Claes Tingvall hävdar ju att trafikmiljön ska vara så utformad att ett mänskligt misstag inte ska bestraffas med döden. Han tänker väl mest på bilisterna. Problemet för oss cyklister är ju att bilisters misstag ofta "bestraffar" cyklister med döden!
Därför borde ju arbete med cykelsäkerhet i första hand ta sikte på att utforma trafikmiljön så att bilisters misstag får svårare att leda till cyklisters död, hellre än att lägga ansvaret endast på cyklisterna med en hjälmlag, och tro att allt är gott och väl med det.
Cykelboxar, lämplig fördröjning vid trafikljusen för bilister, så att cyklisterna hinner komma i synlig position, prioriterade cykelöverfarter med farthinder för bilisterna vid kritiska ställen, är några enkla exempel på vad som kan göras utan särskilt stora kostnader om viljan finns. En parallell till kraftfull åtgärd mot hänsynslösa bilister för att hindra påkörning av bussresenärer finns ju i form av "timglashållplatser". Kanske finns det motsvarande saker att göra för att omöjliggöra påkörning av cyklister?
Väl utformade, bekväma och snabba cykelbanor/vägar som verkligen används är naturligtvis dyrare. Men jag har aldrig förstått varför fördmedlet tycks avgöra hur viktig en resa är. Den som t ex cyklar till jobbet är väl lika viktig som den som åker bil till jobbet, ja faktiskt viktigare eftersom den som cyklar vårdar både sin hälsa och miljön.
Om man t ex vill öka hjälmanvändningen vid arbetspendling där man kombinerar cykel och kollektivtrafik är ju ett bra sätt att göra som i Malmö, där man kan parkera sin cykel i "ride and park-anläggningar" och låsa in hjälm och regnkläder i ett skåp, så att man inte behöver släpa med sig dessa under tågresan.
Ja, det här är bara några exempel. Tills vidare får vi väl i ren självbevarelsedrift använda hjälm, som åtminstone ett visst skydd, men inte ha någon övertro på skyddseffekten.