On Jun 11, 2008, at 19:58 , favdw wrote:
Skrämseln av att inte känna igen förvirras med att inte se, men det är olika saker.
Nja, det är snarare så att se just är att känna igen. Det har ingen betydelse vad ögonen "ser" (vilken ljusbild som projiceras på näthinnan) om man inte blir medveten om det.
För bara ett par dagar sedan råkade jag ut för att en bil plötsligt materialiserade sig på vägen jag just höll på att korsa. Eftersom bilar inte förflyttar sig á la Star Trek, måste bilen varit där hela tiden, fastän jag först bara såg en tom vägbana. Nu var det ingen fara, avståndet till bilen var betryggande, men det var ändå otrevligt att inte ha sett bilen när jag första gången spanande längs vägen innan jag började korsa den.
Erfarenheter som denna visar att det vi ser är en konstruktion som vår hjärna tillverkar från erfarenhet, förväntningar och - till en mindre del är vi tror - sinnesintryck.
Hur många har varit med om liknande händelser?
Om vi syns oftare med liggisar så borde effekten minska. Vi alla behöver jobba på den sista punkten mer än nånsin :)
Det är alldeles riktigt. Ju fler cyklister på vägarna, desto säkrare bilister!
Sverker