Kanske redan nån som kollat på detta men jag tyckte det verkade intressant.
http://notubes.com/
Dom "moddar" hjul så att dom blir slanglösa ( lättare....) OCH
punkteringssjälvlagande...
Det finns färdiga kit att köpa men jag kollade videon och tror att det går
säkert att köpa grejorna här oxå..
Anderz
Hej
Tack för alla vänliga mail och inbjudningar till visningar. Jag kommer
definitivt att ta kontakt med någon av er för att sjunka djupare ned i
liggistträsket.
Jag har faktiskt sett en liggist ett tag sen, då intresset tog fart, en
heltäckt trehjuling med vit kaross och en blå blixt på sidan (kanske
Johans?) ett trevligt bygge med bra prestanda med tanke på smilet han hadde
på läpparna :-).
Tack igen och på återseende.
Mvh Fredrik
<><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><>
Fredrik Stoltz
ProEngCo AB
www.proengco.se
> Hej
> Jag är en nybliven fanatiker av liggcyklar och har
bestämt mig för att jag
> bara måste ha en sådan. Problemet är att det finns
väldigt få liggcyklister,
> och chansen för att ens se en, är minimal. Existerar
meetings för
> entusiaster eller finns det någon snäll själ som kan visa
sin cykel för mig,
> helst nere runt malmö Lund regionen.
>
> Mvh Fredrik
>
hej
Lite reklam: Gå med i HPV-Sverige 50:- för ett kalenderår
så det är lagom att gå med nu. Du får medlemstidningen
Trampkraft 3-4 ggr per år och rabatt på några få saker som
tex vår liggist-T-shirt och ZechlinCD-ROM med
liggcykelbilder i massor på. Jag har för tillfället glömt
bort PGnumret men det finns lite här och var på vår hemsida
www.liggister.org som snart fungerar igen (serverbyte
pågår). Som medlem får du även tillgång till vårt
medlemsregister så du kan se vilka liggister som bor i
närheten och vilka liggcyklar etc de har.
Har du vägarna förbi Höllviken så bor jag på Ljungvägen 14,
har telefon 040-453774 (kvällar troligast) eller 070-
2092563 (dag). Jag har en Bjällby Easy och ett hembygge,
massor av bilder på liggcyklar, kataloger etc.
Möten brukar vi ha de varmare årstiderna (vår, sommar, höst)
inte mycket på vintern tyvärr. Är du intresserad av
trehjuliga liggcyklar har jag några kontakter i
Malmötrakten och tvåhjuliga finns det ändå rätt gott om i
Malmö/Lund-trakten se tex Toarps ekoby med Marcel/Petra och
Alfonzo, Lomma med Bent Hedbjörk, Lund Johan med familj,
Dalby Tero med sin Leitra osv osv.
Lycka till med liggistplanerna
MVH Jan-Inge
Hej
Jag är en nybliven fanatiker av liggcyklar och har bestämt mig för att jag
bara måste ha en sådan. Problemet är att det finns väldigt få liggcyklister,
och chansen för att ens se en, är minimal. Existerar meetings för
entusiaster eller finns det någon snäll själ som kan visa sin cykel för mig,
helst nere runt malmö Lund regionen.
Mvh Fredrik
<><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><>
Fredrik Stoltz
ProEngCo AB
www.proengco.se
Hej kamrater liggister
Ett steg i att få liggcykeln accepterad i Sverige är väl att försöka få in
den i Nationalencyklopedin! Nedanstående får man fram om man slår upp ordet
cykel i Nationalencyklopedin online. Är det någon av oss som har tid, ork,
kunskap och talang att börja skriva på någon text om liggcykeln (eller ska
det vara recumbent?)som vi sedan kan diskutera här och sedan kanske skicka
in till Nationalencyklopedin. Vad tycker ni? Det är väl något att fundera på
nu när vintern börjar och cyklandet kanske minskar något.
cykel
cykel (förkortning av äldre bicykel 'tvåhjuling'), velociped, enligt
vägtrafikkungörelsen fordon som framdrivs genom en tramp- eller
vevanordning. Förstadier till cykeln var en "sparkvagn", konstruerad 1816 av
Karl Drais von Sauerbronn i Tyskland, och en pedaldriven tvåhjuling, byggd
1839 av Kirkpatrick Macmillan i Skottland. Ingen av dessa fick någon
omfattande användning. Större betydelse fick den "velocipède" som i början
av 1860-talet byggdes av Pierre och Ernest Michaux i Frankrike och hade
pedaler monterade på det något större framhjulet. Den blev föregångare till
de höghjulingar, med upp till 1,5 meters diameter hos framhjulet, som
inledde den första cykelvågen på 1870-talet. Höghjulingen krävde goda vägar;
ett hinder kunde göra att cyklisten kastades fram och föll till marken.
Betydande tillverkare var bl.a. familjen Starley i Coventry i England. Man
byggde också olika typer av trehjulingar, främst avsedda för kvinnor.
Det definitiva genombrottet för cykeln kom 1885 då J.K. Starley började
tillverka "säkerhetscykeln" Rover efter en idé av Harry Lawson 1879. Den
hade i allt väsentligt samma huvuddrag som den moderna cykeln: ram av tunna
stålrör, två lika stora hjul med tunna ekrar, tangentiellt infästade i
naven, kedjedrift av bakhjulet och styrbart framhjul samt kullagrade axlar.
Något senare följde frihjulsmekanismen, som i sin tur kom att leda till
bättre bromsar. Luftgummidäcken, patenterade redan 1845, återuppfanns 1888
av John Boyd Dunlop, och därmed var cykelns grundform fullbordad. Den nya
typen av cykel blev mycket snart både ett sportredskap och ett
transportmedel för vardagsbruk, först i Storbritannien men snart också i
andra länder. I USA fanns 1899 över 300 cykelfabriker, som årligen
tillverkade mer än en miljon cyklar.
Flera av de första cykelfabrikanterna kom senare att bli bilfabrikanter,
t.ex. Hillman och Morris i Storbritannien samt Peugeot i Frankrike. Firman
Lucas i Storbritannien, ledande tillverkare av cykellampor, övergick senare
till att tillverka bilelektrisk utrustning. Också på annat sätt kom cykeln
att bereda väg för bilen. Framgången för järnvägarna hade gjort att
landsvägarna på många håll fått förfalla; påtryckningar från cykelklubbar
ledde efter hand till att de åter började rustas upp.
Cykeln blev den första industriellt massframställda produkt som såldes till
kunder på den öppna marknaden med hjälp av reklamaffischer. Nästan samtidigt
med cykeln hade färglitografin utvecklats, och cykelaffischen, som oftare
avbildade kvinnor än män, blev en genre som engagerade många ledande
konstnärer kring sekelskiftet 1900.
Världsproduktionen av cyklar är över 100 miljoner, och det finns dubbelt så
många cyklar som bilar. På många håll, dock inte i Europa och Nordamerika,
har cykeln större betydelse än bilen som masstransportmedel. Cykeln har även
haft militär betydelse. Under andra världskriget intogs Singapore av
cykelburna japanska regementen. I Vietnamkriget kom cykeln att spela en
mycket viktig roll.
För att referera till den här artikeln, ange följande adress och tidpunkt:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=148943
Nationalencyklopedin 2001-11-19
cykel
Cykeln i Sverige
Enstaka cyklar i trä och järn hade byggts på flera håll i landet, bl.a.
redan på slutet av 1860-talet av vagnmakaren Johan Wilhelm Östhag i
Stockholm. Importen var redan betydande när den första cykelfabrikationen i
större skala kom i gång 1883. Det var Per Froms Velocipedfabrik i Stockholm
som byggde först höghjulingar, därefter säkerhetscyklar. 1888 tillverkade
Bröderna Nymans instrumentverkstad - senare Nymanbolagen - sin första
höghjuling i Uppsala. Sedan följde Anton Wiklunds Bicycle AB, som bildades i
Stockholm 1891 och Husqvarna Vapenfabrik från 1896. Redan 1892 hade
uppfinnarbröderna Birger och Fredrik Ljungström konstruerat en cykel med
pedaler som inte trampades runt utan upp och ned. "Svea-velocipeden" hade
variabel utväxling, som kunde ändras under gång. Den gjordes också som
passagerarcykel (en trehjuling med passagerarsäte över 2 hjul framtill).
Vid sekelskiftet 1900 kostade en cykel över 8 000 kr., omräknat i 1990 års
penningvärde. Cykeln fick i början störst betydelse på landsbygden. De stora
folkrörelserna var i stark tillväxt, och de kom med hjälp av cykeln att bli
folkrörelser även i rent fysisk mening. Med cykel kunde man ta sig fram
flera mil, också på dåliga vägar, till möten i Folkets Hus, ordenshuset
eller missionshuset, liksom till idrottsplatsen och dansbanan. Cykeln kom
att bli en frihetssymbol; den hjälpte till att bryta landsbygdens isolering.
Minskande ingifte i avlägset belägna byar blev en av följderna. En annan var
att arbetstillfällena blev fler. Många arbeten fanns bara säsongsvis och på
olika platser. Med cykel kunde en skogsarbetare eller en byggnadsarbetare
bättre utnyttja olika arbetstillfällen när de bjöds.
Ännu så sent som på 1920-talet kostade en ny cykel hela kontantlönen under
fyra månader för en manlig lantarbetare (sex månader för en kvinna). År 1990
kunde en svensk industriarbetare köpa en ny cykel för en veckas nettolön.
Avbetalningssystemet och postorderhandeln var båda starkt kopplade till
cykelns genombrott i Sverige.
Cykeln blev det första - och hittills enda - fordon i historien som kunde
bli var mans egendom. I Sverige finns (1990) mellan fem och sex miljoner
cyklar. Över 90 % av alla svenska barn mellan 7 och 17 år äger en cykel,
liksom 65 % av alla vuxna mellan 18 och 70. Cykeln är alltjämt, särskilt i
mindre och medelstora orter, ett viktigt transportmedel, särskilt för
arbetsresor. Ett försök att lansera en cykel helt i glasfiberarmerad plast
blev ingen framgång.
Cykelfrämjandet bildades 1934 för att tillvarata de svenska cyklisternas
intressen. Föreningen, vars namn en tid var ändrat till Cykel- och
mopedfrämjandet, utger tidskriften "Cykling" (4 nummer/år). Cykelfrämjandet
har bl.a. verkat för inrättandet av cykelstråk i städer och tätorter.
Förebilder har varit flera av de nya städer ("new towns"), som byggdes i
Storbritannien efter andra världskriget med cykelvägar helt skilda från
gator med biltrafik. Cykelstråk har inrättats i ökande takt i Sverige under
1980-talet.
En människa på cykel har en unikt hög verkningsgrad jämförd med den vid
andra typer av förflyttningar inklusive olika djurs, flygplans, bilars etc.
Då cykeln inte heller sprider några föroreningar har den en stor potentiell
betydelse i ett framtida energibesparande och miljövänligt samhälle.
Jan Hult
För att referera till den här artikeln, ange följande adress och tidpunkt:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=148943
Nationalencyklopedin 2001-11-19
Hejsan,
Här finns några bilder på en Steintrike under byggnad.
Det är en "Viper" till en kund i USA. Det gula
materialet på sätet är här monterat för att man ska se
formen på det lättare.
http://w1.603.telia.com/~u60303203/HPV.htm
Klicka på "tumnaglarna" en bit ner på sidan.
Min kommer att ha ramnummer 004 och 005, så de borde
väl inte dröja alltför länge nu... då kan jag också ta
några egna bilder, som jag hoppas är lite bättre.
Tyvärr är landet avlångt och jag bor en bit upp
(Sundsvall), men jag ska försöka ta mig neröver vad
det lider. Vore kul att dyka upp på någon träff.
Några fler funderingar på förening för import at
cyklar?
Bästa hälsningar
/Bruno
Förhoppningsvis blivande liggist
_____________________________________________________
Do You Yahoo!?
se.yahoo.com
Hej svejs!
Hittade detta mail i bland diverse mail jag tänkt gå igenom och detta hade jag tänkt att svara på men glömt bort
det. Har dock inte sett att nån annan svarat så då får jag ta tag i det.
Mig veterligt har inte Oliver Z gjort nån ny CD än efter 2001. Han brukar inte komma ut med nån varje år utan mer
vart annat men det vet man inte. Vi får nog lugna oss lite till och njuta ordentligt av den gamla.
Bengt
citerar Lars Viebke <l.viebke(a)telia.com>:
> > > Hej på oss
> > >
> > > Vissa elementära saker missades i mitt e-postmeddelande och ev också
> med
> > > de inbetalningskort som gått ut.
> > >
> > > Medlemskap är 50 kr/ år upp till 3 år går att betala på en gång.
> > > CD skivor 110 kr/ st "nya", gamla 55 kr/ st "gamla" (i mån av
> tillgång).
> > > Icke medlemmar får lägga på 50 kr för resp skiva.
> > >
> > > Postgironummer framgår av sid 2 Trampkraft om inte annat.
> > >
> > > Mats
>
> Har 2002-års HPVCD kommit ut?
> Syns inte på zechlins hemsida men den kan ju alltid vara dåligt uppdaterad?
> http://www.zechlin.com/html/hpvcd.html
>
> (2001:an köpte jag på Hallandsloppsträffen)
>
>
> /Lars...
> http://come.to/liggcykel
>
> _______________________________________________
> HPVS mailing list
> HPVS(a)lists.lysator.liu.se
> http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
>
Var på båtmässan idag, såg en variant på dyna/inlägg som
verkar kunna passa bra som "svettfri-liggunderlag" som
jag har sett att det har experimenterats med på liggisar
med massiv sits (av komposit eller alumnium)
Luftspaltmatta kallas det och används under
båtdynor (mot kojjbotten) för att avleda fukt då
man sover eller kondens för att undvika mögliga dynor.
En ca 10mm svart dyna bestående av glesa nylontrådar i
höjdledd och ett glest nät på båda sidorna relativt mjuk
men bra stuns. Borde vara lagom hård om man har
någorlunda jämnt tryck och ge några millimeters
avstånd mellan kroppen och liggcykelstolen.
Väger dessutom inte många gram och helt okänslig
för väder. Borde vara enkell att rengöra.
Kostnad 210kr/m för 80cm bred, 390kr/m för 160cm bred.
1m av 80centimetrarna borde räcka till två stolar eller
två lager.
Försäljare:
Flatmo. Södervägen 17, 840 64 Kälarne, tel 0696-40095
Någon som har testat den här varianten eller någon annan
som fungerat någorlunda?
Nyfiken även om jag planerar ändra till väl ventillerade stolar.
Har något svagt minne av att det har varit på tapeten på
listan tidigare?
/Lars...
http://come.to/liggcykel