Om man blinkar med 25Hz så kommer det inte att de ut som att det lyser jämnt det kommer att flimmra. Du måste upp till 75Hz eller högre. Det sägs ge ett ljus som uppfattas som lite starkare än medelljuset.
Lägre blinkfrekvensen är inte lagliga i trafiken.
Dioder har ett framspänningsfall som är tämligen stabilt. Så strömmen kommer att öka mycket om spänningen ökar lite. Spänningen kan dessutom vara olika för olika exemplar av samma diod. Så dioder ska inte parallellkopplas. Risken är att en tar för mycket stöm och går sönder.
Att lysdioder skulle lysa sämre med högre ström har jag inte hörtalas om. Men man förstör dem fortare. Dioder går inte plötsligt sönder som en glödlampa utan minska i ljusutbyte med tiden. Snabbare ju högre stöm det går. Man brukar rälkna med att den är hel tills den luser hälften så mycket som när den var ny.
Per Eric Rosén skrev:
Men åas kan du få LED:en att blinka (i säg, 25Hz) och därigenom få mkt bättre batteritid än vid konstant ljus..
Tjo, men då har man att välja på
- snabb blink (som föreslaget) - vilket ögat jämnar ut till medelvärdet
av på/av. Du får ändå lika många fotoner per watt, och ungefär samma upplysning. 2. långsamt blink (1-4 Hz kanske). Man ser bra en stund, sen ser man ingenting :-). Alt för baklysen, att de syns men är svåra att avståndsbedöma.
vad menar du med att de vill ha konstant ström?
en liten lysdiods-ellära :-). rätta gärna ...
De är klassificerade för en maxström. Matar du in mer än det går de sönder. Glödlampor ska ha en maxspänning, annars ryker de. Iofs också genom att strömmen är för hög. Dock en skillad:
Glödlampor är specifierade vid tillverkningen för en viss spänning (spänningsfall över lampan när en ström går genom den) då de lyser optimalt, vilket brukar fungera rätt bra. Yttertemperatur är inte något som brukar påverka, eftersom den aktiva komponenten glödtråden sitter i ett välisolerande partiellt vaakum och redan är > 3000 grader C. Att en glödtråd blir varm är inget problem - det är ju dess sätt att fungera ...
Lysdioder har en specifik ström de är dimensionerade för, men den spänning som ger upphov till den strömmen kan variera mellan både individuella dioder och över tiden. Säg att du har kommit fram till att vid 3.42V exakt går det 350 mA genom dioden vilket är max. Du skaffar ett 3.42V-batteri och allt är frid och fröjd tills det kommer en kylande vindpust och lysdioden bara sänker spänningen med 0.10V till 3.32V ... Då kommer strömmen öka, ända till framspänningsfallet igen är 3.42V [1] Men då är troligen strömmen långt över 350 mA, och LEDen riskerar gå sönder. Hursomhelst kommer den dra mer ström utan att ge mycket mer lyse[2].
Alltså är det bäst att den mackapär som matar LEDen ser till att strömmen håller sig på en viss nivå. Generatorer råkar p.g.a. sin konstruktion (mättning i lindningarna?) bara kunna skyffla ett max antal elektroner per tidsenhet, men ju fortfare man snurrar desto "högre" kan de skyffla elektronerna, dvs man kan ta ut 12V 500mA istället för 6V 500mA vid tillräckligt högt varvtal. Detta kan utnyttjas genom att ha extralampor som kopplas in i serie (för hand eller automatiskt) vid högre fart.
Om man kör LEDs på batterier kan det vara lämpligt att ha en konstanströmskrets: en som känner av strömmen, och ökar spänningen till LEDen om strömmen är för låg (se [1] igen), och minskar den om för mycket flyter. Dessa kan byggas med några transistorer, eller en FET+op-amp[3].
Man kan också koppla sin LED i serie med ett motstånd och räkna så att om LEDen har sitt minimala framspänningsfall (Uled) och matningsspänninen är på max (Umatning), ska ändå bara LEDens maxström flyta genom kretsen. Motståndsvärdet blir då R=U(över motståndet)/I, dvs R=(Umatning-Uled)/Imax. För att detta ska ge någotsånär konstant ljus krävs dock att spänningarna har låg variation, eller att Umatnining är mycket större än Uled. Det senare gör dock att den mesta energin går ut som värmeförluster över motståndet, i ställer för ljus i LEDen.
/Per Eric
[1] lysdioder so så många andra komponenter har ett positivt samband spänning/ström - för att öka strömmen genom krävs en högre matningsspänning, alternativt sett om du reglerar strömmen ger en högre ström ett högre framspänningsfall.
[2] Lysdioder är effektivast på att ge ljus / energi när de matas med mindre än maxström. För glödlampor är det tvärtom: Om de matas med för lite ström ger det mest iväg värme, och bara ett litet brunt glöd. Om du matar dem med högre ström än de tål kommer de glöda alldeles förträffligt (mer av fotonerna från den kanske 4000C varma tråden kommer vara inom det synliga spektrat - läs om strålning från svart kropp). Dessvärre kommer också den höga temperaturen på tråden göra att den förgasas fort, och volframet sitter snart (efter ett dygn, 1h eller 1 millisekund, beroende på hur mycket för mycket den fick) som en tunn svart hinna på insidan av glaset i stället för i tråden.
[3] Fet+operationsförstärkare kan ha mindre "overhead" än transistorer. Om du vill köra 3 st lysdioder på 3.5V var på 12V blir det bara kvar 1,5V för serie-regulatorn. Lägre overhead ger högre effektivitet: Om det flyter 1A genom hela kretsen från plus till jord, är det bara när strömmen går genom LEDsen och orsakar framspänningsfall som det faktiskt omvandlas elektrisk energi till ljus. Vilket var målet ...
-- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs