Hej alla!
Dagens gocartcykling genomfördes i god ordning. Vi blev tilldelade ett litet depå-område direkt innanför infarten, och fick tilldelat oss transpondrar för tidtagningen. Med en väl avväg blandning av påhejning och gråt förmådde jag Göran Norén att vara co-speaker, så han fick gå upp i domartornet. Efter en ivrig väntan utanför banan hade så en vinnare defilerat färdigt (jo, varje vinnare defilerade runt banan, sittande bakpå en motorcykel) och vi kunde rulla in på banan för träningsloppet. I och med att banan var snabb men kurvig hade vi tjatat till oss ett träningslopp först. Någon hojtade 'kör', och det gjorde vi. De första hårnålskurvorna var riktiga rysare, och någonting underligt hördes från min cykel långt ner. Först trodde jag att kedjan hade hoppat innanför kassetten, men det gick utmärkt att trampa. Efter två försiktiga varv rullade vi in i depån och vidare bort till vår parkering. Efter en stunds diskussion insåg vi att alla hade hört underliga, susande ljud från sina cyklar. Till slut förstod vi att det var allt gummi på banan som kletade mot däcken! Ingen hade haft tillstymmelse till sladd, gummilagret på asfalten fungerade som ett klister i kurvorna.
Två timmars paus vidtog, eftersom gocartarna inte lyckades hålla tidtabellen. Vi hade fått två möjliga tävlingstider, och det blev naturligtvis den senare. De som behövde gick och köpte mat på serveringen vid banan, och satt där och tjötade och hade det trevligt i solen. Vädret var fantastiskt, i alla fall för att sola. Det enda missödet var att en hästfluga försökte bita undertecknad på högerarmen. Reflexmässigt provade jag på att slå ihjäl den, men glömde bort att jag hade en hamburgare i andra handen. Nåja, jag tror nog att Linus och Jonathan inte brände sig så mycket i knät. Efter den incidenten tog vi det lugnt och drack Svennis-vatten (nej, det är ett icke kolsyrat mineralvatten från Halland) och spekulerade. Så började vi sakta dra oss tillbaka till cyklarna. Där stod Henry och pumpade, han hade fått punktering under träningsloppet. Efter att först ha klistrat på och sedan rivit bort flera lappar lyckades han få allt tätt. Då hade vi andra redan börjat rulla ner mot banan för den egentliga tävlingen. En äkta Jan-Inge, eller skall det vara flera komplicerade punkteringar i rad för det?
Så var det dags. Tävlingsledaren själv flaggade av oss, och alla trampade hysteriskt mot den första, ganska snabba kurvan. Nu hade de flesta hämningarna släppt, och den första hårnålen avverkades i ett halsbrytande tempo. Jag blev snabbt avhängd och fick defilera förbi läktarna i ensamt majestät. Mitt hopp att jag i alla fall skulle kunna ligga på rulle bakom Jörgen grusades snabbt. Nåja, det är själva cyklandet som är huvudsaken. Efter en massa kurvor och missade växlar rullade jag in på målrakan för andra gången. Applåder från publiken, det verkade som om de tyckte om det hela i alla fall! Vi dröp av banan utan att kräva defilering med motorcykel. Att cykla istället var inte att tänka på, de flesta av oss hade svårt med andhämtningen.
Det var i alla fall riktigt kul att cykla, och vi hoppas att Team 13 tyckte att vi var Ok också. Om det vill sig väl kan vi kanske få hyra banan för cykling i framtiden, vi får se. Hoppas att fler av oss får möjlighet att prova på, i alla fall!
P.S. Bilder kommer så småningom. D.s.
Med vänlig hälsning, Peter Markusson, HPV Väst
Hemsidor: http://www.liggister.org/
Tel. 031-12 71 64 Mob. 0705-12 71 60
Adress: Långedragsvägen 61 C 426 71 Västra Frölunda