Ja, vad ska man egentligen tycka om hjälmar och tvåhjulingar? Hjälmlagar har ju införts under min levnad, så några krascher har hänt med mig utan hjälm, även på snabbare tvåhjuliga fordon än cykel.
Så under mina moppeår fanns ingen lag, inte heller under mina Vespaår. En rejäl krasch hade jag med moppen, där jag fick en rejäl blåtira och formligen mosade in ett par solglasögon i kinden, och fick plocka ur glasbitarna med pincett. Ögat klarade sig men ärren syns fortfarande. En hjälm hade varit bra, utan tvekan. Hastigheten var jämförbar med cykelhastighet, speciellt den hastighet man lätt uppnår med liggcykel.
En krasch i 70 km/tim hade jag med Vespan, på grusväg som tur var. Körde i ett "tjälskottshål", ryckte upp framhjulet, men den tunga bakändan slog i så att Vespan blev som en katapult. Jag hade en kraftig skinnjacka och hann slänga fram armen under huvudet, som bara kläddes av en manchesterhatt, medan jag flög genom luften. Landade med huvudet på armen, och i övrigt på sidan. Jag fick rejäla blåmärken och under ett par veckor en utgjutning i lårbenets leden så högerbenet blev 2 cm längre. Mitt skelett var uppenbarligen starkare då. Jag hade tur som klarade huvudet, trots avsaknad av hjälm.
Med mountainbiken hade jag en rejäl krasch när jag blev trängd av en bil på en cykelbana! For i marken med huvudet först, fick troligen lättare hjärnskakning, men också hela kinden uppskrapad. Hastigheten var låg, men fallet var högt. Det var inte kul att plocka/tvätta ur grus och blod ur skägget. En cykelhjälm hade hjälpt en hel del, även om den kanske inte hade skyddat kinden helt och hållet.
Med MTB:n har jag också farit omkull pga lösgrus och brutit ett ben i handen. Kunde hålla huvudet ovan marken den gången.
Min senaste, förhoppningsvis sista större krasch, skedde ju på liggcykel för 7 veckor sen. Hjälm fanns på, men hade ingen som helst betydelse - det har den nog inte så ofta när man kör omkull med liggcykel. Dessvärre räckte 30 km/tim och 60 cm fallhöjd till att slå av lårbenet.
Min fru blev för ett antal år sen påkörd av en mötande cyklist - en riktig frontalkrock. Hon föll dessvärre så olyckligt att hon slog av käken på båda sidor. Hon hade inte hjälm, och det hade nog inte hjälpt.
Jag har naturligtvis kört omkull många fler gånger, då utan skador. Och de sex ovan relaterade fallen utgör ju ingen statistik. Men man kan väl resonera så, att även om en cykelhjälm inte alltid är till hjälp, så är det ju ingen risk att den skulle skada heller.
Skadan skulle väl i så fall vara att många vid en hjälmlag skulle låta bli att cykla, och det vore varken bra för hälsan eller miljön. (De gamla 30-mopparna hade ju en markant nedgång när moppehjälmlagen kom - kan ha varit orsak och verkan)
I de fall man ändå har någon huvudbonad, så är ju en hälm knappast i vägen. För mig som åretruntcyklist är det ju det övervägande antalet cykelturer. Så jag tänker sällan på om jag ska ha hjälm eller inte. Den åker på av vana. Kanske har det faktum att jag kör en hel del motorcykel bidragit till den vanan.
Jag kan dock dela den synpunkten, att hjälmen skapar en trygghetskänsla, som kanske gör en mindre uppmärksam på faran. Tillsammans med skyddande glasögon så gör hjälmen cyklingen mer "ombonad" vilket kanske bidrar till att man inte tänker på farten.
Slutsats? För min del skulle jag t o m kunna tänka mig en hjälm som också skyddar ansiktet mer, något i stil med hur crosshjälmar ser ut. Inte minst med tanke på de hastigheter man ofta uppnår med liggcykel. En cykelhjälm är nog en falsk trygghet, sett i det perspektivet. Men en bidragande orsak till att jag gärna använder hjälm är för att ge ett "väderskydd" när det är kallt och blött.
Efter visst övervägande tycker jag att man kan gå på frivillighetens linje, men med ordentlig information, så att alla kan ta ett rationellt beslut om möjligt grundat på fakta.