Även om det inte blir så mycket nyttocyklande med mina liggcyklar förutom då och då till affären, så lyckas jag ändå skrapa ihop ett hyfsat regelbundet cyklande i sommar. De roligaste är med sonen i barnstolen på triken. Idag inträffade ett lite mer nyttobetonat om än även lustbetonat då vi skulle kolla på träd till trädgården i Köping. Eftersom lilleman skulle med och vi kanske skulle bli tvungna att fälla baksätena i bilen tog jag Mangon. Den enda cykelväg jag tog var den genom Kolbäck, för cykelvägar är sällan ett under av effektivitet och man vet inte säkert var de tar vägen någonstans, och skyltning är oftast obefintlig. Dessutom känns det inte särskilt säkert på cykelvägen om man vill kryssa fram i kring 35 km/h p g a övriga cykelvägstrafikanters inte sällan vingliga beteende.
Terrängen kan knappast beskyllas för att vara backig söder om Hallstahammar, vilket är tacksamt då man framför en tung velomobil. De som framförde bilarna i min omedelbara närhet betedde sig föredömligt denna dag. När jag skulle iväg hem igen kom flera nyfikna fram för att fråga ut mig om den underliga farkosten. Det var vänliga människor där bara en påpekade att den måste vara trafikfarlig eftersom den syns så dåligt. Jag undrar vem som egentligen är trafikfarlig som har för vana att köra på föremål på vägen, fast det är ju förstås jag som drabbas mest.
Glad i hågen cyklade jag iväg och väl hemma konstaterade jag lagom uppvärmd följande: Rullsnitt på 31 km/h. Inklusive stopp vid korsningar: +30 km/h. Inklusive besök på växtgården: 21 km/h. Inklusive förberedelser och efterberedelser (ut/in i garage, beredning av dricka, packning) 19 km/h. Total sträcka fram och tillbaka: 48 km.
Glada sommarhälsningar från Bruno!