Höjden påverkar tröghetsmomentet i sidled, dvs ju lägre tyngdounkt, desto snabbare fall. (Blyerpennetricket)
Gyroskopeffekten finns nog rätt påtagligt på motorcyklar, med betydligt tyngre hjul och hög fart, men på cykelhjul i cykelfart är effekten liten.
Däremot har "rake" (gaffellutning) och "trail" (försprång) stor betydelse, i samspel och i olika fart.
Testa att hålla cykeln framför dig, vrid åt endera hållet. Framhjulet kommer då att svänga åt det hållet du vrider, eftersom hjulets kontaktpunkt med marken ligger bakom den punkt styraxeln skär marken.
Om man lutar cykeln händer samma sak eftersom försprånget bildar en lite hävarm och cykelns vikt fram får hjulet att svänga.
Sen kommer vi till det spännande: Vad händer i fart? Då uppträder centrifugalkraften. Den påverkar framhjulet åt andra hållet genom att cykeln påverkas av en kraft utåt - som man motverkar med nedlägget. Om försprånget är stort, så kommer tyngdkraften som vill vrida hjulet åt det hållet man svänger och lutar cykeln att överväga, speciellt i låg fart, när centrifugalkraften är liten. I hög fart blir centrifugalkraften större (ökar med kvadraten på hastigheten). Slutresultatet av stort försprång: Cykeln vill falla inåt i kurvor i låg fart, men blir stabil och fin i hög fart.
Jag har en gammal HD-motorcykel, med flack gaffellutning ("designfiness")och förhållandevis stort försprång. När man kör i stan får man gasa ordentligt runt gathörnen, för då vill den svänga mer än vad man tänkt sig. Ute på vägen är den hur stabil som helst. Jag har också en BMW-mc med mer normal gaffellutning och mindre försprång. Den har inga som helst sådana tendenser.
Störst försprång av alla tvåhjulingar jag har finns hos min "cruisercykel" (typ easyracer). På den får man hålla ordentligt i styret vid låg fart, men den är stabil i hög fart. Med de små krafter det är fråga om på cyklar, så kan man leva med att ha lite för stort försprång, men som i raptobikens fall blir det lite vingligt i låg fart.