Ja, fast då är jag nog rehabiliterad, så att jag kan komma upp även från väldigt låg ivå. Det vore nog synd att missa den härliga "gocartkänslan" på tadpoletrikarna.
Just nu tar jag mig fram med den lilla "barntransporttriken" och den är ju verkligen hög! Sadeln är på maxhöjd, för att jag ska kunna cykla utan att behöva böja det skade benet för mycket. (Det är svullet och "kniper emot" på baksidan av knäleden när jag böjer det)
Men den tillgodoser det jag behöver, att kunna sätta mig tillrätta och få foten på det skadade benet på pedalen innan jag startar. Sen blir farten i backar lite ojämn. Jag kan trycka på ordentligt med det friska benet, medan det skadade ger rätt lite kraft än så länge. Men det blir nog bättre. Och det är ju mycket bättre att kunna cykla än att hoppa fram på kryckor! I går cyklade jag till stan och tillbaka, c:a 7 km, och det gick mycket bra.