Bike shed confessions. Bra trådidé - en blandning av skryt och konsumentupplysning.
Scott Tampico från 1997 i nästan nyskick har jag inte kvar. Gav bort den till sonen med förhoppning om att smitta honom med mtb-bacillen. Det verkar fungera, han är ute flera gånger i veckan och gör Hellas-skogen osäker.
Kona Cinder Cone från 2005. Relativt lätt hardtail mtb i aluram och med hydrauliska bromsar. Har inte kört i skogen på ett tag nu. Köpte ny kedja i dag och ska strax utforska stigarna söder om Hässleholm.
Nästa skogsmaskin är en KH Freeride 24" en muni (mountain unicycle) med enormt fett 3" Durodäck.
En superlätt Koxx muni 26" kanske kan kallas en XC.
En 20" och en 24 freestyle enhjuling som jag lärde mig cykla på.
Till långturer och bekväma cykelresor på halvdistans väljer jag min Challenge Hurricane USS från 2002 med hydrauliska bromsar. När bananväskorna inte räcker till kopplar jag på Bob den enhjuliga vagnen.
Mitt motionsredskap på asfalt är en 36" enhjuling med touringhandtag och magurabroms. Vid första anblicken helt knäppt, i längden ett gift som inte går ur kroppen. Den renaste form av cykling jag vet.
Någon gång tar jag ut Monty min lill-liggis med 16" hjul som är midjestyrd enligt pythonprincipen med negativt försprång. Kul att leka med men inget för långfärd. Kanske på väg till slakt för att återuppstå i ny skepnad.
Och så min lilla kompis Brompton. Mycket använd och till stor glädje i alla former av kombinationsresor med kollektivtrafik. Trampar man på ordentligt är den snabbare än många cyklar i normalstorlek.
Ja, och så ett antal kartonger med cykeldelar, däck, slangar, verktyg ... ja, ni vet. Någon som har en större källare att erbjuda?