag inte lyckades. Fast nära en hjärtinfarkt första gången jag tog en kurva på två hjul i 45km/h var jag, cykelbanor är inte byggda för trehjulingar. Trångt är det ibland också. Ibranta backar stannar jag hellre med min tvåhjuling än att chansa på att jag orkar hela vägen, är det tungt vill jag ha spd i klickat men då tar det lite mer tid att få ur foten och då är vurpan när. Så jag klickar hellre ur lite tidigare och går lite, det slipper man med tre hjul. Tre hjul rullar alltid tyngre än två, det kommer man inte ifrån men om det stör dig är en annan sak. Jag är tillbaka på en tre hjuling igen nu när jag skaffat en velomobil också, måste nog prova den på touring också någon gång även om den är tänkt som stads cykel. I stan är tre hjul mycket smidigar när man har start och stopp lite då och då. Trikar är lite lägre oftast och det tar lite tid att vänja sig med att planera sig körning efter att man inte syns på samma sätt.
Hej!
Jag har både ock. Åker jag själv så föredrar jag tvåhjuling, men det beror nog på att jag också åker mycket ¨stå¨-cykel till vardags. Jag tycker en tvåhjuling är smidigare, både i garaget och på vägen. När jag däremot åker tandem så åker jag gärna tre-hjuling. Då kan jag åka hur långsamt som helst utan att ramla. Starta och stanna är också en baggis.
Det beror lite på vad du ska ha cykeln till, skulle jag säga, och vad du är van vid från tidigare.
Inget bra svar, men jag tror det som ligger närmast sanningen.
Otto
Den 13 januari 2012 23:14 skrev Lasse lasse_vasteras@hotmail.com:
Känner igen mig lite. Min första liggcykel blev en trike för jag var så osäker på min balans när jag började kolla på liggcykel. Nu snackar vi riktigt dålig balans, minst två gånger ringde folk polisen när jag klev in i bilen för dom var övertygade att jag var apfull. Så illa är det inte längre och jag kände mig snabbt hemma på triken, men efter ett år insåg jag att en touringcykel var vad jag ville ha och en ny liggcykel behöveds köpa. Då byggde jag på någon vecka en tvåhjulig liggcykel för att få något att känna på, vågade inte prova någon annas då jag var allt för rädd att välta och fördärva den. Tvåhjulingen var inte alls svår att cykla på trots att det bara var en ombyggd vikcykel från biltema, så valet blev en två hjulig touringcykel. triken har fördel att man inte behöver fundera på balansen, men välta kan man även om jag inte lyckades. Fast nära en hjärtinfarkt första gången jag tog en kurva på två hjul i 45km/h var jag, cykelbanor är inte byggda för trehjulingar. Trångt är det ibland också. Ibranta backar stannar jag hellre med min tvåhjuling än att chansa på att jag orkar hela vägen, är det tungt vill jag ha spd i klickat men då tar det lite mer tid att få ur foten och då är vurpan när. Så jag klickar hellre ur lite tidigare och går lite, det slipper man med tre hjul. Tre hjul rullar alltid tyngre än två, det kommer man inte ifrån men om det stör dig är en annan sak. Jag är tillbaka på en tre hjuling igen nu när jag skaffat en velomobil också, måste nog prova den på touring också någon gång även om den är tänkt som stads cykel. I stan är tre hjul mycket smidigar när man har start och stopp lite då och då. Trikar är lite lägre oftast och det tar lite tid att vänja sig med att planera sig körning efter att man inte syns på samma sätt. -- Velocipedryttare
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Jag skall använda den till 2 saker. 1. Jag skall pendla 6,5 mil t.o.r till jobbet, året runt, utom när det är värsta snöoväder. 2. Jag skall cykla långfärder på cykelsemester med den.
Sen har jag en idé om att cykla randonnelopp med den, men det får i så fall bli om något eller några år. För just nu har jag alldeles för dålig kondition för att klara det, efter nästa 8 års uppehåll på cykeln.
Om du ofta ska köra i snö tror jag (som tvåhjuling ägare) att tvåhjuling skulle funka bättre eftersom det bara blir ett spår istället för tre och därmed går snabbare. Är det halt å andra sidan kan en trike vara bättre eftersom man inte ramlar så lätt..
En trike är som regel tyngre också vilket gör den långsammare i uppförsbackar, är backarna däremot mycket branta och du har last kan en trike vara bättre eftersom du kan cykla hur långsamt som helst utan att tappa balansen..
2012/1/14 Claus claus.prehn@gmail.com
Jag skall använda den till 2 saker.
- Jag skall pendla 6,5 mil t.o.r till jobbet, året runt,
utom när det är värsta snöoväder. 2. Jag skall cykla långfärder på cykelsemester med den.
Sen har jag en idé om att cykla randonnelopp med den, men det får i så fall bli om något eller några år. För just nu har jag alldeles för dålig kondition för att klara det, efter nästa 8 års uppehåll på cykeln.
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Jag tackar för era synpunkter, jag börjar få en bild av läget. Och jag tar gärna fler synpunkter. Men Petter kom in på ett par viktiga synpunkter, och det är att jag som bör i norra skåne möter mer halka än snö. Jag kommer när jag har tränat upp mig igen, att cykla på cykelsemester, för det älskar jag. Och det är därför jag ligger och noter som en galning hela vintern. Och där skrev Petter att det med 2 hjuling kan vara svårt att hålla balansen, att triken är bättre där, när man kör med packning. Men 2 hjulingen är snabbare...
On Sat, Jan 14, 2012 at 11:03:51PM +0100, Claus wrote:
Jag tackar för era synpunkter, jag börjar få en bild av läget. Och jag tar gärna fler synpunkter. Men Petter kom in på ett par viktiga synpunkter, och det är att jag som bör i norra skåne möter mer halka än snö. Jag kommer när jag har tränat upp mig igen, att cykla på cykelsemester, för det älskar jag. Och det är därför jag ligger och noter som en galning hela vintern. Och där skrev Petter att det med 2 hjuling kan vara svårt att hålla balansen, att triken är bättre där, när man kör med packning. Men 2 hjulingen är snabbare...
Ett alternativ är en tvåhjuling med en tiltande tilläggsmodul som raptobike. Tyvärr säljs den inte än vad jag vet =(
Om du ska pendla så långt som 30 + 30 km varje dag är det nog bra att ha en cykel du trivs med, och förmodligen en som du kan cykla relativt fort med. Sen behöver du inte ha samma cykel året runt: När det är fin asfalt kanske du kan ha en liggcykel med karaktär "racercykel", och till vinterföre en tyngre något tåligare. Eller Brompton + kollektivtrafik ...
Om du har pengarna och någon bra P-plats vore det förmodligen också ett utmärkt val att skaffa en velomobil.
/Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
Det viktigaste är ändå att du testar både två och trehjuliga varianter före du gör ett inköp.
Dessvärre har jag just nu ingen funktionsduglig liggcykel, men så fort jag har det igen så får du gärna komma och prova hos mig. Har en del att fixa med hjulupphängningen på mitt ena hemmabygge nämligen.
Här är några affärer som inte är allt för långt bort från oss: http://jary.se/ http://www.liggcyklar.se/
Du kanske också borde kolla in den Holländska begagnatsidan: http://www.ligfiets.net/markt
mvh Oskar
Tvåhjuling är snabbare och man kan lägga sig i kurvorna vilket ger en härlig fartkänsla (speciellt på en läg cykel).
Trike har jag inte provat så mycket, känns mer som gocart, men man kan ta det hur lugnt man vill och inget problem att cykla långsamt - på mina tvåhjulingar måste jag koncentrera mig när hastigheten går under 10-12 km/t.
Komforten är fantastisk i båda.
Jag mötte ju dessvärre halka utan snö för 7 veckor sen och slog våldsamt i marken med min höga SWB. 60 cm fallhöjd och 30 km/tim räckte för att bryta lårbenet.
Nu tränar jag för att återfå benstyrkan med min låga LWB, som jag har försett med "stödhjul" 10 cm ovanför marken, ungefär 70 cm spårvidd. Förutom att det är det enda möjliga alternativet just nu, så ger det en kombination av tvåhjulingens fart och låga motstånd, och trehjulingens säkerhet vid halka.
Jag testade konceptet redan förra vintern och det funkade mycket bra. Vid mestadels snöfritt var det en garant för värre olyckor på isfläckar, frusna spår och lösgrus. Man välter lite då och då, men fortsätter "på sidan" på ena stödhjulet och styr lätt upp på två hjul igen. Dubbdäck kan undvaras, så man kan ha lättrullande däck också.
Enda nackdelen är att man får köra saktare i kurvor, eftersom stödhjulen begränsar nedlägget - i värsta fall välter man utåt om man kommer för fort i en kurva, och det är rätt obehagligt, även om det inte är särskilt farligt. Men är sträckan 30 km, så är det väl för det mesta rakt?
Så för pendling 30 + 30 km skulle en tvåhjulig lågräser med "vinterstödhjul" vara ett bra alternativ.
Den Sun, 15 January 2012 12:47 skrev Anders D:
Jag mötte ju dessvärre halka utan snö för 7 veckor sen och slog våldsamt i marken med min höga SWB. 60 cm fallhöjd och 30 km/tim räckte för att bryta lårbenet.
Nu tränar jag för att återfå benstyrkan med min låga LWB, som jag har försett med "stödhjul" 10 cm ovanför marken, ungefär 70 cm spårvidd. Förutom att det är det enda möjliga alternativet just nu, så ger det en kombination av tvåhjulingens fart och låga motstånd, och trehjulingens säkerhet vid halka.
Jag testade konceptet redan förra vintern och det funkade mycket bra. Vid mestadels snöfritt var det en garant för värre olyckor på isfläckar, frusna spår och lösgrus. Man välter lite då och då, men fortsätter "på sidan" på ena stödhjulet och styr lätt upp på två hjul igen. Dubbdäck kan undvaras, så man kan ha lättrullande däck också.
Enda nackdelen är att man får köra saktare i kurvor, eftersom stödhjulen begränsar nedlägget - i värsta fall välter man utåt om man kommer för fort i en kurva, och det är rätt obehagligt, även om det inte är särskilt farligt. Men är sträckan 30 km, så är det väl för det mesta rakt?
Så för pendling 30 + 30 km skulle en tvåhjulig lågräser med "vinterstödhjul" vara ett bra alternativ.
Jag vet inte om du känner till Bjärehalvön, men det tillhör en av de mer kuperade delarna av Skåne. Så det mesta är inte rakt, utan väldigt kuperat. På de 3o km hinner jag klättra över 2 rätt skapliga backar, och ibland måste jag klättra över dem i motvind också. Och då har jag inte många vackra ord att säga!!
Vad är det för stödhjul du använder och hur är de monterade? En bild kanske? Låter som om det skulle vara ett perfekt alternativ för mig =)
On Sun, Jan 15, 2012 at 12:47:57PM +0100, Anders Drougge wrote:
Jag mötte ju dessvärre halka utan snö för 7 veckor sen och slog våldsamt i marken med min höga SWB. 60 cm fallhöjd och 30 km/tim räckte för att bryta lårbenet.
Nu tränar jag för att återfå benstyrkan med min låga LWB, som jag har försett med "stödhjul" 10 cm ovanför marken, ungefär 70 cm spårvidd. Förutom att det är det enda möjliga alternativet just nu, så ger det en kombination av tvåhjulingens fart och låga motstånd, och trehjulingens säkerhet vid halka.
Jag testade konceptet redan förra vintern och det funkade mycket bra. Vid mestadels snöfritt var det en garant för värre olyckor på isfläckar, frusna spår och lösgrus. Man välter lite då och då, men fortsätter "på sidan" på ena stödhjulet och styr lätt upp på två hjul igen. Dubbdäck kan undvaras, så man kan ha lättrullande däck också.
Enda nackdelen är att man får köra saktare i kurvor, eftersom stödhjulen begränsar nedlägget - i värsta fall välter man utåt om man kommer för fort i en kurva, och det är rätt obehagligt, även om det inte är särskilt farligt. Men är sträckan 30 km, så är det väl för det mesta rakt?
Så för pendling 30 + 30 km skulle en tvåhjulig lågräser med "vinterstödhjul" vara ett bra alternativ. -- Anders D
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Det var därför jag skaffade en lågracer som första tvåhjulig liggis. Jag dråsade om kull några gånger på den, men kunde borsta av lite grus från lätta skrubbsår på armbågarna och sedan fortsätta cykelturen. Sitshöjden var ca 30 cm. I och för sig var jag då inte uppe i 30 km/h, men i alla fall. Tvåhjulingen måste man vänja sig vid för att cykla avslappat, dit hann jag inte riktigt innan jag slutade cykla på grund av synskada. Trehjulingen trampar man bara iväg på och den kan vara hyggligt kvick i samhället eftersom man kan "hugga" på ett helt annat sätt när man hela tiden sitter iklickat och inte behöver förbereda och luta fordonet in i svängar. /Bruno
________________________________ Från: Anders Drougge anders.drougge@hdcs.se Till: hpvs@lists.lysator.liu.se Skickat: söndag, 15 januari 2012 12:47 Ämne: Re: [hpvs] HPV på 2 eller 3 hjul?
Jag mötte ju dessvärre halka utan snö för 7 veckor sen och slog våldsamt i marken med min höga SWB. 60 cm fallhöjd och 30 km/tim räckte för att bryta lårbenet.
Det bästa om man är osäker är förstås att prova. För mig var den tvåhjuliga överhuvudtaget inget alternativ. Hur fasen får man ut en skånk i det läget och hur osäkert stöder man med ett ben i den ställningen? det såg väldigt vanskligt ut. Trehjulingen föll jag totalt för första gången jag såg den, och kärleken har fortsatt, blev överlycklig när jag efter många år hade möjlighet att köpa en. Nu har jag haft den i ett par år och den är underbar, och alla som prövat en rundtur på den kommer tillbaks med ett stort leende i ansiktet. Visst den är långsammare än andra uppför, men utför är det snarare tvärtom, har rullat förbi flera tvåhjulingar utför. När man kör i stan med åtskilliga trafiklysen är den klart överlägsen vilken tvåhjuling som helst. Att ramla omkull är i det närmaste omöjligt, dom som klarat det har vid olyckstillfället varit uppe i över 45 km/tim, själv har jag bara varit uppe i över 30 km/tim vilket är ungefär 10 km/tim mer än jag klarade på en tvåhjuling och det redan vid första tillfället och med dålig kondition
Den Sun, 15 January 2012 19:02 skrev starhawk:
Det bästa om man är osäker är förstås att prova. För mig var den tvåhjuliga överhuvudtaget inget alternativ. Hur fasen får man ut en skånk i det läget och hur osäkert stöder man med ett ben i den ställningen? det såg väldigt vanskligt ut. Trehjulingen föll jag totalt för första gången jag såg den, och kärleken har fortsatt, blev överlycklig när jag efter många år hade möjlighet att köpa en. Nu har jag haft den i ett par år och den är underbar, och alla som prövat en rundtur på den kommer tillbaks med ett stort leende i ansiktet. Visst den är långsammare än andra uppför, men utför är det snarare tvärtom, har rullat förbi flera tvåhjulingar utför. När man kör i stan med åtskilliga trafiklysen är den klart överlägsen vilken tvåhjuling som helst. Att ramla omkull är i det närmaste omöjligt, dom som klarat det har vid olyckstillfället varit uppe i över 45 km/tim, själv har jag bara varit uppe i över 30 km/tim vilket är ungefär 10 km/tim mer än jag klarade på en tvåhjuling och det redan vid första tillfället och med dålig kondition
Jag har faktiskt känt det nästan som dig, jag blev direkt förtjust i trike. Jag skall förstås pröva bägge under sommaren. Jag har hittat Terratrike, som till skillnad från andra trikes, är prisvärd. Vad har du för trike? Vad vet du om Terratrike? förutom att den är Amerikansk.
Prova, det är det råd jag kan ge dig. Själv kan jag bara redovisa de mina egna åsikter och erfarenheter. Jag började med en tvåhjulig "quasi-lowracer" en Challenge Hurricane som jag gillade men upplevde som snabb men kanske lite nervös. Jag kunde aldrig riktigt slappna av på den. Efter fyra år bytte jag till trike, en ICE QNT. Den modell som i dag kallas Sprint. Det var kärlek från första tramptaget! Högre komfort och mycket mer avslappad cykling. Inga backar är för branta, så länge bakhjulet har grepp i alla fall. Trikar är långsammare än tvåhjulingar säger man och säkert är det så, fast jag upplever det inte så. De gånger jag blivit omcyklad under de här sex åren är lätt räknade. Och alla de gånger som tvåhjulingar måste sakta ner pga halka, tex löv på hösten, is på vintern och rullgrus på våren kan jag bara dundra på som vanligt med triken. I snö är triken närmast värdelös eftersom den har svårt att få bra grepp och gör tre spår. I stan upplever jag oftast triken som säkrare än tvåhjulingen eftersom jag har lättare att hålla koll på omgivningen. Dessutom klickar jag i pedalerna när jag börjar cykla och behöver inte klicka ur förrän jag är framme. Bra för touring men kan vara svårt att få med sig fyra väskor på en del modeller. Säger man inte "recumbent smile" men "trike grin"? Var har du sett Terratriken? Kan inte se att Nicebikes har den modellen. Deras Azubmdeller har rätt bra priser. Personligen är jag inte så förtjust i den Terratrikemodellen de har. Har du tittat på HP Velotechniks Gekko? Bra pris och hög kvalitet. Dessutom kan den lätt fällas ihop för enkel transport. Finns hos Jary i Växjö för provcykling.
H.d.s.l. Bernt
________________________________ Från: Claus claus.prehn@gmail.com Till: hpvs@lists.lysator.liu.se Skickat: söndag, 15 januari 2012 20:02 Ämne: Re: [hpvs] HPV på 2 eller 3 hjul?
Den Sun, 15 January 2012 19:02 skrev starhawk:
Det bästa om man är osäker är förstås att prova. För mig var den tvåhjuliga överhuvudtaget inget alternativ. Hur fasen får man ut en skånk i det läget och hur osäkert stöder man med ett ben i den ställningen? det såg väldigt vanskligt ut. Trehjulingen föll jag totalt för första gången jag såg den, och kärleken har fortsatt, blev överlycklig när jag efter många år hade möjlighet att köpa en. Nu har jag haft den i ett par år och den är underbar, och alla som prövat en rundtur på den kommer tillbaks med ett stort leende i ansiktet. Visst den är långsammare än andra uppför, men utför är det snarare tvärtom, har rullat förbi flera tvåhjulingar utför. När man kör i stan med åtskilliga trafiklysen är den klart överlägsen vilken tvåhjuling som helst. Att ramla omkull är i det närmaste omöjligt, dom som klarat det har vid olyckstillfället varit uppe i över 45 km/tim, själv har jag bara varit uppe i över 30 km/tim vilket är ungefär 10 km/tim mer än jag klarade på en tvåhjuling och det redan vid första tillfället och med dålig kondition
Jag har faktiskt känt det nästan som dig, jag blev direkt förtjust i trike. Jag skall förstås pröva bägge under sommaren. Jag har hittat Terratrike, som till skillnad från andra trikes, är prisvärd. Vad har du för trike? Vad vet du om Terratrike? förutom att den är Amerikansk.
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Den Sun, 15 January 2012 22:44 skrev Bernt Carlberg:
Prova, det är det råd jag kan ge dig. Själv kan jag bara redovisa de mina egna åsikter och erfarenheter. Jag började med en tvåhjulig "quasi-lowracer" en Challenge Hurricane som jag gillade men upplevde som snabb men kanske lite nervös. Jag kunde aldrig riktigt slappna av på den. Efter fyra år bytte jag till trike, en ICE QNT. Den modell som i dag kallas Sprint. Det var kärlek från första tramptaget! Högre komfort och mycket mer avslappad cykling. Inga backar är för branta, så länge bakhjulet har grepp i alla fall. Trikar är långsammare än tvåhjulingar säger man och säkert är det så, fast jag upplever det inte så. De gånger jag blivit omcyklad under de här sex åren är lätt räknade. Och alla de gånger som tvåhjulingar måste sakta ner pga halka, tex löv på hösten, is på vintern och rullgrus på våren kan jag bara dundra på som vanligt med triken. I snö är triken närmast värdelös eftersom den har svårt att få bra grepp och gör tre spår. I stan upplever jag oftast triken som säkrare än tvåhjulingen eftersom jag har lättare att hålla koll på omgivningen. Dessutom klickar jag i pedalerna när jag börjar cykla och behöver inte klicka ur förrän jag är framme. Bra för touring men kan vara svårt att få med sig fyra väskor på en del modeller. Säger man inte "recumbent smile" men "trike grin"? Var har du sett Terratriken? Kan inte se att Nicebikes har den modellen. Deras Azubmdeller har rätt bra priser. Personligen är jag inte så förtjust i den Terratrikemodellen de har. Har du tittat på HP Velotechniks Gekko? Bra pris och hög kvalitet. Dessutom kan den lätt fällas ihop för enkel transport. Finns hos Jary i Växjö för provcykling.
H.d.s.l. Bernt
Från: Claus <claus.prehn@gmail.com[/email]> Till: hpvs@lists.lysator.liu.se[/email] Skickat: söndag, 15 januari 2012 20:02 Ämne: Re: [hpvs] HPV på 2 eller 3 hjul?
Den Sun, 15 January 2012 19:02 skrev starhawk:
Det bästa om man är osäker är förstås att prova. För mig var den tvåhjuliga överhuvudtaget inget alternativ. Hur fasen får man ut en skånk i det läget och hur osäkert stöder man med ett ben i den ställningen? det såg väldigt vanskligt ut. Trehjulingen föll jag totalt för första gången jag såg den, och kärleken har fortsatt, blev överlycklig när jag efter många år hade möjlighet att köpa en. Nu har jag haft den i ett par år och den är underbar, och alla som prövat en rundtur på den kommer tillbaks med ett stort leende i ansiktet. Visst den är långsammare än andra uppför, men utför är det snarare tvärtom, har rullat förbi flera tvåhjulingar utför. När man kör i stan med åtskilliga trafiklysen är den klart överlägsen vilken tvåhjuling som helst. Att ramla omkull är i det närmaste omöjligt, dom som klarat det har vid olyckstillfället varit uppe i över 45 km/tim, själv har jag bara varit uppe i över 30 km/tim vilket är ungefär 10 km/tim mer än jag klarade på en tvåhjuling och det redan vid första tillfället och med dålig kondition
Jag har faktiskt känt det nästan som dig, jag blev direkt förtjust i trike. Jag skall förstås pröva bägge under sommaren. Jag har hittat Terratrike, som till skillnad från andra trikes, är prisvärd. Vad har du för trike? Vad vet du om Terratrike? förutom att den är Amerikansk.
Jag har en Trice Q Har på senare tid även konverterat den till E-cykel. Om Terratriken vet jag inte mycket har bara sett den på bild -- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs -- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Eftersom möjligheten med tiltande trike togs upp så skriver jag lite om det här. Jag har ju båda två.
50 har jag varit uppe i med min tvåhjuling. En FastFWD Munzo lågracer. Det hade gått att köra fortare den gången, men jag vågade inte. Jag är inte särskilt vältränad, och tror att det är fullt möjligt att komma upp i 50 och mer därtill i nedförsbacke på trike.
Med fritiltande trikebakdel (Munzo TT) går det utan problem att komma upp i samma hastigheter som tvåhjulingen, på bra asfalt märker man knappt nån skillnad i effektivitet jämfört med tvåhjulingen, fast tyngre är den. Men trikebakdelen har smal spårvidd (40 cm), just för att minska luftmotståndet. Ingen idé att tro att det går bra att köra med sånt på vintern, och vad jag kan se så har alla de andra som experimenterar med tiltande deltatrikes med smal spårvidd samma erfarenhet, vare sig de säger det rakt ut eller ej: glöm stabilitet på vintern eller i halka, man måste köra den utan tiltlåset, som en tvåhjuling, och man trillar precis lika lätt. Fördelen med tilten är istället att man får bättre kurvtagning, "more rubber in the turns", som Bram Smit (designern) kallar det. Kul på kurviga asfaltsvägar eller banrace m.a.o.
Sätter man helkåpa på sin trike, eller köper en hel velomobil, så är man tillbaka i ungefär samma hastigheter som på liggcykel, till och med lite mer om det är nåt så fint som en Mango eller Quest eller WAW. Då har man stabilitet OCH krockskydd på köpet. Och möjlighet till åretruntcykling.
Just nu håller Sakari Holma på med en velomobil enligt principen "lätt kåpa som hängs på ram" som skulle kunna vara en riktigt smart vintercykel/velomobil. Den är närmast genialiskt enkelt och smart byggd. Kolla tråden "sh18" på BROL om du är intresserad av sånt. http://www.bentrideronline.com/messageboard/showthread.php?t=79423
Svar till Ivegy: Bild bifogas. Stödhjulen på min LWB är ett par små aluminiumhjul med nållager och med helgjutna däck. Fanns i någon skrotlåda för länge sen, och kommer troligen från en liten transportvagn för inomhusbruk. Eftersom hjulen bara ska rulla i nödfall, så har jag bara satt dem på ett vanligt rör. Installationen är väldigt enkel även i övrigt, med en 45 x 95 mm träregel som balk. Balken sitter fast på ramröret med rörklämmor, så det tar bara några minuter att sätta dit stödhjulen, eller att ta bort dem.
Jag gjorde anordningen som ett test, faktiskt först med små skidor, vilket funkade bra på snö. Väldigt kul faktiskt, men det är ju oftare som man cyklar på barmark med isfläckar etc, så det känns mer användbart med stödhjul. Just nu är stödhjulen en förutsättning för att använda liggcykeln som "handikappfordon" efter mitt lårbensbrott. (Det får inte hända att jag välter och slår i benet, och benet är dessutom för svagt för att kunna parera vid stopp)
Svar till my bycycle: Min förmodan gällde inte backarna, utan om cykelvägarna är kurviga. Det är framför allt vid snäva kurvor som man riskerar att falla utåt om man kör för fort. Man kan dock luta sig inåt i kurvorna om man som jag har en stabil USS att hålla sig i.
-
Anders Drougge -
B D -
Bernt Carlberg -
Claus -
Fredrik Gustafsson -
Kjell Lövström -
Lasse -
Mats Leidö -
Oskar Stenberg -
Otto Er -
Per Eric Rosén -
Petter Wingren