Hej Erik,
först en dagsfärsk rapport. Premiäråkte en kilometer idag.
Faasigen också jag måste flytta tvärslån så lång tupp så den inte är ivägen för den sparkande foten. Det blir för fjuttigt med dessa tåfjuttande nippertipp sparkar. Det blir ingen kraft eller fart över det. Man måste kunna sätta ner foten parallelt med den andra och inte som nu när tvärslån är ivägen lite bakom hälen. Kroppen får fel lutning också. Det belastar axlar och rygg mer än orginalet gör. E. Lahtinen har nog provat ut sin ESLA sparkcykel ordentligt.
Så, Herr Vekling. Tillbaka till ritningsbordet bums mesamma. Verkställ!
Nu mitt svar till dig Erik
du har så rätt. Det där har jag tänkt på och gick ner i den gemensamma källaren i HSB och kollade mina fyra cyklar där. Den dyraste vill jag inte slakta. Crescent beg. damcykel kostade mig 400 kr så den vill jag slakta men de har satt fast de har satt fast vevarmarna på ett sätt som jag som aldrig skruvat isär inte har en aning om hur det är gjort. Att ställa sig att såga så tjockt och ultrastarkt stål det vill jag inte. Ok får titta på äldsta skräpvikbara som jag tänkt ha som Stehagcykel. Kanske den funkar.
Annars kan man väl skaffa bra gamla trampor eller kolla hur de är gjorda och göra likadant?
Vore roligast om jag kom på att göra upp och nerfällbart.
Med cykelns vevarmar så är ju det rdan liksom fixat. De går ju 360 grader redan på en cykel så här behöver de fällas mindre än 180 Grader. Får man den dessutom att vila på en med i nerfällt läge så blir det urstarkt.