Stort tack för de uppgifterna, Anders! Det här ska jag prova redan idag. Vinkeln i vevaxel - sitsbotten - ryggstöd kan säkert variera lite beroende på den personliga anatomin, men här finns en utgångspunkt som är fast och nästan rätt.
Nåd o frid erik
----- Ursprungligt meddelande ----- Från: "Anders Drougge" anders.drougge@hdcs.se Skickat: 2014-07-09 19:36 Till: "hpvs@lists.lysator.liu.se" hpvs@lists.lysator.liu.se Ämne: Re: [hpvs] Bikefit
Kollade i boken "The recumbent bicycle" (förf Gunnar Fehlau). Finns i nyutgåva på engelska. Kan rekommenderas.
På sid 111 finns som jag mindes angivet att 120 grader är optimalt för vinkeln mellan ryggstöd och en tänkt linje till vevpartiet. I samma bok på sid 89-90 finns två metoder för inställning av avstånd säte/vevparti.
1) Man ställer bommen så att hälen nuddar pedalen med rakt ben, vilket är för nära. Sen sätter man fötterna på pedalerna i den position de har när man cyklar och ökar successivt avståndet genom att flytta fram bommen (eller flytta sätet bakåt) tills bäckenet börjar röra sig när man trampar. Då är avståndet rätt. (bäckenet ska uppenbarligen vara stilla när man trampar)
2) Man monterar loss ena veven och sätter den i samma riktning som den andra. Sen fäster man en 15 mm tjock platta på varje pedal och sätter hälarna på dem och ställer in avståndet så att benen är helt raka när man trycker på med belastning. Då får man "rätt" avstånd. Sen är det bara att ta bort plattorna och montera veven rätt.
Kollade sen mina egna cyklar och mätte vinklarna. Får korrigera mina tidigare uppgifter en aning.
Den låga "långracern" har en mycket flack körställning med 140 grader mellan säte/linjen från botten till vevpartiet. Säteslutning 30 grader från horisontalplanet, vilket tillsammans med den flacka vinkeln 140 grader ger ett förhållandevis lågt placerat vevparti.
High-racern har 124 grader säte/vevparti, dvs nära optimalt enligt ovan. Säteslutning 40 grader från horisontalplanet, vilket för med sig ett något högre placerat vevparti i förhållande till sätet än vad det är på "långracern".
"Easy-racern" har nästan samma vinkel, 127 grader! (jag tog rejält fel i mitt förra inlägg) Men sätet lutar 66 grader från horisontalplanet, så sittställningen är ganska upprätt och vevpartiet är lågt, c:a 20 cm lägre än sätets nedersta del.
High-racern är bekväm när man väl är igång, men är svårstartad, fötterna ska upp högt, vilket också kan upplevas lite obekvämt. "Easy-racern" är otroligt lättstartad, man sitter upprätt och det är mycket lätt att sätta upp fötterna på pedalerna, (de sitter faktiskt så lågt att hälen nuddar marken ibland, i svängar) Man kan säga att "Easy-racern" är "omedelbart bekväm", men ger träsmak rätt snart, medan High-racern är bekväm i längden. Men bekvämast - och snabbast - är den låga "långracern". Den är också lättstartad, eftersom fötterna inte ska upp så högt från marken.
En reflexion: när man kör en "vanlig" sportcykel eller mtb är det väl ungefär 120 graders vinkel mellan överkroppen och en tänkt linje mellan sadeln och vevpartiet.
I ovannämnda bok finns ett kort avsnitt om liggcykelns ergonomiska effektivitet jämfört med konventionell cykel. Det nämns ett omdebatterat resultat på 97% för liggcykel jämfört med konventionell cykel. Men det konstateras att om det ens skulle vara så att liggcykeln har en aning sämre ergonomisk effektivitet, så kompenseras det mer än väl av det mycket lägre luftmotståndet.