On Aug 4, 2005, at 21:24, Boris Geiström wrote:
PS. I Sverige är vi ofta mycket för att förlägga bostäder till ena sidan sta'n och företagen till den andra, av "miljöskäl" (buller, utsläpp och transporter). Om man kunde blanda boende, små och medelstora företag, kunde hantera transporter vettigt, så kanske vi skulle kunna få den "mysiga" miljö som vi är så förtjusta i, åtminstone när vi är turister i den, någon annan stans... DS.
Jag tror att separeringen i första hand är ett arv från funktionalismens glansdagar då bostadsområdena skulle präglas av "ljus och luft" och därför skulle ligga på härför förmånlig plats. Skolor, sjukhus och andra samhälleliga institutioner hade sin plats. Industrierna sin. Mellan alla dessa platser skulle arbetarna transporteras likt glada myror.
På den tiden utgjorde transporter nämligen inga problem. Det fanns ingen trängsel. CO2 var knappt uppfunnen.
Det gamla samhället innan 1900-talets början var i stort sett en utveckling/förlängning av det medeltida stadsbyggandet med slutna kvarter som innehöll gårdar, prång, gångar, gårdshus, verkstäder, småindustri, kolhögar, tvättstreck och utedass. Intimitet? Javisst!
Gatorna var buckliga, lutande och i bästa fall kullerstensbelagda. De gick med nöd och näppe att befara med häst och vagn. En mountainbike hade nog klarat sig hyfsat.
Trots att funktionalismen inte längre är dagens paroll lever vi fortfarande i visionernas våld. Att vandra omkring i dagens nybyggda stadsdelar känns som att vandra omkring i en arkitektritad CAD-bild.
Här i Malmö har arkitektfirman White ritat den nya Möllevångsskolan, en hård och vacker stilmässigt funktionalistisk dröm i vit puts och blank metall, strikt som en kasern med en stor klocka centralt placerad på fasaden ovanför småttingarnas huvuden. Byggnaden utstrålar perfektion och renhet. Under byggandet kunde jag dag för dag följa hur arbetarna minutiöst och under ett par månader anlade den lilla lekparken framför skolan. Området hölls under tiden stängt för eleverna via ett nätstaket. När de äntligen släpptes in låg varenda sandkorn på sin plats. Det var bara att klättra upp i klätterställningen utan att reflektera över varför den stod just där den stod, eller varför den ser ut som den gör.
Off-topic? Nae, se det som en bild av hur vi samhällsmedborgare blir behandlade av de som bestämmer vare sig det gäller trafik, boende, social service eller något annat.
Men skyll inte på dem! Vi fostrar oss själva.
olaf
HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs