Jag tror att hipparionfinnen försökte lösa transportproblemet av trike genom att skissa på att bakhjulen på hans delta skulle vara infällbara, möjligt på en framhjulsdriven delta.
Att cykla i spår görs sig bäst på tvåhjuling, helt klart. Grus ska nog väljas med stora hjul helst, lättare att knuffa genom löst underlag, så jag hade valt en tvåhjuling med stora hjul och upprätt sittställning. Ger bra klättringsförmåga och god överblick och kontroll, inbillar jag mig. Sitter man mer upprätt behöver inte cykeln vara lika låg för att man ska känna sig trygg i start-stopp etc, har jag klurat ut tillsammans med min låga och tillbakalutade Taifun.
Mer packningskapacitet kan lösas med större pakethållare, om jag monterar en längre hållare på Steintriken får jag utan problem rum med fyra stora väskor, helt klart, plus packning ovanpå pakethållare och dessutom på sidorna om sätet. Om jag därtill monterar en extra rulle för kedjan frigörs utrymme under sätet. Nu tappade jag räkningen på hur många väskor jag skulle kunna få plats på triken...
Jag blir så mycket tröttare på tvåhjulingen och det känns så osäkert när man är trött och samtidigt måste skärpa sig i trafikmiljön att jag inte är övertygad om att ta steget över till en sådan fullt ut än.
Skissar på en mindre trehjuling, att vingla fram på besvärliga vägar med tvåhjuling känns allt annat än inspirerande när det är illa nog för mig på asfalt. Dessutom har jag framgångsrikt cyklat på mycket dåliga vägar med min Steintrike, det funkar så pass bra att besväret med ett hjul i gräset inte tvingar upp mig på en tvåhjuling. Där jag måste kliva av och gå med en tvåhjuling kan jag fortfarande veva fram med triken.
Steintriken är liten och smal, kanske bidrar till dess framkomlighet.
Problemet att få med cykeln på tåg/buss kvarstår, men kan man få till en mycket smal trike som med enkla handgrepp kan fås liten utan att vara ihopfällbar (utom möjligen sätet) kanske det kan gå.
/Bruno
__________________________________________________________ Går det långsamt? Skaffa dig en snabbare bredbandsuppkoppling. Sök och jämför priser hos Kelkoo. http://www.kelkoo.se/c-100015813-bredband.html?partnerId=96914325
On May 25, 2009, at 14:32 , B D wrote:
Grus ska nog väljas med stora hjul helst, lättare att knuffa genom löst underlag, så jag hade valt en tvåhjuling med stora hjul och upprätt sittställning.
Jo, jag funderade på en 2x26"-modell för framkomlighet på grusväg, men det föll på två saker: - Jag kan ännu inte cykla tvåhjuligt alls. Jag får köpa upp mig, om jag märker att 2x26 hade varit bästa valet. - Även om man kan cykla tvåhjuligt, torde en lägre sittställning och i synnerhet pedalställning vara säkrare i start-stopp.
Sedan tyckte jag 20+26 var snyggare, mera kompakt...
Sitter man mer upprätt behöver inte cykeln vara lika låg för att man ska känna sig trygg i start-stopp etc, har jag klurat ut tillsammans med min låga och tillbakalutade Taifun.
Jo, och den valda modellen har en mera upprätt stittställning än 2x26- alternativet jag hade.
Mer packningskapacitet kan lösas med större pakethållare, om jag monterar en längre hållare på Steintriken får jag utan problem rum med fyra stora väskor, helt klart, plus packning ovanpå pakethållare och dessutom på sidorna om sätet. Om jag därtill monterar en extra rulle för kedjan frigörs utrymme under sätet. Nu tappade jag räkningen på hur många väskor jag skulle kunna få plats på triken...
Längre pakethållare på trajken var inte en realistisk option, en pakethållare ska vara stark och lätt, och jag har inte kunskaper att skaffa material till, bocka och löda ihop en som jag skulle lita på. Ett tid till det, eller lust för den delen. Men tanken har funnits.
Jag blir så mycket tröttare på tvåhjulingen och det känns så osäkert när man är trött och samtidigt måste skärpa sig i trafikmiljön att jag inte är övertygad om att ta steget över till en sådan fullt ut än.
Ja, det blir en erfarenhet jag måste göra. Men andra har ju cyklar jorden runt på hojar liknande den jag beställt, så varför skulle inte jag kunna köra två-tre veckor i sträck?
Skissar på en mindre trehjuling, [klipp] en mycket smal trike som med enkla handgrepp kan fås liten utan att vara ihopfällbar (utom möjligen sätet) kanske det kan gå.
En hopfällbar trajk löses nog bäst med framhjulsdrift à la Hipparion. Hopfällbarheten av den breda delen sker där bak, där ingen styrning eller annat ytterligre krånglar till det.
- Sverker
Sverker,
Varför just denna 2-hjuling? Vilka andra modeller valde du mellan?
-Peter
2009/5/25 Sverker Fridqvist sverker@fridqvist.se
On May 25, 2009, at 14:32 , B D wrote:
Grus ska nog väljas med stora hjul helst, lättare att knuffa genom löst underlag, så jag hade valt en tvåhjuling med stora hjul och upprätt sittställning.
Jo, jag funderade på en 2x26"-modell för framkomlighet på grusväg, men det föll på två saker:
- Jag kan ännu inte cykla tvåhjuligt alls. Jag får köpa upp mig, om
jag märker att 2x26 hade varit bästa valet.
- Även om man kan cykla tvåhjuligt, torde en lägre sittställning och i
synnerhet pedalställning vara säkrare i start-stopp.
Sedan tyckte jag 20+26 var snyggare, mera kompakt...
Sitter man mer upprätt behöver inte cykeln vara lika låg för att man ska känna sig trygg i start-stopp etc, har jag klurat ut tillsammans med min låga och tillbakalutade Taifun.
Jo, och den valda modellen har en mera upprätt stittställning än 2x26- alternativet jag hade.
Mer packningskapacitet kan lösas med större pakethållare, om jag monterar en längre hållare på Steintriken får jag utan problem rum med fyra stora väskor, helt klart, plus packning ovanpå pakethållare och dessutom på sidorna om sätet. Om jag därtill monterar en extra rulle för kedjan frigörs utrymme under sätet. Nu tappade jag räkningen på hur många väskor jag skulle kunna få plats på triken...
Längre pakethållare på trajken var inte en realistisk option, en pakethållare ska vara stark och lätt, och jag har inte kunskaper att skaffa material till, bocka och löda ihop en som jag skulle lita på. Ett tid till det, eller lust för den delen. Men tanken har funnits.
Jag blir så mycket tröttare på tvåhjulingen och det känns så osäkert när man är trött och samtidigt måste skärpa sig i trafikmiljön att jag inte är övertygad om att ta steget över till en sådan fullt ut än.
Ja, det blir en erfarenhet jag måste göra. Men andra har ju cyklar jorden runt på hojar liknande den jag beställt, så varför skulle inte jag kunna köra två-tre veckor i sträck?
Skissar på en mindre trehjuling, [klipp] en mycket smal trike som med enkla handgrepp kan fås liten utan att vara ihopfällbar (utom möjligen sätet) kanske det kan gå.
En hopfällbar trajk löses nog bäst med framhjulsdrift à la Hipparion. Hopfällbarheten av den breda delen sker där bak, där ingen styrning eller annat ytterligre krånglar till det.
- Sverker
-- Svara gärna EFTER orginaltexten och ta bort den delen som du inte svarar på. Info: http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
On May 28, 2009, at 11:29 , Peter Parnes wrote:
Sverker,
Varför just denna 2-hjuling? Vilka andra modeller valde du mellan?
Jag surfade runt för att hitta liggcyklar lämpliga för långtur. Med detta avser jag att de skulle kunna levereras med väskhållare för fyra stora väskor, och de skulle ha undersätesstyrning. Dessutom skulle de finnas att köpa i Europa.
Jag hittade följande tillverkare:
- Azub http://www.azub.eu - HP Velotechnik http://www.hpvelotechnik.com - Nazca http://www.nazca-ligfietsen.nl - Optima http://www.optima-cycles.nl - Challenge http://www.challenge-ligfietsen.nl - Toxy http://toxy.de
Jag funderade på konfiguration, 2x26 eller 26/20. Jag ville ha 26" bak, för att få standard drivlina. 2x26 har fördelen att använda endast en sorts däck och slang, samt att ha 26" framhjul, som rullar lite bättre - i synnerhet på dåliga vägar.
Ibland har turcyklisten att välja mellan att 1) cykla på E4:an e.likn; 2) cykla tillbaka några mil för att välja en annan väg, och 3) cykla på grusväg. Då väljer man grusvägen. Andra gånger tar asfalten slut efter en kilometer på den lilla trevliga vägen man valt. Vare sig man väljer grusvägen eller hamnar på den av otur, kan det vara en fördel med stora hjul.
26/20 har fördelen att vara lägre än 2x26, vilket är bättre vid start/ stopp, och möjligen ger den lägre pedalställningen mindre problem med domnade fötter.
På grusvägar stora nog att vara utsatta på kartan kan man i allmänhet styra runt hålen och mjukfläckarna, och framfjädringen hjälper till att hantera det som inte kan undvikas.
Sedan bläddrade jag runt bland bilderna från ovannämnda tillverkare i ett par månader. Jag försökte hitta rapporter över de olika hojarna, men jag hittade inte mycket som var till någon hjälp. Däremot fann jag att extremturare hade använt alla konfigurationer med framgång, samt modeller från flera av tillverkarna.
Jag kom till sist fram till att konfigurationen 26/20 lämpade sig bäst för mig. Och efter att ha tittat på hojar på nätet i ett par månader tyckte jag att Challenges hoj såg bäst ut på bilderna.
Ingen särskilt djupgående analys, således. Inga objektiva krav verkade kunna fälla avgörandet mellan de olika tillverkarna.
Några saker jag såg som plus för den valda cykeln, förutom utseendet:
- Undersätesstyrning med länk, istället för förlängd styrstam. Torde kunna ge mera naturlig styrrörelse, och potentiellt en mindre vändradie (när man lärt sig hålla balansen tillräckligt för att kunna utnyttja den).
- Rikligt perforerat aluminiumsäte. Hålen torde göra sätet mindre svettigt (och mindre vått vi regn). Metallen gör det enklare att fästa grejor vid det, som t.ex. flaskhållare. Metallen tål också mera stryk, t.ex. vid järnvägstransport.
- Sverker
-
B D -
Peter Parnes -
Sverker Fridqvist