Håller med Olle. Jag är glad om jag med rimlig ansträngning kommer upp i trettio knyck uthålligt. Att dessutom ladda känns nog som ett svårt projekt! (Men en elitcyklist kan uthålligt trampa drygt 300 watt och då kan det bli lite över till laddning vid 30km/tim. Är du en elitcyklist?)
Solcellspanel på fordonet tycker jag kan vara elegant på så sätt att man vid stopp parkerar strategiskt i solen och när man kommer tillbaka till velomobilen så är den laddad! Trots allt så används ju våra cyklar och velomobiler mest på korta sträckor. Men även en längre sträcka, t ex vid jobbpendling kan det ju vara attraktivt med solcellsladdning. På en arbetsdag kan man kanske få in ström som räcker till en bra bit av hemresan! Även om man pga solens gång får gå ut på lunchen och vrida på velomobilen.
Jag har faktiskt funderat på att förse min egenhändigt elkonverterade Vespa med en solpanel på frontskölden, så att den laddas när den är parkerad i solen. Den har en enkel likströms permanentmagnetmotor, som laddar om man driver den över batteriets spänningsnivå. Jag bor på sommaren 66 m över havet, och har 1 km dit, en rejäl backe med andra ord. Då kan jag ladda regenerativt vid nerfarten och sen använda den energin när jag kör upp igen. Med en solcellspanel skulle jag få ett bra tillskott under tiden jag badar. Kanske självförsörjande? Men jag har inte kommit dit hän ännu - cykelprojekten har tagit överhanden.