De förvirrande är ju att det finns en tilläggsskylt för dubbelriktade cykelbanor (ute i verkligheten i alla fall; hur det ser ut i juridiken vet jag inte). Och "enkelriktade" cykelbanor längs med vägar är ofta skyltade enbart från ett håll (cyklar du på vänster sida ser du bara baksidan på cykelbaneskyltarna), hur nu det skall tolkas.
Inte enbart fotgängare har ett intressant förhållande till den vita linjen mellan gång- och cykelbana: cyklade idag längs Bergslagsvägen och mötte två i bredd på den två cyklar breda dubbelriktade cykelbanan. De hade ingen lust att sluta cykla i bredd utan pekade på gångbanan och eftersom jag inte tyckte en frontalkrock var en bra idé ... Den vänliga tolkningen är att de trodde att skiljelinjen var en mittlinje (men den tolkningen tror jag ärligt talat inte på). (Något senare fick jag återigen ta till gångbanan eftersom en taxi tyckte att det var för långt att köra fem meter till en tom parkingsplats när man istället kunde parkera på cykelbanan.) Hänsyn till medtrafikanter är inte precis en överskottsvara. Inte självbevarelsedrift heller: mätte en familj som utnyttjade gc-vägens fulla bredd, i en skymd kurva, i en tunnel, längst ner på en utförslöpa ...