Hej - sorry, jag sitter och editerar i inlägg och tänker inte på att forumet är korskopplat med en emailing-lista. Jag lovar att sluta om jag bara kommer ihåg, det sitter i ryggmärgen numera.
Sätet på Bernts trike var max upplutat. Jag upplevde inte själva lutningen särskilt obekväm eller konstig, det var mest huvudhöjden det handlade om. Det känns som när man var liten igen! Allting blir högt liksom. ;) Men kombinationen låg huvudhöjd och mycket bakåtlutning måste väl ändå göra uppsikten svårare än om det bara är låg huvudhöjd? Man kan ju inte vrida huvudet lika lätt i den ställningen, plus att framdelen sticker fram mer i korsningar.
Annars gillar jag den stil som anders blomberg skriver att han har tagit till sig i okända eller komplicerade korsningar/övergångar: bromsa in i tid, fötterna i marken stå upp och titta sig omkring, sen gasa på när det är fritt och man har valt strategi.