Kommentar till Fred Werters respons om Stridan och dess cykelbarhet:
*** Intressantas i sammanhanget är att intresset kring Stridan aldrig verkar slockna. En cykel som enl mig saknar existensberättigande!
Jag testade och utvärderade Stridan (en Strida 2) då jag skulle köpa min första ihopfällbara cykel, detta med ett specifikt behov: att få tag i en cykel som kunde fällas ihop och fick plats i segelbåten (när i seglade ner båten till Medelhavet), helst två av dessa cyklar samtidigt, och helst en cykel med möjlighet att ta tung packning på ett praktiskt sätt. Trots att det bara var några år sedan (1999) känns det som om det var en annan tid. Det var svårare att köpa och testa ihopfällbara cyklar då, det fanns färre att välja på och de som fanns var generellt dyrare än idag.
Av Strida-testen insåg jag snabbt att detta inte var någon cykel att cykla med, och inte heller något att fälla ihop och få plats med i båten. Den var då inte heller i närheten av prisvärd (kostade 5000-6000kr om jag inte minns fel) och kunde bara köpas via små importörer.
Efter en ytterligare testande blev det tillslut två 5-växlade Bromptonar, med pakethållare och packsystem fram, stänkskärmar och hela kittet. Dessa var visserligen dyra (närmare 10 000kr/st), kanske inte med kvalitet som stod i proportion till priset, men har visat sig vara optimala för båtbruk. Mycket riktigt Bromptonen den vanligaste båtcykeln åtminstone vid Medelhavet. De får plats i båtfacket (efter lite pusslande), går iprincip lika bra att cykla med som en vanlig cykel, och framförallt tar de massvis av packning (vi använder främst cyklarna för att handla mat och bränsle).
Som en extracykel tog jag med en A-bike första gången förra sommaren. Den visade sig ypperlig som just en extracykel i båten, tar bara hälften av platsen i förhållande till en Brompton (och ändå är Bromptonen liten, troligtvis marknadens kompaktaste fullvuxna cykel) och med mindre än halva vikten går den snabbare och enklare att fiska fram, plocka ur väskan och hoppa av på land med, varför den passar som alternativ till att gå när det är en begränsad sträcka och man inte behöver kunna ta någon packning (utöver en ryggsäck). Dock är A-biken inget för storvuxna personer, och inte heller något för längre resor och kräver dessutom lite ombyggnad innan den går använda (byte av originalsadeln mot en riktig sadel med fällfunktion, se dessa bilder: http://www.viebke.nu/vikcyklar/a-bike/sadel/ )
Nu finns Strida 3:an som både är billigare, enklare att få tag i (via Sportex), styvare och framförallt har något bättre styregenskaper än de äldre Stridorna. Denna Strida kan nog de flesta cyklister bemästra efter lite träning och med lite vilja. Trots de bättre egenskaperna hos Stridan och det lägre priset har jag svårt att se något existensberättigande för denna ihopfällbara cykel. Trots att cykelegenskaperna är hårt kompromissade blir den varken kompakt i ihopfällbart tillstånd, kan inte ta mycket packning och är inte heller superbillig. Den ser intressant ut, kan vara ett diskussionsämne ur designhänseende och har en del intressanta lösningar men som ihopfällbar cykel har den ytterst svårt att konkurrera med övriga vikisar på marknaden.
I dagens läge finns det massvis med ihopfällbara cyklar som är bättre på olika sätt. Att cykla med (tex Brompton och Birdy), de som är hårt kompromissade men blir extremt små (tex A-bike, Mobiky och CarryMe), och de som är extremt billiga (t.ex. Biltemas gamla, tillika de som sålts på Netto osv).
Men visst, mitt mejl är ytterligare ett bevis på att diskussionen fortsätter kring Stridan trots dess brist på existensberättigande...
/Lars Viebke www.viebke.nu