Hej
Ja nu har det gått 1 månad och lite till av min liggcykel karriär.
Det är verkligen en annorlunda upplevelse att köra ligghoj, både mentalt och muskulärt. Låga farter hade jag fått för mig att det var ett problem. Falskt: kan ledigt hålla 5 km/h utan större problem, lite vingligt men det är det på en vanlig hoj med.
Svängradien är stor. Hade inte funderat på det så mycket men u-svängar på gatan kräver lite planering och känns ofta vingliga.
Snabba svängar, NOT Hade inte heller tänkt så mykcket på men att väja för ett hål eller hinder i vägen känns som svårare och man kan ju deffinitift inte hoppa över det... Detta undviks dock lätt genom att man har blicken mycket högre och hinner se eventuella hinder och kan planera cyklingen bättre.
Pedal påverkan på styning. När man trycker på med benen måste man vara med och hålla i styret så att man inte sticker iväg, cyklingen kräver ett högre mått av koncentration det är inte bara att mata på med benen.
Backar. upp Jobbiga:-), man har bara benmusklerna att använda och kan inte stå upp för att få mer kraft, dock ett övergående problem då jag får mer kondition. (antar jag :))
Backar. ner Det går fort, fruktansvärt fort. har tidigare varigt uppe i 71 km/h på racer i en backe. men nu gick det mycke fortare av fartvinden att dömma. (hade inte någon mätare på) Dock var hojen stabil som ett frimärke på vägen och lungnade mina nerver.
Motvind. Va finns den? :) Det känns inte alls som att åka in i en vägg hela tiden när man kör i motvind, utan vinden blåser mest över/förbi en. super najs :)
Sikt. Fantastisk överblick över landskapet :)
Regn. Hantera det bra, inte alls mycket regnsprut på kedjan och fötter, självklart... borde minska slitaget på kedjan då det inte kommer dit lika mycket grus och skit.
Stryning. Överlag så upplever jag fortfarande styrningen som lite nervös då man inte har samma självstabiliserande funktion som på en upprätt cykel. Jag slår även i låren i händerna lite lätt när jag trampar, lite irriterande, har försökt att flytta tillbaka styret lite men tyvärr är vajrarna lite för korta så det gick bara en liten bit :(, som tur är så kan jag hålla lite högre upp på styret och undvika problemet. Det är ju bara att förlänga vajrarna lite men jag orkar nog inte med det nu, får bli i vinter...
Sittsen. Skön, mycket skön speciellt om man jämnför med vanliga sadlar :), men jag har drabbats av "recumbers butt" på höger skinka, det är förmodligen en ren ovane sak och det är musklerna som inte är vana vid den typen av arbete.
Trampande / Träing. Får mer mjölksyra i benen fortare än på min MTB men antar att det beror på ovanan och att jag spänner kroppen på lite fel ställen, och att jag inte är van. Just nu verkar det som om kroppen och hjärnan har glömt bort hur det är och träna cykel, framförallt kanske för att det är liggcykel och musklerna inte är vana... Har även svårt att få upp kadensen, till en bra nivå. Men farten kommer och därmed också njutningen att inte behöva kämpa sig blå för att hålla ett acceptabelt snitt på träningsrundorna.
/Stefan
Den ons, 09 juli 2008 00:55 skrev Walkerboh:
Har även svårt att få upp kadensen, till en bra nivå. /Stefan
Här kan du experimentera med kortare vevar. Dessa kan även minska tramppåverkan på styrningen.
Allt som allt en nykter och nyanserad rapport. Själv var jag efter en månads liggcykling helt i det blå :)
Ja, jag upplevde att kortare vevar gjorde det lättare att hålla balansen och dessutom minskade påverkan från trampning. Och kadensen går upp, bra för att minska risken för kramp. Vore som sagt superintressant att specialbygga en cykel för korta vevar för att kunna ha stora hjul och ändå inte "för högt" säte/vevparti.
/Bruno
__________________________________________________________ Går det långsamt? Skaffa dig en snabbare bredbandsuppkoppling. Sök och jämför priser hos Kelkoo. http://www.kelkoo.se/c-100015813-bredband.html?partnerId=96914325
Den ons, 09 juli 2008 00:55 skrev Walkerboh:
Hej
Ja nu har det gått 1 månad och lite till av min liggcykel karriär.
Hej Stefan! Kul att höra hur det går för dig. Och kul att du redan siktar på Vätternrundan, det är INTE för tidigt att börja förberedelserna, ett utmärkt mål att hålla träningen igång. När jag läser om dina erfarenheter så tänkte jag att jag kan dela med mig lite av mina - kan även vara intressant för andra - jag drar mina bästa tips :d
Citat:
Snabba svängar, NOT Hade inte heller tänkt så mykcket på men att väja för ett hål eller hinder i vägen känns som svårare och man kan ju deffinitift inte hoppa över det... Detta undviks dock lätt genom att man har blicken mycket högre och hinner se eventuella hinder och kan planera cyklingen bättre.
En liggcykel är ingen MTB - det där med att hoppa får du glömma (i en kurva?) :) Men det kommer med snabba svängar när du får grepp på rätt styrteknik (tar upp det snart).. vill bara påpeka att liggcyklar kan svänga snabbare pga lägre tyngdpunkt... hjulbas har inte så mkt med saken att göra vid lite högre farter, det gör bara att svängandet blir stabilare. Och din hoj är mkt bra på att svänga snabbt och i mkt hög fart... Citat:
Stryning. Överlag så upplever jag fortfarande styrningen som lite nervös då man inte har samma självstabiliserande funktion som på en upprätt cykel.
Jag kan bara gissa, men allmänt är rådet jag ger är att man ska försöka hålla armarna avslappnade - att hålla armarna spända är en gammal vana man har från upprättcykeln som inte behövs på liggcykel och bara hindrar styrningen. När det gäller nervositeten ska man komma ihåg att det inte är du som håller cykeln upprätt - man ska istället lita på att cykeln håller dig upprätt och bästa sättet att låta cykeln sköta det jobbet är genom att hålla armarna avslappnada.
Lite allmänna tips för själva styrtekniken (lära sig svänga hård och snabbt och kvickt): i samma anda som ovan, man ska undvika tanken att man måste vrida på styret för att svänga. Låt istället cykel sköta balansen, att styra gör man då - när man har lite fart - genom att lätt ge tryck på styret åt motsatt håll du tänker svänga, samt genom att lätt luta kroppen i kurvan genom att titta in i kurvan. Det är så man lägger en liggcykel i kurvan och även så man håller den in i kurvan. Jag vet inte om det låter vettigt - kanske lite ologiskt, men prova försiktig, det funkar och är en liknande teknik som på MC. Tänk tryck, ej vrid. Efter ett tag kommer du att svänga lika lätt som att tänka tanken på att lyfta ditt lillafinger :) Citat:
Jag slår även i låren i händerna lite lätt när jag trampar, lite irriterande, har försökt att flytta tillbaka styret lite men tyvärr är vajrarna lite för korta så det gick bara en liten bit :(, som tur är så kan jag hålla lite högre upp på styret och undvika problemet. Det är ju bara att förlänga vajrarna lite men jag orkar nog inte med det nu, får bli i vinter...
Här skulle jag starkt rekommendera att fixa detta så snart som möjligt. Det kan verka vara ett litet problem men jag tror att det kan vara del av orsaken till att funkar så bra för dig med styrningen och kadensen. Citat:
Sittsen. Skön, mycket skön speciellt om man jämnför med vanliga sadlar :), men jag har drabbats av "recumbers butt" på höger skinka, det är förmodligen en ren ovane sak och det är musklerna som inte är vana vid den typen av arbete.
Det behöver inte vara brist på träning att man får recumbent butt. Jag har botat min genom att bygga en förhöjning med gummimatta under sittunderläget ungefär där var man här bakre delen av rumpan på sadeln på en vanlig cykel. Recumbent butt kommer ju när man sitter för mycket på sina rumpmuskler Citat:
Trampande / Träing. Får mer mjölksyra i benen fortare än på min MTB ....
Har även svårt att få upp kadensen, till en bra nivå. Men farten kommer och därmed också njutningen att inte behöva kämpa sig blå för att hålla ett acceptabelt snitt på träningsrundorna.
Att du inte får upp kadensen är troligtvis anledningen att du får mer mjölksyra och att det är jobbigt att cykla uppför. Låter som du helt enkelt inte har samma effekt som på din MTB. Jag skulle rekommendera att träna på att få upp kadensen så fort som möjligt så att du skapar en bra vana. (Fixa vajarna så att styret inte sitter i vägen ) Andra rekommenderar kortare vevar, men om ditt mål ät att cykla hårt så är det "fusk", dvs du kanske får upp kadensen men du får inte upp effekten till samma nivå som förr på din MTB pga den mindre hävarmen. Jag skulle bara rekommendera kortare vevar om man verkligen har ont i knäarna eller sånt (inte så ovanligt på liggcykel - kan dock vara just låga kadensen som orsakar sånt också).
Hur får man då upp kadensen? Försök först att träna på att "trampa så rund som möjligt". Svårigheten ligger oftast i att dra upp benet när pedalen är närmast dig - det är det som brukar vara hindret till att få upp kadensen. Tyngdkraften verkar ju inte där på en vanlig cykel, men på den liggcykel bromsar den lite extra där. För att övervinna detta brukar jag sikta mig in på lårbenen, den ska upp! Och det ska man tänka redan när benet är på väg bakåt. Det är ett sätt man kan tänka på för att få en bra rundtramp. En annan är att försöka lyfta lårbenet lite extra högt som om den satt i en elastiskt snöre i taket. Det hjälper mig också...
Detta rundtramp kan man faktiskt träna genom att trampa ganska tungt/långsamt, så hinner man uppfatta vad man gör. Har man fixat tramptekniken kan man fokusera på att få upp kadensen - utan att förlora sin fina "trampa runt" trampteknik. Resultatet är effekt, mycket effekt, minst lika mycket som på upprättcykeln eller tom lite mer!
Lycka till!!!
/Frederik
Som vi alla vet handlar vevarmslängd mer om övertygelse än vetenskap. Intressant är att olika löpare är olika effektiva beroende på hur tunga deras fötter och underben är som fäktar runt när de springer. Precis som man kan hitta sin sweet-spot i andra sporter borde man kunna göra det inom cykling också, men vi rationaliserar gärna eftersom det säkert är svårt och dyrt att testa olika konfigurationer på vevarmar och trampor etc och det blir extra svårt eftersom många variabler är inblandade som form och ifall man blir uthållig med konfigurationen etc. En som inte följer mainstream är Paul Sims på Greenspeed som tycker att 125 mm vevarmslängd är en bra utgångspunkt. Men man kan väl summera att den tid och de pengar som experimenterandet skulle ta kan man kanske hellre lägga på att träna in sig på de kommersiellt tillgängliga vevarmslängderna, och att man bara ska överväga andra vevarmslängder ifall man är särskilt intresserad eller för att hitta en lösning på ledbesvär som bibehållande av vanliga vevarmslängder vid justering av avstånd mellan trampor och av säte etc inte kan kurera. Jag har personligen kassa knän och är rädd för att "trampa sönder" dem, vilket i mitt fall sker lättare vid mer akut vinkel på knäet och ju rakare knä desto mer kan jag ta i utan problem och därmed få mer kraft eller åtminstone minst bibehållen effekt eftersom jag inte blir långsammare. För mig har kortare vevarmar varit lösningen på knäproblemet. På kuppen har det också löst en rad andra problem men de hade kanske ändå gett sig med tiden genom träning med vanliga vevarmslängder.
/Bruno
___________________________________________________ Sök efter kärleken! Hitta din tvillingsjäl på Yahoo! Dejting: http://ad.doubleclick.net/clk;185753627;24584539;x?http://se.meetic.yahoo.ne...