Jag håller med Olaf. Det borde vara den gående människan som är utgångspunkten vid all stadsplanering. Att gå är det mest demokratiska sättet att ta sig fram. Även den som inte kan gå tjänar på bra fotgängarinfrastruktur eftersom de flesta hjälpmedel har hjul (rollatorer, rullstolar etc). Dagens städer har oftast helt ok trottoarer runt varje kvarter men när man ska gå mellan två eller fler kvarter måste man passera en eller flera gator på motorfordonens villkor. Det är väldigt sällan trottoaren fortsätter rakt över gatan vilket gör att alla som har svårt att gå måste upp och ner för mer eller mindre höga kanter. Samtidigt tar de flesta kommuner bort allt fler övergångsställen eftersom zebralagen gör det jobbigt för bilisterna (officiellt säger man att det är för fotgängarnas säkerhet eftersom det blir färre olyckor utan obevakade övergångsställen...). En annan aspekt med övergångsställen är parkeringsnormerna som inte tillåter parkering inom vissa avstånd från övergångsstället. Det gör att tex Malmö stad helst inte gör upphöjda överfarter som kan räknas som övergångsställen för då blir det färre bilar som kan parkera.
Christian Fasth
ordförande Trampkraft - Föreningen för muskeldrivna fordon www.trampkraft.se www.cyklaimalmo.se