Jo jag vet ni kör två hjuligt och trehjuligt och har dubbdäck osv. Sparkcykel är väl inget att belasta denna lista/forum med.
Så bara en hälsnig och lägesrapport nu när det kommit snö och är isigt i Stockholmsområdet.
Esla fyrhjulig sparkcykel är mycket trygg i snö och is jämfört med att cykla på två hjul eller att gå utan rullator. Det går mycket fortare än med rullator, saktare än med cykel men mycket tryggare.
Jag är helnöjd.
Vekling
Ps man får bra kondis av att sparka sig fram. Hjärtat pumpar så det står härliga till.
Kan någon av de som behärskar Holländska förklara för mig vad Geveerde voorvork innebär? voorvork är tror jag framgaffel men det andra ordet?
Mats S
2007/1/20, Mats Svensson mats-s@bredband.net:
Kan någon av de som behärskar Holländska förklara för mig vad Geveerde voorvork innebär? voorvork är tror jag framgaffel men det andra ordet?
Fjädrat framgaffel.
/Mars
Tack Marcel.
Mats 20 jan 2007 kl. 15.11 skrev Marcel van Eijk:
2007/1/20, Mats Svensson mats-s@bredband.net:
Kan någon av de som behärskar Holländska förklara för mig vad Geveerde voorvork innebär? voorvork är tror jag framgaffel men det andra ordet?
Fjädrat framgaffel.
/Mars _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
på delta trike?
Någon som vet?
Skall efter många om och men nu beställa en Sinner Comfort ?
Mats S
Fjädrande framgaffel!
Med vänlig hälsning
Göran Hartzell Dingergatan 12 S-633 51 ESKILSTUNA Sweden mail: goran.hartzell@telia.com
-----Ursprungligt meddelande----- Från: hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se]För Mats Svensson Skickat: den 20 januari 2007 15:10 Till: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft Ämne: [hpvs] Översättning önskas
Kan någon av de som behärskar Holländska förklara för mig vad Geveerde voorvork innebär? voorvork är tror jag framgaffel men det andra ordet?
Mats S_______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
2007/1/20, Göran Hartzell goran.hartzell@telia.com:
Fjädrande framgaffel!
Fjädrat är inte samma sak som fjädrande.
/Mars
Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft hpvs@lists.lysator.liu.se Skriver:
Fjädrande framgaffel!
Fjädrat är inte samma sak som fjädrande.
/Mars
Gör nu inte en höna av en fjäder!
*:-.,_,.-:*'``'*:-.,_,.-:*'``'*:-.,_,.-:*'``'*:-.,_:-.,_,.-:*
Jan-Inge Ljungberg
Falsterbovägen 35 C 239 33 Skanör
040-453774 0702092563
webmaster@liggister.org Kassör HPV Sverige www.liggister.org
Skype: hpvfriend http://www.last.fm/user/hpvfriend
2007/1/20, Jan-Inge Ljungberg jan-inge.ljungberg@folkbildning.net:
Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft hpvs@lists.lysator.liu.se Skriver:
Fjädrande framgaffel!
Fjädrat är inte samma sak som fjädrande.
/Mars
Gör nu inte en höna av en fjäder!
Det skulle vara kul ;-) Jag menade att översättningen som jag gav var korrekt.
/Mars
On 20 jan 2007, at 17.44, Marcel van Eijk wrote:
2007/1/20, Jan-Inge Ljungberg jan-inge.ljungberg@folkbildning.net:
Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft hpvs@lists.lysator.liu.se Skriver:
Fjädrande framgaffel!
Fjädrat är inte samma sak som fjädrande.
/Mars
Gör nu inte en höna av en fjäder!
Det skulle vara kul ;-) Jag menade att översättningen som jag gav var korrekt.
Mors Mars, tyvärr är din översättning inte korrekt.
Fjädrat framgaffel.
(En) fjädrad framgaffel ska det vara (reale/utrum).
Sen anser jag att fjädrande är precis lika korrekt som fjädrad eftersom adjektivet fjädrande bildas ur verbet fjädra.
olaf, jorden
/Mars _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
2007/1/20, Olaf Johansson home@olafjohansson.com:
Mors Mars, tyvärr är din översättning inte korrekt.
Fjädrat framgaffel.
(En) fjädrad framgaffel ska det vara (reale/utrum).
I stand corrected
Sen anser jag att fjädrande är precis lika korrekt som fjädrad eftersom adjektivet fjädrande bildas ur verbet fjädra.
En fjädrande framgaffel är i rörelse, en fjädrad framgaffel behöver inte vara det. På nederländska: verende voorvork vs. geveerde voorvork.
/Mars
On 20 jan 2007, at 18.37, Marcel van Eijk wrote:
2007/1/20, Olaf Johansson home@olafjohansson.com:
Mors Mars, tyvärr är din översättning inte korrekt.
Fjädrat framgaffel.
(En) fjädrad framgaffel ska det vara (reale/utrum).
I stand corrected
Sen anser jag att fjädrande är precis lika korrekt som fjädrad eftersom adjektivet fjädrande bildas ur verbet fjädra.
En fjädrande framgaffel är i rörelse, en fjädrad framgaffel behöver inte vara det.
Nej, det är inte nödvändigt. En fjädrad gaffel fjädrar – den är fjädrande.
Personligen föredrar jag ordet dämpad eftersom det oftast handlar om såväl fjädring som dämpning.
olaf, odämpad
På nederländska: verende voorvork vs. geveerde voorvork.
/Mars _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Jösses!
Skall nog inte ställa fler frågor av den karaktären. :-)
Mats S
20 jan 2007 kl. 19.02 skrev Olaf Johansson:
On 20 jan 2007, at 18.37, Marcel van Eijk wrote:
2007/1/20, Olaf Johansson home@olafjohansson.com:
Mors Mars, tyvärr är din översättning inte korrekt.
Fjädrat framgaffel.
(En) fjädrad framgaffel ska det vara (reale/utrum).
I stand corrected
Sen anser jag att fjädrande är precis lika korrekt som fjädrad eftersom adjektivet fjädrande bildas ur verbet fjädra.
En fjädrande framgaffel är i rörelse, en fjädrad framgaffel behöver inte vara det.
Nej, det är inte nödvändigt. En fjädrad gaffel fjädrar – den är fjädrande.
Personligen föredrar jag ordet dämpad eftersom det oftast handlar om såväl fjädring som dämpning.
olaf, odämpad
På nederländska: verende voorvork vs. geveerde voorvork.
/Mars _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Vilken navdynamo är vettigast att köpa till nya cykeln? Shimano vanliga navdynamon eller sport varianten eller B&M undrar en undrande Svensson.
Mats S
Vilken navdynamo är vettigast att köpa till nya cykeln? Shimano vanliga navdynamon eller sport varianten eller B&M undrar en undrande Svensson.
Jag har bara kört med Shimanos varianter, men funderar möjligen på att köpa en Schmitt (SON) till en racercykel. Om jag ska ha navbelysning på touring / landsvägscykel räcker nog Shimanos. Har inte provat deras "sport", men vanlig 3W på stadscykeln och biltemas billiga 2.4W fungerar både utan underhåll och utan tillstymmelse till problem för vardagscyklar.
Ett argument för SON är möjligen att de finns för 20"-hjul. Om du sätter en vanlig generator i 20"-hjul får du mer spänning och möjlig toppeffekt vid samma varvtal (och lite mer belastning). Om du kör med glödlampor finns det risk att du bränner lampan av för hög ström. LEDs är OK (i alla fall mina LED-lampor, som består av likriktare och två 750 mA LEDs i serie).
lycka till /Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
OK, hur pass kännbar är motståndet från en navgenerator gentemot ett vanligt hjul? Det lär ju finnas en ganska effektiv yttre generator idag som jag glömt namnet på. Var den schweizisk? Jo Sinnern har 20 tums hjul. Det är ju en viss prisskillnad på Sonen och Shimanon. Ser här när jag kryssar för i tillbehörslistan att prislappen ökar oroväckande fort. Cyklar mest i stan samt litet kortare turer runt densamma.
Mats S
20 jan 2007 kl. 20.20 skrev Per Eric Rosén:
Jag har bara kört med Shimanos varianter, men funderar möjligen på att köpa en Schmitt (SON) till en racercykel. Om jag ska ha navbelysning på touring / landsvägscykel räcker nog Shimanos. Har inte provat deras "sport", men vanlig 3W på stadscykeln och biltemas billiga 2.4W fungerar både utan underhåll och utan tillstymmelse till problem för vardagscyklar.
Ett argument för SON är möjligen att de finns för 20"-hjul. Om du sätter en vanlig generator i 20"-hjul får du mer spänning och möjlig toppeffekt vid samma varvtal (och lite mer belastning). Om du kör med glödlampor finns det risk att du bränner lampan av för hög ström. LEDs är OK (i alla fall mina LED-lampor, som består av likriktare och två 750 mA LEDs i serie).
lycka till /Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
On Sun, 21 Jan 2007, Mats Svensson wrote:
OK, hur pass kännbar är motståndet från en navgenerator gentemot ett vanligt hjul? Det lär ju finnas en ganska effektiv yttre generator idag som jag glömt namnet på. Var den schweizisk?
Jag har inte märkt något från Shimanosarna. Å andra sidan går det att ligga i 30+ km/h även med min vanliga ospeciella sidogenerator på lågräcern. Kanske känns det lite motstånd där, men det mesta lär (som det står på någon sida[1]) vara det psykologiska att vinandet sjunker i ton när man inte trampar (vilket ju farten hursomhelst gör) :-). www.bumm.de har bra sidogeneratorer. Finns säkert fler.
1. kanske http://www.audax.uk.net/lights/dyno.htm
/Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
LEDs pallar en hel del stryk så länge de har vettig kylning. Numera finns det ett par biltilverkare (läs: tyskar) som kör med LED inte bara som broms- utan även som helljus.
Det är fint (o:
/alfonso
-----Original Message----- From: hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se] On Behalf Of Per Eric Rosén Sent: den 20 januari 2007 20:20 To: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft Subject: Re: [hpvs] Navdynamo
Vilken navdynamo är vettigast att köpa till nya cykeln? Shimano vanliga navdynamon eller sport varianten eller B&M
undrar en
undrande Svensson.
Jag har bara kört med Shimanos varianter, men funderar möjligen på att köpa en Schmitt (SON) till en racercykel. Om jag ska ha navbelysning på touring / landsvägscykel räcker nog Shimanos. Har inte provat deras "sport", men vanlig 3W på stadscykeln och biltemas billiga 2.4W fungerar både utan underhåll och utan tillstymmelse till problem för vardagscyklar.
Ett argument för SON är möjligen att de finns för 20"-hjul. Om du sätter en vanlig generator i 20"-hjul får du mer spänning och möjlig toppeffekt vid samma varvtal (och lite mer belastning). Om du kör med glödlampor finns det risk att du bränner lampan av för hög ström. LEDs är OK (i alla fall mina LED-lampor, som består av likriktare och två 750 mA LEDs i serie).
lycka till /Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
LEDs pallar en hel del stryk så länge de har vettig kylning. Numera finns det ett par biltilverkare (läs: tyskar) som kör med LED inte bara som broms- utan även som helljus.
Intressant. En anledning att LEDs passar så bra för generatordrift är att de vill matas med konstant ström, vilket generatorn behändigt levererar. Med en generator som ger 400 mA räcker välkylda LEDs klassade för 350 mA, om man har baklampor som drar 20-50 mA. Lite överbelastning tål de helt riktigt, även om det inte blir så mycket mer ljus för de sista mA. Vill man ha mer ljus kan man köra en 500 mA generator och LEDs för 750 mA.
Enda aber är att det precis som med dataprylar verkar komma nya dioder med ökat ljusutbyte hela tiden, speciellt när man köpt några precis ...
/Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
Finns de att köpa som en hel lampa eller är det något ni plockar ihop själva?
Mats S 21 jan 2007 kl. 22.21 skrev Per Eric Rosén:
LEDs pallar en hel del stryk så länge de har vettig kylning. Numera finns det ett par biltilverkare (läs: tyskar) som kör med LED inte bara som broms- utan även som helljus.
Intressant. En anledning att LEDs passar så bra för generatordrift är att de vill matas med konstant ström, vilket generatorn behändigt levererar. Med en generator som ger 400 mA räcker välkylda LEDs klassade för 350 mA, om man har baklampor som drar 20-50 mA. Lite överbelastning tål de helt riktigt, även om det inte blir så mycket mer ljus för de sista mA. Vill man ha mer ljus kan man köra en 500 mA generator och LEDs för 750 mA.
Enda aber är att det precis som med dataprylar verkar komma nya dioder med ökat ljusutbyte hela tiden, speciellt när man köpt några precis ...
/Per Eric
^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Jag rekommenderar verkligen navdynamo. Just nu kör jag med en Biltemavariant och halogenlampor. Vid 20km/h klarar den 2x2,4W galant. När man pendlar i mörker är det skönt att slipa ladda batterier varje kväll. Shimano har flera modeller som klarar 20''.
joh
Men åas kan du få LED:en att blinka (i säg, 25Hz) och därigenom få mkt bättre batteritid än vid konstant ljus..
vad menar du med att de vill ha konstant ström?
-----Original Message----- From: hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-bounces@lists.lysator.liu.se] On Behalf Of Per Eric Rosén Sent: den 21 januari 2007 22:21 To: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkraft Subject: RE: [hpvs] Navdynamo
LEDs pallar en hel del stryk så länge de har vettig kylning. Numera finns det ett par biltilverkare (läs: tyskar) som kör med LED inte bara som broms- utan även som helljus.
Intressant. En anledning att LEDs passar så bra för generatordrift är att de vill matas med konstant ström, vilket generatorn behändigt levererar. Med en generator som ger 400 mA räcker välkylda LEDs klassade för 350 mA, om man har baklampor som drar 20-50 mA. Lite överbelastning tål de helt riktigt, även om det inte blir så mycket mer ljus för de sista mA. Vill man ha mer ljus kan man köra en 500 mA generator och LEDs för 750 mA.
Enda aber är att det precis som med dataprylar verkar komma nya dioder med ökat ljusutbyte hela tiden, speciellt när man köpt några precis ...
/Per Eric
^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Men åas kan du få LED:en att blinka (i säg, 25Hz) och därigenom få mkt bättre batteritid än vid konstant ljus..
Tjo, men då har man att välja på 1. snabb blink (som föreslaget) - vilket ögat jämnar ut till medelvärdet av på/av. Du får ändå lika många fotoner per watt, och ungefär samma upplysning. 2. långsamt blink (1-4 Hz kanske). Man ser bra en stund, sen ser man ingenting :-). Alt för baklysen, att de syns men är svåra att avståndsbedöma.
vad menar du med att de vill ha konstant ström?
en liten lysdiods-ellära :-). rätta gärna ...
De är klassificerade för en maxström. Matar du in mer än det går de sönder. Glödlampor ska ha en maxspänning, annars ryker de. Iofs också genom att strömmen är för hög. Dock en skillad:
Glödlampor är specifierade vid tillverkningen för en viss spänning (spänningsfall över lampan när en ström går genom den) då de lyser optimalt, vilket brukar fungera rätt bra. Yttertemperatur är inte något som brukar påverka, eftersom den aktiva komponenten glödtråden sitter i ett välisolerande partiellt vaakum och redan är > 3000 grader C. Att en glödtråd blir varm är inget problem - det är ju dess sätt att fungera ...
Lysdioder har en specifik ström de är dimensionerade för, men den spänning som ger upphov till den strömmen kan variera mellan både individuella dioder och över tiden. Säg att du har kommit fram till att vid 3.42V exakt går det 350 mA genom dioden vilket är max. Du skaffar ett 3.42V-batteri och allt är frid och fröjd tills det kommer en kylande vindpust och lysdioden bara sänker spänningen med 0.10V till 3.32V ... Då kommer strömmen öka, ända till framspänningsfallet igen är 3.42V [1] Men då är troligen strömmen långt över 350 mA, och LEDen riskerar gå sönder. Hursomhelst kommer den dra mer ström utan att ge mycket mer lyse[2].
Alltså är det bäst att den mackapär som matar LEDen ser till att strömmen håller sig på en viss nivå. Generatorer råkar p.g.a. sin konstruktion (mättning i lindningarna?) bara kunna skyffla ett max antal elektroner per tidsenhet, men ju fortfare man snurrar desto "högre" kan de skyffla elektronerna, dvs man kan ta ut 12V 500mA istället för 6V 500mA vid tillräckligt högt varvtal. Detta kan utnyttjas genom att ha extralampor som kopplas in i serie (för hand eller automatiskt) vid högre fart.
Om man kör LEDs på batterier kan det vara lämpligt att ha en konstanströmskrets: en som känner av strömmen, och ökar spänningen till LEDen om strömmen är för låg (se [1] igen), och minskar den om för mycket flyter. Dessa kan byggas med några transistorer, eller en FET+op-amp[3].
Man kan också koppla sin LED i serie med ett motstånd och räkna så att om LEDen har sitt minimala framspänningsfall (Uled) och matningsspänninen är på max (Umatning), ska ändå bara LEDens maxström flyta genom kretsen. Motståndsvärdet blir då R=U(över motståndet)/I, dvs R=(Umatning-Uled)/Imax. För att detta ska ge någotsånär konstant ljus krävs dock att spänningarna har låg variation, eller att Umatnining är mycket större än Uled. Det senare gör dock att den mesta energin går ut som värmeförluster över motståndet, i ställer för ljus i LEDen.
/Per Eric
[1] lysdioder so så många andra komponenter har ett positivt samband spänning/ström - för att öka strömmen genom krävs en högre matningsspänning, alternativt sett om du reglerar strömmen ger en högre ström ett högre framspänningsfall.
[2] Lysdioder är effektivast på att ge ljus / energi när de matas med mindre än maxström. För glödlampor är det tvärtom: Om de matas med för lite ström ger det mest iväg värme, och bara ett litet brunt glöd. Om du matar dem med högre ström än de tål kommer de glöda alldeles förträffligt (mer av fotonerna från den kanske 4000C varma tråden kommer vara inom det synliga spektrat - läs om strålning från svart kropp). Dessvärre kommer också den höga temperaturen på tråden göra att den förgasas fort, och volframet sitter snart (efter ett dygn, 1h eller 1 millisekund, beroende på hur mycket för mycket den fick) som en tunn svart hinna på insidan av glaset i stället för i tråden.
[3] Fet+operationsförstärkare kan ha mindre "overhead" än transistorer. Om du vill köra 3 st lysdioder på 3.5V var på 12V blir det bara kvar 1,5V för serie-regulatorn. Lägre overhead ger högre effektivitet: Om det flyter 1A genom hela kretsen från plus till jord, är det bara när strömmen går genom LEDsen och orsakar framspänningsfall som det faktiskt omvandlas elektrisk energi till ljus. Vilket var målet ...
-- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
Om man blinkar med 25Hz så kommer det inte att de ut som att det lyser jämnt det kommer att flimmra. Du måste upp till 75Hz eller högre. Det sägs ge ett ljus som uppfattas som lite starkare än medelljuset.
Lägre blinkfrekvensen är inte lagliga i trafiken.
Dioder har ett framspänningsfall som är tämligen stabilt. Så strömmen kommer att öka mycket om spänningen ökar lite. Spänningen kan dessutom vara olika för olika exemplar av samma diod. Så dioder ska inte parallellkopplas. Risken är att en tar för mycket stöm och går sönder.
Att lysdioder skulle lysa sämre med högre ström har jag inte hörtalas om. Men man förstör dem fortare. Dioder går inte plötsligt sönder som en glödlampa utan minska i ljusutbyte med tiden. Snabbare ju högre stöm det går. Man brukar rälkna med att den är hel tills den luser hälften så mycket som när den var ny.
Per Eric Rosén skrev:
Men åas kan du få LED:en att blinka (i säg, 25Hz) och därigenom få mkt bättre batteritid än vid konstant ljus..
Tjo, men då har man att välja på
- snabb blink (som föreslaget) - vilket ögat jämnar ut till medelvärdet
av på/av. Du får ändå lika många fotoner per watt, och ungefär samma upplysning. 2. långsamt blink (1-4 Hz kanske). Man ser bra en stund, sen ser man ingenting :-). Alt för baklysen, att de syns men är svåra att avståndsbedöma.
vad menar du med att de vill ha konstant ström?
en liten lysdiods-ellära :-). rätta gärna ...
De är klassificerade för en maxström. Matar du in mer än det går de sönder. Glödlampor ska ha en maxspänning, annars ryker de. Iofs också genom att strömmen är för hög. Dock en skillad:
Glödlampor är specifierade vid tillverkningen för en viss spänning (spänningsfall över lampan när en ström går genom den) då de lyser optimalt, vilket brukar fungera rätt bra. Yttertemperatur är inte något som brukar påverka, eftersom den aktiva komponenten glödtråden sitter i ett välisolerande partiellt vaakum och redan är > 3000 grader C. Att en glödtråd blir varm är inget problem - det är ju dess sätt att fungera ...
Lysdioder har en specifik ström de är dimensionerade för, men den spänning som ger upphov till den strömmen kan variera mellan både individuella dioder och över tiden. Säg att du har kommit fram till att vid 3.42V exakt går det 350 mA genom dioden vilket är max. Du skaffar ett 3.42V-batteri och allt är frid och fröjd tills det kommer en kylande vindpust och lysdioden bara sänker spänningen med 0.10V till 3.32V ... Då kommer strömmen öka, ända till framspänningsfallet igen är 3.42V [1] Men då är troligen strömmen långt över 350 mA, och LEDen riskerar gå sönder. Hursomhelst kommer den dra mer ström utan att ge mycket mer lyse[2].
Alltså är det bäst att den mackapär som matar LEDen ser till att strömmen håller sig på en viss nivå. Generatorer råkar p.g.a. sin konstruktion (mättning i lindningarna?) bara kunna skyffla ett max antal elektroner per tidsenhet, men ju fortfare man snurrar desto "högre" kan de skyffla elektronerna, dvs man kan ta ut 12V 500mA istället för 6V 500mA vid tillräckligt högt varvtal. Detta kan utnyttjas genom att ha extralampor som kopplas in i serie (för hand eller automatiskt) vid högre fart.
Om man kör LEDs på batterier kan det vara lämpligt att ha en konstanströmskrets: en som känner av strömmen, och ökar spänningen till LEDen om strömmen är för låg (se [1] igen), och minskar den om för mycket flyter. Dessa kan byggas med några transistorer, eller en FET+op-amp[3].
Man kan också koppla sin LED i serie med ett motstånd och räkna så att om LEDen har sitt minimala framspänningsfall (Uled) och matningsspänninen är på max (Umatning), ska ändå bara LEDens maxström flyta genom kretsen. Motståndsvärdet blir då R=U(över motståndet)/I, dvs R=(Umatning-Uled)/Imax. För att detta ska ge någotsånär konstant ljus krävs dock att spänningarna har låg variation, eller att Umatnining är mycket större än Uled. Det senare gör dock att den mesta energin går ut som värmeförluster över motståndet, i ställer för ljus i LEDen.
/Per Eric
[1] lysdioder so så många andra komponenter har ett positivt samband spänning/ström - för att öka strömmen genom krävs en högre matningsspänning, alternativt sett om du reglerar strömmen ger en högre ström ett högre framspänningsfall.
[2] Lysdioder är effektivast på att ge ljus / energi när de matas med mindre än maxström. För glödlampor är det tvärtom: Om de matas med för lite ström ger det mest iväg värme, och bara ett litet brunt glöd. Om du matar dem med högre ström än de tål kommer de glöda alldeles förträffligt (mer av fotonerna från den kanske 4000C varma tråden kommer vara inom det synliga spektrat - läs om strålning från svart kropp). Dessvärre kommer också den höga temperaturen på tråden göra att den förgasas fort, och volframet sitter snart (efter ett dygn, 1h eller 1 millisekund, beroende på hur mycket för mycket den fick) som en tunn svart hinna på insidan av glaset i stället för i tråden.
[3] Fet+operationsförstärkare kan ha mindre "overhead" än transistorer. Om du vill köra 3 st lysdioder på 3.5V var på 12V blir det bara kvar 1,5V för serie-regulatorn. Lägre overhead ger högre effektivitet: Om det flyter 1A genom hela kretsen från plus till jord, är det bara när strömmen går genom LEDsen och orsakar framspänningsfall som det faktiskt omvandlas elektrisk energi till ljus. Vilket var målet ...
-- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
On Tue, 23 Jan 2007, Daniel Eidborn wrote:
Om man blinkar med 25Hz så kommer det inte att de ut som att det lyser jämnt det kommer att flimmra. Du måste upp till 75Hz eller högre. Det sägs ge ett ljus som uppfattas som lite starkare än medelljuset.
Intressant! Jag är inte helt övertygad, men det borde gå att testa i alla fall. Frågan är hur man mäter upplevd belysning?
Lägre blinkfrekvensen är inte lagliga i trafiken.
Nej, även om de förekommer rätt mycket ändå (dessvärre). Lagliga i UK numera.
Dioder har ett framspänningsfall som är tämligen stabilt. Så strömmen kommer att öka mycket om spänningen ökar lite.
Bra synpunkt, det glömde jag ta upp. Mao. att ström/spänning-kurvan är mycket brantare, vilket gör att enbart reglerad matningsspänning är olämpligt.
Lite mer datablad som beskriver hur några LED fungera (ström/spänning, ljusmängd/ström, ljusmängd/komponenttemperatur osv) finns på
http://www.dianaelectronic.de/faq/X32281_2.pdf (Seul P3, favorit just nu) http://www.dianaelectronic.de/faq/DS23.pdf (Luxeon I Star/O, klassiker)
Spänningen kan dessutom vara olika för olika exemplar av samma diod. Så dioder ska inte parallellkopplas. Risken är att en tar för mycket stöm och går sönder.
Helt sant. Dock går det med ett litet förkopplingsmotstånd som jämnar ut ström/spänning, och att köra något under maxbelastning. Det *verkar* ha fungerat direkt utan motstånd för smådioder i baklyse också - på säg 20 mA om de klarar 30 mA. Man kan ju alltid kolla att de har ungefär samma Vf.
Att lysdioder skulle lysa sämre med högre ström har jag inte hörtalas om. Men man förstör dem fortare.
Nej, tänkte bara att delta-ljus är mindre (men dock positiv) för samma delta-ström när I närmar sig max. Dvs man får ut mer ljus men inte i proportion till inmatad ström. Och visst, det är ju inte bra för dem.
Till Mats: Det är hemmabyggt, som du kanske kan gissa ... Det finns dock färdiga diodframlysen också, exempelvis från DLumotec och Inoled. De brukar vara måttligt till rejält dyra, men iaf Inoled har ett ljusmönster optimerat för vägar (inget spill upp i atmosfären), emedan hemmabyggda strålkastare (och SolidLights) brukar få nöja sig med helrunda linser.
/Per Eric -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
07-01-19 18.30, skrev Fred Werter på fredwerter@nerdshack.com följande:
Jo jag vet ni kör två hjuligt och trehjuligt och har dubbdäck osv. Sparkcykel är väl inget att belasta denna lista/forum med.
Jag vinglade fram i slasket idag utan dubbdäck, på min vanliga, oexotiska treväxlade. Kanske läge för dubbdäck, det ska frysa på nu.
Sparkcyklar tycker jag absolut ska belasta listan, det heter ju "human powered vehicle", det vill säga sparkcyklar. Det blir väl fordon med människokraft på svenska eller?
Fram för mer mångfald i cykelvärlden!
Glada snöhälsningar Erik Sandblom
-
Alfonso Orion X Allende -
Daniel Eidborn -
Erik Sandblom -
Fred Werter -
Göran Hartzell -
Jan-Inge Ljungberg -
Johan -
Marcel van Eijk -
Mats Svensson -
Olaf Johansson -
Per Eric Rosén