Ja, Fredrik, på motorcyklar ställs det på sin spets hur styrgeometrin fungerar. En mc har ju i regel hög fart, vilket också ger en större motkraft genom centrifugalkraften när man svänger. Eftersom centrifugalkraften ökar med kvadraten på hastigheten, så får man på motorcykel välja försprång och gaffelvinkel efter i vilken fart man vill ha idealiska styrförhållanden.
I en bok om mc-körning läste jag att varje sväng påbörjas med en liten sväng åt motsatt håll. Dvs ska man svänga höger, så trycker man höger handtag framåt (man motstyr), så börjar motorcykeln luta åt höger. När mc:n väl lutar åt höger släpper man lite på "framåttrycket" och mc:n svänger åt höger. I en högersväng i hög fart får man fortsätta att hålla trycket framåt på höger handtag. Så fort man släpper på "mottrycket" så rätar mc:n upp sig. (Tack vare försprånget) Det låter konstigt för den som inte har provat, men så är det.
Men, i låg fart t ex runt ett gathörn, så lägger man ner hojen och då börjar försprånget ge sig till känna, så att hojen vill svänga mer. Centrifugalkraften är ju liten i låg fart. Löses lättast genom att ge mer gas, så att man inte hamnar på trottoaren!
Jag har tre motorcyklar, men ingen av dem går något vidare att köra utan att hålla i styret. (Inte ens den som har "semestergas" vilket iofs är otillåtet) Kanske har jag inte vågat i tillräckligt hög fart?
Jag är lite osäker på hur mycket av mc-förhållanden går att applicera på cyklar, med tanke på att det gäller olika hastigheter och vikter. Men det borde väl gå att dra några paralleller?
Framåt våren ska jag kolla gaffelvinklar och försprång på mina vanliga cyklar och liggcyklar. Då kanske jag kan se om de som går att cykla utan att hålla i styret har någon speciell karakteristik när det gäller försprång och gaffelvinkel. Värdelöst vetande kanske, men lockande ändå att få veta.