Frågar Anderz:
En sån här vore kul att ha i samlingen är det nån som kan storyn?
[ http://212.112.161.169/ad_pics_new/70/70864_shl_s.jpg ]
Ihopfällbar cykel i fint skick, så gott som oanvänd. Får tas med på tunnelbanan. Perfekt att ha med i husvagnen, båten etc. 800 kr
Ja, det är en MicroBike vars produktion upphörde c:a 1993. Byggd i Halmstad av ett team på c:a 10 man, som tillsammans tillverkade runt 3000-4000 cyklar om året. De såldes för c:a 3200 kr i mer välsorterade cykelaffärer. Från borjan, dvs senare hälften av 80-talet, såldes den främst (em inte endast) i golfbutiker, som, typ, kul 50-årspresent för hr direktören som redan har allt förutom just en Microbike.
Byggd helt i aluminium och plast, vikt c:a 8 kg. Ram av limmade tums fyrkantsrör med två specialfrästa asymmetriska gångjärn i dural (vilka måste vara dess svaga punkter ju äldre cykeln är). Drivning med tandad rem (ej kedja) av 2-växlat Sachs & Fichtel Dynamonav med bakåttrampat växling och fotbroms. Ingen frambroms, inget lyse, blott reflexer. Hoppfälld på 5 sekunder.
Microbike försvann från modelldjungeln främst därför att Sachs la ner tillverkningen av det 2-växlade Dynamonavet, det enda som kunde växlas gm bakåttramp, dvs utan kabel, reglage o.d. Utan växelnav skulle det inte gå, med blott 12-tumshjul.
Efter det tog man fram en prototyp av större, mer Brompton- liknande modell med 16 tumshjul, dock med MicroBike-likt hoppfällningsprincip (snabbare att fälla ihop, men inte lika kompakt som Brompton). Den har jag dock endast sett i någon enstaka exemplar av, aldrig i någon cykelbutik. Sedan las foretaget ner.
Den historia jag hört om MicroBikes tillkomst när jag var där på studiebesök i september 1992, var att en av grundarna hade problem med spårvagnen i Göteborg... varje gång han kom till hållplatsen med matarbussen, hann han inte fram till spårvagnen de 500 metrarna eller så (do gör så i Göteborg). Därför började han tänka på något lika lätt att fälla ihop som ett paraply, att ta med på bussen.
Första MicroBiken jag sett var i en restauranggarderob i Kista. Jag väntade tills ägaren kom ut och kunde titta närmare på den - fast jag avfärdade den då som leksak. Av det killen berättat slöt jag mig till att han använde den för att kunna inta sina luncher på restauranger utanför den vanliga "lunchtimmegångavståndsradie" från hans jobb, så att han inte behövde umgås med, eller ens titta på, samma ansikten som under resten av dagen. En mycket svensk cykel alltså! ;-))
__Ian