Hej på oss alla

Lovade komma med kort rapport från Eurobike och HPV VM, i övrigt så får ni läsa kommande Trampkraft. Ni som vet med er att ni inte är medlemmar, gå med vet jag 50kr/ år är väl inte mycket.

Efter att ha cyklat Umeå-Göteborg (stopp, jag fuskade och tog buss Umeå Ö-vik, 11 mil) besökte jag Göteborgsträffen och ni som inte var där gjorde ett misstag, sol i massor och en mängd likasinnade de att prata med. Från Göteborg bar det sedan vidare med div utvikningar och kringelkrokar till Trelleborg. Bla fick jag tillfälle att cykla Banvallsleden som går mellan Halmstad och Karlshamn, rekommenderas för den som vill ha relativt platt och samtidigt slippa mycket av trafik. Ej lämplig för racerdäck en bit på första halvan.

I Trelleborg blev det så färja till Rostock i Tyskland. Sedan bar det av ner genom Tyskland och jag försökte variera vägval jfr tidigare års trippar ner. Kom så småningom fram till Friedrichshafen och får väl konstatera att tur med vädret hade jag i princip hela vägen, ett par timmar regn i Rostock och sedan sol i varierande intensitet.

Knutpunkten för tävlingarna var vad man kallade fest och danshall ( i mina ögon mer gymnastiksal) där möjlighet till att sova erbjöds på en halvan och cykelparkering på andra. Duschar fanns även för hugade. Efter lite rörig anmälningsdag fick jag så ett inplastat passerkort som gjorde att jag kom in på Eurobike, tävlingarnas två första dagar höll till där. En miss var att man inte insett att det finns tokar som jag som kommer för att titta enbart och man hade bara räknat med tävlande när besöksbrickorna fixades. Nu löste det sig genom att flera tävlande kom först till helgen.

Tors morgon var det så karavan upp till Eurobike där vi släpptes in via bakdörr och sedan ut en annan bakdörr men innanför det staket som fanns runt anläggningen. Efter div strul med tidtagning så blev det så 50m dragrace i utslagningsheat. Dragrace är något som tar på cyklarna tror det var två cyklar som fick uppsöka verktyg för att repas. På eftermiddagen var det så "skicklighetsbana" man hade arrangerar en bana inne i ett hörn i en av hallarna och där skulle man visa att man kunde manövrera cykeln både utan och med packning. En typiskt tysk gren som aldrig brukar dyka upp annars. En holl med Quest gjorde stor succe, höll aldrig på att bli färdig då banan var för trång.

Mellan tävlingsmomenten kunde man sedan gå runt och studera vad som erbjöds minns jag rätt var det 65000 kvm och det blir några utställare. Man hade försökt samla Liggcykeltillverkarna i ett hörn men under promenaderna runt hittade jag några till. Det mesta handlade om mtb, fjädring samt prylar från liggcykelhorisont var det tunnsått. Peter Eland/ Velovision var där och han hittade inte heller några större sensationer.

HP Velotecnik visade upp sin Grasshopper och får säga att det är en oblyg kopia av Challenge m fl holl tillv modeller. Den justerbara sitsen var kanske ett steg framåt men vad jag såg så blir det en skarv som kan vara mindre skön i ryggen om man inte har liggunderlag på sisten. Sitsen var dessutom helt utan ventilation. Quantom/ Toxy var där men ingen som fick hjärtat att slå, likadant med Flux och Radius som bägge är lite i skymundan idag. Optima visade upp sitt sortiment liksom tyska Z&Z (säger det senare inget så har ni inte missat något viktigt). Culty visades upp en av få trehjulingar med bakhjulstyrning som dessutom fungerar, nu känner jag mig lite tveksam ändå. Zem, Thorax var där utan större genomslag. Aiolos var där och visade upp sin hoppfällbara trike, det fungerar faktiskt pessimisten i mig tyckte möjligen att det blir väl många leder som måste fungera. En Tripendo sågs snurra omring men vikt och komplexitet är inte av denna värld. Windcheetah visade upp sin senaste version med rör i kolfiber, tur att Jan-Inge inte var där för då hade det blivit fuktskador av allt dreglande (klart läcker). Prislappen som inte är låg normalt steg dock ytterligare. Utspridda i övriga hallar fanns sedan Sun bicycles med sina trikes, Burley med läckra liggcyklar. Vidare såg jag med flera Ladoga xxx som var en singel eller tandemtrike med enkelt tak (ala ricksha) påminde väldigt om en av Sinners nyare versioner. Det var någon mer men just nu kommer jag inte på vilken.

Fredagen bjöd sedan på cykelutvärdering dvs ett par domare gjorde en statisk bedömning av tävlande cyklar efter ett formulär, ytterligare en typiskt tysk gren. Eftermiddagen bjöd så på "Cykelrally", man fick en karta med rutt inrutad, efter ruten skulle man besvara ett antal frågor på vad man såg etc. Tävlingarna var därmed avslutade på Eurobikeområdet. Själv hade jag under dagen promenerat lite mer. Vid några tillfällen hörde jag Svenska röster men kunde inte placera dem. Antagligen fackfolk från Sverige, mässan var annars bara öppen för fackfolk tors-lör och så publik på sön. Vi som hörde till tävlingarna gick in på dispens nu tyckte jag påfallande många av besökarna var väl unga för vara fackfolk men det är mässans bekymmer.

Lör var det så dags för tävlingarna att dra igång mer seriöst och det märktes om inte annat på att antalet tävlande steg brant. man hade fått tillstånd att under lördagen helst spärra av ett par gator boende inom området var tillsagda i tid och hade kört ut bilarna sina. Sedan var det några eftersläntare som släpptes ut när det var lugnt. Man började med 4000m som motsvarande tre varv och vädret som under tors och fre varit lite korta skurar blev nu mer ihållande regn med varierande uppehåll men man körde ändå och folk tog det lugnt i kurvorna. På eftermiddagen var det så tänkt att köra tvåtimmars lopp samma sträckning som 4000m men kortades av till 1,5 tim pga av vädret som även om det var uppehåll skulle gjort att det blivit målgång i mörker. Med utgångspunkt från 4000m så kördes loppet i två heat där alla hade elektronisk transponder för att hålla rätt på varvtider och total distans. Vädret lugnade ner sig något men det kom hela tiden ströstänk. Tyska polisen hade krävt 40 vakter runt banan så jag var större delen av tiden stående i ett gathörn för att hålla tillbaka ev bilister och andra, föga betungande kan jag sammanfatta. Söndagen var så 200m sprint med flygande start efter att ha regnat hela natten så klarnade det lagom till officiell starttid men då hade man problem med tidräkningen och start sköts upp och då kom regnet tillbaka när man sedan startade så fick en del uppehåll medan andra cyklade i veritabla skyfall. Många hade valt att hoppa av så alla fick minst två chanser till våtsim eller vad vi skall kalla det. Lagom till att allt var över dök så solen upp på nytt, typiskt får man väl säga, först 3 månader torka, regn under tävlingarna och sedan sol igen. Själv satte jag mig på tågen sön em och ca 30 timmar tågåkande senare var jag åter hemma och dagen efter kom cykeln jag fått lämna till expressgods i Malmö. Tog hem 1:a pris som den som cyklat längst till tävlingarna

Sammanfattning av tävlingarna är efter en trevande start så kom man igång man hade en del strul med tidtagningen som redde ut sig under lör. All osäkerhet innan gjorde att många bekanta ansikten aldrig dök upp, möjligt att en del skrämdes av väderprognoser också. Årets tävlingar kännetecknas också av liggunderlagskåpornas återkomst, flera synnerligen snygga byggen, likaså gott om kopior på Toxy & Zox framhjulsdrivna modeller. Inga lika snygga som Tor-Leif:s, (sträck på dig T-L). Vad gäller tävlingarna så är det fortfarande bakhjulsdrift som gäller vad jag såg. Antingen har man heltäckt eller så med bakkåpa i någon form.

Dominerande märke på tävlingarna inkluderat besökare som mig var Challenge. "Challenge Rules" får man säga kanske 10% av cyklarna på plats, påfallande många tyskar med Challenge Hurricane. HP Velotecknik fick tummen ner av flera för vikten och styret. Lite lustigt för jag trodde HP var stora i Tyskland men där ser man. I övrigt spretigt utbud av tillverkare och hembyggen. Ett par C. Jester hade kört ner med packning, ex på att man kan köra tur med lowracer, den ena dessutom med Burley cykelkärra efter. De medgav att man kanske satt väl lågt i trafik och missade en del. Nu är det relativt gott om cykelbanor i södra Tyskland.

Mats Nilsson sept 03 ps: Hur långt det var ner ?, slutade på 360 mil cyklat för min räkning (+11 mil buss) men det blev div irrkrokar som sagt i Sverige och Tyskland var inte heller det rakaste. Är vädret bra och man har tid så kan det vara skönt att köra lite annorlunda än raka spåret.