Den lör, 02 augusti 2008 00:01 skrev Walkerboh:
Varför är det så.
Var på besök hemma hoss mina föräldrar idag och kom på min ligg. När vi sitter och fikar i trägården så kommer grannen och säger att det är en handikappcykel. Vad säger man... blir bara så trött ...
Det är lätt att tröttna. Man orkar inte vara pionjär hela tiden. Men det är en bra för själen att träna förmågan att inte bry sig för mycket om vad andra - kanske - tycker.
Sen är det så att människor även har tråkiga attityder när det gäller handikapp, eller bättre sagt, funktionsnedsättning. Inga människan är perfekt, jag har lite nedsatt funktion av levern t.ex. Jag skulle inte ta illa upp om nån tror att det är en handikappcykel, det är inte grannens fel att han/hon inte vet om en liggcykel. Och det är inget fel med att vara ha en funktionsnedsättning. En handikapp har man bara om omgivningen problematiserar funktionsnedsättningen har. Om en liggcykel kan göra att en person med funktionsnedsättning kan cykla, så är det underbart skoj!
Nej, ta istället tillfället för att upplyssa att det visst kan vara lämplig för vissa fysiska besvär (t.ex. ryggen, reumatism, mm.) men att det faktiskt finns fördelar för "normala" människor.
Som Torleif säger, vi behöver synas mer. Prata går bra också. Vad jag är ute efter är att odla cykelkultur. Mer cykling. Mer skoj. Vem kommer till stocholmsträffen/utställningen på Tekniska Museet 13/9?? När man samlas med flera så utstrålar det också det mycket eftertraktade sociala konstruktionen av normalitet :) Precis som föreställningen "för dyrt" - det är bara mycket pengar :p
/Frederik