Elnätet har ju 50Hz. Inte blinkar då lamporna hemma hos er? I plugget har jag för mig att fyssemajjen sa att SJ, som har egen försörjning, kör på 16Hz - vilket hade med ASEA:s motorer att göra. Och i tågen kunde man förr uppleva lite flimrighet.
Sedan är ju Per-Erics genomgång helt strålande (!) men vi oskickliga amatördilettantklåpare skulle vara mest betjänta av en beskrivning av ett bra, robust, lätt och ev billigt hembygge baserat på standarddetaljer och en navdynamo (med möjlighet till batteridrift).
/AndersF
----Ursprungligt meddelande---- Från: per@rosnix.net Datum: Jan 23, 2007 12:19:01 PM Till: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkra ft <hpvs@lists.lysator.
liu.se>
Ärende: Re: [hpvs] Navdynamo (liten ellära för lysdioder)
On Tue, 23 Jan 2007, Daniel Eidborn wrote:
Om man blinkar med 25Hz så kommer det inte att de ut som att det lyser jämnt det kommer att flimmra. Du måste upp till 75Hz eller högre. Det sägs ge ett ljus som uppfattas som lite starkare än medelljuset.
Intressant! Jag är inte helt övertygad, men det borde gå att testa i alla fall. Frågan är hur man mäter upplevd belysning?
Lägre blinkfrekvensen är inte lagliga i trafiken.
Nej, även om de förekommer rätt mycket ändå (dessvärre). Lagliga i UK numera.
Dioder har ett framspänningsfall som är tämligen stabilt. Så strömmen kommer att öka mycket om spänningen ökar lite.
Bra synpunkt, det glömde jag ta upp. Mao. att ström/spänning-kurvan är mycket brantare, vilket gör att enbart reglerad matningsspänning är olämpligt.
Lite mer datablad som beskriver hur några LED fungera (ström/spänning, ljusmängd/ström, ljusmängd/komponenttemperatur osv) finns på
http://www.dianaelectronic.de/faq/X32281_2.pdf (Seul P3, favorit just nu) http://www.dianaelectronic.de/faq/DS23.pdf (Luxeon I Star/O, klassiker)
Spänningen kan dessutom vara olika för olika exemplar av samma diod. Så dioder ska inte parallellkopplas. Risken är att en tar för mycket stöm och går sönder.
Helt sant. Dock går det med ett litet förkopplingsmotstånd som jämnar ut ström/spänning, och att köra något under maxbelastning. Det *verkar* ha fungerat direkt utan motstånd för smådioder i baklyse också - på säg 20 mA om de klarar 30 mA. Man kan ju alltid kolla att de har ungefär samma Vf.
Att lysdioder skulle lysa sämre med högre ström har jag inte hörtalas om. Men man förstör dem fortare.
Nej, tänkte bara att delta-ljus är mindre (men dock positiv) för samma delta-ström när I närmar sig max. Dvs man får ut mer ljus men inte i proportion till inmatad ström. Och visst, det är ju inte bra för dem.
Till Mats: Det är hemmabyggt, som du kanske kan gissa ... Det finns dock färdiga diodframlysen också, exempelvis från DLumotec och Inoled. De brukar vara måttligt till rejält dyra, men iaf Inoled har ett ljusmönster optimerat för vägar (inget spill upp i atmosfären), emedan hemmabyggda strålkastare (och SolidLights) brukar få nöja sig med helrunda linser.
/Per Eric
^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Effektfrekvensen på elnätet är 100Hz. Om man halvvågslikriktar så att man kommer ner till 50Hz så flimmrar det. Den SJ kör på 16 och 2/3 Hz. En tredjedel av nätfrekvensen. Anlednignen var att det vat lättare att bygga motorer för det när järnvägen elektrifierades. Och det är lätta att omvandla 50Hz till 16,33 Hz med omformare. Sverige var ju bland de första länder som gjorde det. I resten av EU tror jag 50Hz är vanligast.
afolke@telia.com skrev:
Elnätet har ju 50Hz. Inte blinkar då lamporna hemma hos er? I plugget har jag för mig att fyssemajjen sa att SJ, som har egen försörjning, kör på 16Hz - vilket hade med ASEA:s motorer att göra. Och i tågen kunde man förr uppleva lite flimrighet.
Sedan är ju Per-Erics genomgång helt strålande (!) men vi oskickliga amatördilettantklåpare skulle vara mest betjänta av en beskrivning av ett bra, robust, lätt och ev billigt hembygge baserat på standarddetaljer och en navdynamo (med möjlighet till batteridrift).
/AndersF
----Ursprungligt meddelande---- Från: per@rosnix.net Datum: Jan 23, 2007 12:19:01 PM Till: Liggcyklar och andra fordon på ren muskelkra ft <hpvs@lists.lysator.
liu.se>
Ärende: Re: [hpvs] Navdynamo (liten ellära för lysdioder)
On Tue, 23 Jan 2007, Daniel Eidborn wrote:
Om man blinkar med 25Hz så kommer det inte att de ut som att det lyser jämnt det kommer att flimmra. Du måste upp till 75Hz eller högre. Det sägs ge ett ljus som uppfattas som lite starkare än medelljuset.
Intressant! Jag är inte helt övertygad, men det borde gå att testa i alla fall. Frågan är hur man mäter upplevd belysning?
Lägre blinkfrekvensen är inte lagliga i trafiken.
Nej, även om de förekommer rätt mycket ändå (dessvärre). Lagliga i UK numera.
Dioder har ett framspänningsfall som är tämligen stabilt. Så strömmen kommer att öka mycket om spänningen ökar lite.
Bra synpunkt, det glömde jag ta upp. Mao. att ström/spänning-kurvan är mycket brantare, vilket gör att enbart reglerad matningsspänning är olämpligt.
Lite mer datablad som beskriver hur några LED fungera (ström/spänning, ljusmängd/ström, ljusmängd/komponenttemperatur osv) finns på
http://www.dianaelectronic.de/faq/X32281_2.pdf (Seul P3, favorit just nu) http://www.dianaelectronic.de/faq/DS23.pdf (Luxeon I Star/O, klassiker)
Spänningen kan dessutom vara olika för olika exemplar av samma diod. Så dioder ska inte parallellkopplas. Risken är att en tar för mycket stöm och går sönder.
Helt sant. Dock går det med ett litet förkopplingsmotstånd som jämnar ut ström/spänning, och att köra något under maxbelastning. Det *verkar* ha fungerat direkt utan motstånd för smådioder i baklyse också - på säg 20 mA om de klarar 30 mA. Man kan ju alltid kolla att de har ungefär samma Vf.
Att lysdioder skulle lysa sämre med högre ström har jag inte hörtalas om. Men man förstör dem fortare.
Nej, tänkte bara att delta-ljus är mindre (men dock positiv) för samma delta-ström när I närmar sig max. Dvs man får ut mer ljus men inte i proportion till inmatad ström. Och visst, det är ju inte bra för dem.
Till Mats: Det är hemmabyggt, som du kanske kan gissa ... Det finns dock färdiga diodframlysen också, exempelvis från DLumotec och Inoled. De brukar vara måttligt till rejält dyra, men iaf Inoled har ett ljusmönster optimerat för vägar (inget spill upp i atmosfären), emedan hemmabyggda strålkastare (och SolidLights) brukar få nöja sig med helrunda linser.
/Per Eric
^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311 _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
07-01-23 22.29, skrev Daniel Eidborn på danei809@student.liu.se följande:
Effektfrekvensen på elnätet är 100Hz. Om man halvvågslikriktar så att man kommer ner till 50Hz så flimmrar det. Den SJ kör på 16 och 2/3 Hz. En tredjedel av nätfrekvensen. Anlednignen var att det vat lättare att bygga motorer för det när järnvägen elektrifierades. Och det är lätta att omvandla 50Hz till 16,33 Hz med omformare. Sverige var ju bland de första länder som gjorde det. I resten av EU tror jag 50Hz är vanligast.
Österrike, Tyskland, Schweiz och Norge har samma system som Sverige, så det är nog störst. Frankrike och Benelux har ett antal system, ett av dem tror jag delas med Danmark. Det danska ska tydligen vara effektivare eftersom omformarstationerna har lägre förluster.
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_current_systems_for_electric_rail_tract ion
Erik Sandblom
Nej det är inte störst. Alla länder som elektrifierat på senare tid använder 50Hz. Så det är väl typ alla utom de du räknat upp. Det finns fler längre ner på sidan du länkade till. Att omformarstationen har lägre förluster beror på att den inte finns. Du får ju 50Hz direkt från elnätet. Den högre spännignen gör också att det blir bättre verkningsgrad. Jag hittar ingen komplett lista på vilka som har 50Hz just nu.
Erik Sandblom skrev:
07-01-23 22.29, skrev Daniel Eidborn på danei809@student.liu.se följande:
Effektfrekvensen på elnätet är 100Hz. Om man halvvågslikriktar så att man kommer ner till 50Hz så flimmrar det. Den SJ kör på 16 och 2/3 Hz. En tredjedel av nätfrekvensen. Anlednignen var att det vat lättare att bygga motorer för det när järnvägen elektrifierades. Och det är lätta att omvandla 50Hz till 16,33 Hz med omformare. Sverige var ju bland de första länder som gjorde det. I resten av EU tror jag 50Hz är vanligast.
Österrike, Tyskland, Schweiz och Norge har samma system som Sverige, så det är nog störst. Frankrike och Benelux har ett antal system, ett av dem tror jag delas med Danmark. Det danska ska tydligen vara effektivare eftersom omformarstationerna har lägre förluster.
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_current_systems_for_electric_rail_tract ion
Erik Sandblom
Tack :-). Hursomhelst, det är inte fullt så svårt som det låter - tvärtom är slutsatsen att generator och diod går väldigt bra ihop. Med "möjlighet till batteridrift" antar jag att du menar "standlight"; att det lyser något även när man står still. Det går att ordna med både backup-kondensatorer och batterier som laddas lite av generatorn dagtid, men det kräver mer elektronik. För lyse när man cyklar kan du ta:
* Ett hjul med navgenerator 400mA + sladd ex. från biltema, om du har 559 eller 662-hjul. Annars bygga eget hjul ... * En eller två (mer ljus, kostar mer) Luxeon I Star/O med inbyggd lins ex. från http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=7277.htm (även om de är billigare från Tyskland) * En likriktare ex. http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?lang=se&vat=0&dok=1514.htm eller från Clas O * lite kopplingstråd och lödtenn (gärna blyfritt, ur miljösynpunkt) * ett litet band aluminiumplåt ungefär 2,5 cm bred * en strömbrytare * ett lamphus. ex en liten liten konservburk, filmburk i metall e.d. gärna med genomskinligt plastlock, men inte nödvändigt. Det som följer med biltema-lampan fungerar bra om man rensar bort lamphållare * eltejp
verktyg: * lödkolv * borr + skruv eller nitar * kniv, tång mm * något att klippa / såga aluminium med
gör så här: * hitta på ett sätt att få dina luxeon att sitta i lamphuset och rymmas innanför frontglaset. montera inte fast dem än, kolla bara att de får plats. troligen involverar det att göra en "tvärhylla" av aluminium som sen nitas/skruvas fast på insidorna av lamphuset. * nita fast Luxeon-LEDsen på tvärbalken. Sätt skruvar/nitar i två eller fyra av hörnen, och se till att de inte kommer åt något elektriskt intill. * gör ett hål och skruva dit strömbrytare, om det inte finns en inbyggd * löd ihop alltihopa, enligt detta schema
_______ Lux Lux switch /(+) `----|>|---|>|--. G ___ __/ __ + - + - | \ L/ | | /______________________. (-) , G _____________| G = generatorkontakt. polaritet oväsentlig L = likriktarbrygga. Har två ingångar och +/- ut.
Dvs dioderna seriekopplas från likriktarbryggan. Om du bara har en diod, koppla in den direkt mellan + och - på bryggan. Klipp långa ben på bryggan.
Om du använder biltema-lamphuset är switchen inbyggd, och du får ett par kontakter för sladden på baksidan. Skarva likriktarens ingångar till de metallbleck som förr gick till glödlampshållaren. Om du kör något annat drar du sladden från generatorn direkt in i huset via ett litet hål. Anslut den gärna via en "sockerbit" i stället för att löda direkt, så har du lite skydd ifall något / någon skulle råka dra i sladden.
* Se till att isolera med eltejp i lödställena.
* provkör. Stoppa hjulet i en cykel (jag använder riktställ), anslut och se om det funkar i på-läge. Maila och fråga annars :-).
Förresten. Provkör INTE Luxeon på batteri. Så länge du matar dem från generatorn över likriktaren med rätt polaritet bör det dock vara OK.
* montera "tvärhyllan" med lysdioder, sladdar och allt. Sätt dit frontglas. Med biltema-lamporna kan du ta den ursprungliga reflektorn och göra hål för LEDsen. Den fyller ingen optisk funktion (LEDsen har egna linser i stället), men gör att man slipper se ett jox av sladdar och eltejp inuti lampan är den är avslagen. (titta inte när de är på :o).
Överkurs, delvis:
* Om du vill vara snäll mot Luxeon-LEDsen, och få ett baklyse, drar du (+) och (-) från bryggan via två sladdar (kan vara tunna) till baklyset också. Där stoppar du in två starka röda lysdioder, och två motstånd R:
+ - (+)------------|>|---R-------------(-) | | '---|>|---R----' + -
R ska vara ungefär 55-82 ohm per motstånd om du kör med en Luxeon. Om du använder två Luxeon ska R vara ungefär 170-260 ohm. 0.25W räcker i effekt.
lycka till Per ERic
PS. Om någon bor i Uppsalatrakterna kan jag åta mig att hjälpa till med denna ombyggnad annars, om det fortfarande är för mycket elektronik. DS. -- ^): Per Eric Rosén http://rosnix.net/~per/ / per@rosnix.net GPG 7A7A BD68 ADC0 01E1 F560 79FD 33D1 1EC3 1EBB 7311
-
afolke＠telia.com -
Daniel Eidborn -
Erik Sandblom -
Per Eric Rosén