Tornbjörn molin skrev:
Efterssom en trike inte kan välta på samma sätt som en
Inte kan välta? (Kreativt missförstånd :-) Så länge som man inte försöker svänga förstås.
Du klippte lite: "Efterssom en trike inte kan välta på samma sätt som en tvåhjulig liggcykel" ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
[klippte rätt villt själv så jag kanske inte skall klaga?]
En tvåhjuling kan välta då man ställer i från sig den, även om man har ett mycket stabilt stöd, på grus och liknande. Detta gäller speciellt om man har packning i bakkåpan. En tvåhjuling kan välta då man tröttas ut efter att ha trampat kilometer efter kilometer i uppförsbacke (med packning i bakkåpan förståss). En tvåhjuling kan välta då man tvingas kryssa fram i stadstrafik i långt under promenadfart. En tvåhjuling kan välta då första ishalkan kommer.
[Situationer då jag har vält med kolfiberliggisen och småskadat bakkåpan]
En tadpole välter inte i någon av ovanstående situationer.
Du har helt rätt i att en hög tadpole kräver större bredd, men ännu viktigare är tyngdfördelningen mellan bakhjulet och framhjulen. Om man har all vikt på framhjulen kan sitthöjden vara relativt hög utan att tadpolen välter i svängar (jmfr med deltatrikar som Sinner och liknande som har majoriteten av vikten mellan hjulparet), men samtidigt blir vikten på det drivande bakhjulet för låg och man riskerar tippa frammåt vid inbromsningar. Kompromissen är vanligtvis 2/3 av vikten på det främre hjulparet och 1/3 på bakhjulet (även om det finns undantag). Då kan sitthöjden vara ända upp till 25cm samtidigt som bredden snarare begränsas av att hjulen går in i cyklistens ben i skarpa svängar än att stabiliteten äventyras kraftigt, vilket i praktiken ger en totalbredd på 70-75cm. Detta ger en trike som går genom de flesta dörröppningar och inte är för bred för smala cykelvägar. Jag håller helt med om att en bredare tadpole är mycket opraktisk i många sammanhang.
I svängar måste man förståss förskjuta tyngdpunkten på tadpolen, på samma sätt som man (omedvetet) gör på en tvåhjuling, för att minimera risken att cykeln går upp på två hjul. Detta gäller speciellt tadpolemodeller med smal bredd (under 80cm). "Aktiv cykling" kallar en del triketillverkare detta för (ett försök att få det att låta positivt?) Ice tex redovisar stabilitetstal för sina trikar som påvisar hur "vältvänliga" modellerna är och alltså vilka modeller cyklisten måste idka "aktiv cykling" för att kunna hålla hög fart i svängar och göra riktigt skarpa svängar utan att tvingas bromsa in allt för mycket.
Det är däremot enkelt för de flesta tadpolecyklister (iallafall på modeller med smal bredd) att forsera upp cykeln på två hjul och showa lite. :o) Detta kan oxo vara en bra träning för att finna var gränserna går för triken och lära in hur man unviker en fortsatt vältning (jmfr med då man tränar kapsejsning med segeljollar).
Jag är nog lite färgad av att vara en nybliven (nyfrälst(?)) tadpolecyklist?