Även om det inte blir så mycket nyttocyklande med mina
liggcyklar förutom då och då till affären, så lyckas
jag ändå skrapa ihop ett hyfsat regelbundet cyklande i
sommar. De roligaste är med sonen i barnstolen på
triken. Idag inträffade ett lite mer nyttobetonat om
än även lustbetonat då vi skulle kolla på träd till
trädgården i Köping. Eftersom lilleman skulle med och
vi kanske skulle bli tvungna att fälla baksätena i
bilen tog jag Mangon. Den enda cykelväg jag tog var
den genom Kolbäck, för cykelvägar är sällan ett under
av effektivitet och man vet inte säkert var de tar
vägen någonstans, och skyltning är oftast obefintlig.
Dessutom känns det inte särskilt säkert på cykelvägen
om man vill kryssa fram i kring 35 km/h p g a övriga
cykelvägstrafikanters inte sällan vingliga beteende.
Terrängen kan knappast beskyllas för att vara backig
söder om Hallstahammar, vilket är tacksamt då man
framför en tung velomobil. De som framförde bilarna i
min omedelbara närhet betedde sig föredömligt denna
dag. När jag skulle iväg hem igen kom flera nyfikna
fram för att fråga ut mig om den underliga farkosten.
Det var vänliga människor där bara en påpekade att den
måste vara trafikfarlig eftersom den syns så dåligt.
Jag undrar vem som egentligen är trafikfarlig som har
för vana att köra på föremål på vägen, fast det är ju
förstås jag som drabbas mest.
Glad i hågen cyklade jag iväg och väl hemma
konstaterade jag lagom uppvärmd följande: Rullsnitt på
31 km/h. Inklusive stopp vid korsningar: +30 km/h.
Inklusive besök på växtgården: 21 km/h. Inklusive
förberedelser och efterberedelser (ut/in i garage,
beredning av dricka, packning) 19 km/h. Total sträcka
fram och tillbaka: 48 km.
Glada sommarhälsningar från Bruno!