Hej Jan-Inge och resten!
Jag har turen att ha en sambo som är välvilligt inställd till att reducera bilanvändandet. Men så har vi förmånen att bo i ett mindre samhälle där allt är nära. Jag minns att när jag bodde i Sundsvall kändes det lite långt att pendla 20 km enkel väg, som jag hade till jobbet där, men så var det rätt så backigt också och långa bitar var vägen inte så cykelvänlig eller cykeleffektiv. Det blev därmed tyvärr inte så mycket cykelpendlande utan jag samåkte oftast in till jobbet istället.
Här i Hallsta är allt så nära så att det blir inte så mycket cyklande här heller - mycket är på gångavstånd och när man har barnvagn att dra på är den praktisk att packa saker i. Men för cykeleventualiteter har jag skaffat en cykelkärra, som bubbisen visat sig trivas utmärkt i, och det händer att vi ger oss iväg på turer då och då, både för lust och för nytta. Det verkar också som om sambon tycker det är kul när vi drar iväg tillsammans, jag med mitt "tåg" av kärra och trike. Jag skulle vilja få plats för ännu mer cyklande bara, men det ger sig nog. Jag misstänker också att en velomobil skulle öka möjligheterna, dels för att man blir mindre väderberoende, dels för att man tar sig fram snabbare och längre och därmed kan ha målet för cyklingen längre bort.
För mig är det en frihet att kunna gå och cykla dit jag vill. Bilen är inte ett alternativ för mig eftersom jag sällan kör bil längre av olika orsaker. Lite tråkigt eftersom jag också är bilintresserad, särskilt av äldre och alternativa fordon m m, min bror jobbar med motorer och vi brukar diskutera sånt och alternativa bränslen etc rätt ofta. Bl a utövar han en form av ecodriving och får en stor V70 att dra som en liten bil.
Bakelser och choklad är inte dumt! Jag har äntligen tagit mig för och gjort egna ganachefyllda praliner. Mums! Jan-Inge, din historia om de som kommenterade era njutningar i kakor och cykling (de var nog bara avundsjuka att ni kunde äta så mycket kakor) påminner lite om när jag cyklade ut till ett litet bruk när jag fortfarande bodde i Sundsvall. När jag stod och köpte glass så gick några stora, svartklädda och tatuerade motorcykelkillar fram till triken och stod där och beundrade den - vilken syn! När jag ätit glassen och satt mig i triken för att trampa iväg kom det fram en gubbe och jag trodde han skulle vara intresserad, men han sa lite syrligt att vi såg dig nog när du cyklade på den smala vägen. Han hade nog haft besvär att komma förbi mig. Att bilar kan vara till besvär för cyklister skulle förmodligen aldrig fallit honom in. Bilar på vägar är något av ett normaltillstånd, allt annat är avvikande. Särskilt cyklar, och dessa även i alla andra sammanhang. Därför är det så trevligt när man någon gång träffar på cykelentusiaster. Kunde varit oftare! Politiker och Vägvärk och andra som förstämmer i samhället har möjlighet och råd att puttra runt i bilar i tid och otid och stora bilvägar ger ju gensvar och gör intryck så det är inte så konstigt att cykling är så styvmoderligt behandlat från samhällets sida.
/Bruno