Min första säsong som liggist lider mot sitt slut. 2300 km har jag lyckats skrapa ihop, längsta kör blev 130 km sen bröt stora åskvädret ut. Nu börjar jag faktiskt känna mig riktigt hemmastadd i ryggläge. Snäva svängar i låg fart är ännu lite problematiska. Men det är kul, kul, kul. Nu börjar den stora ombyggarperioden. På försommaren pågick här en intensiv diskussion om fördelen med kortare vevar. Nu när det gått en säsong så är jag nyfiken: Ni som testade, vad blev resultatet? Är det bättre? Nåt att satsa på? Jag är 184 cm lång och ganska långbent (kluven som ett tallbarr brukar en bekant säga. Jeanslängd 96 tum). Jag har för närvarande 170 vevar. Brukade på ståcykel hålla 80+ i kadens men upplever att jag har svårare att hålla hög kadens på liggis. Utan klips är det rent omöjligt. Finns det nån testpilot därute som är ungefär samma storlek som jag och som testat korta vevar så vill jag gärna ta del av erfarenheterna.
Mikael Möller
Hej,
Jag kan inte låta bli säga nåt om vevarmlängden, även om min åsikt är inte enligt HPVerna. Jag har själv haft knäont från att cykla mycket och har funderat en hel del på det.
Jag tror många blanda ihop vevarmlängd och växelsystemet. Om du har ett viss vevarmlängd så betyder det inte att du måste trampa hårdare eller att kraften på pedalerna måste öka. Det är nog samspelet mellan vevarm och växelsystemet som bestämmer.
Om du har längre vevar då får du en större vinkelskillnad i höfterna och knän, men kraften på dessa leder minskas.
Om du har längre vevarmar minskar kadensen trolig viss lite grann, men inte nödvändigtvis. Jag är också övertygad om att en väldigt stor person (som jag, 2.01 meter met inseam 94) ska cykla med en lägre kadens än en liten person.
Jag själv tror på att vevarmlängden måste vara beroende på ben längden. Om du har jättelånga ben är det energi tekniskt inte bra att ha en för hög kadens. (Vad är för hög? Lans Armstrong har 180 mm vevarmar och snurrar runt 100 ggr/minut; Michael Indurain körde met 190 mm vevarmar och 90 ggr/minut).
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
http://www.myra-simon.com/bike/cranks.html
http://www.cranklength.info/cranks.htm
Att få knäont beror nog mycket på cykel teknik, inte så mycket på vevarmlängden. Om du cyklar uppforsbacka och gör det på kraft i stället av på flexibilitet, då har du nog chans att få problem.
Kanske det finns nån skillnad mellan vanliga cyklister och liggcyklister? I alla fall tror jag att det är farligare att cykla på kraft på en liggcykel pga att du får ryggstöd. På en racercykel om du cyklar mycket på kraft, kan du inte sitta kvar på sadeln. På en liggcykel får du ryggstöd och kan du cykla på kraft utan direkt problem.
Om det finns andra skillnader? Kanske, jag vet inte. Jag har väl hört att du får "positiv tryck" på knän hela tiden från graviditationskraften. Det känns inte som det är så viktigt, men jag är osäker.
Jag har nu bytt till 180mm vevarmar och har börjat träna mycket på kadens och att cykla flexibel. Enligt min åsikt är att cykla med för korta (eller för långa) vevarmar en slöseri av energi.
Mvh, Berend.
meeen.. " In mountain biking, spinning seems less important. MTB races and rides usually don't involve much sprinting, and usually aren't very long, so a lower cadence that optimizes oxygen usage is preferred."
att ta sig upp för leriga backar är onödigt svårt utan korrekt spinnteknik, så lite är han nog ute och cyklar (o:
/f
-----Original Message----- From: hpvs-admin@lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-admin@lists.lysator.liu.se] On Behalf Of Berend van Wachem Sent: Tuesday, November 30, 2004 11:01 AM To: Fam. Moller Cc: hpvs@lists.lysator.liu.se Subject: Re: [hpvs] Korta vevar
Hej,
Jag kan inte låta bli säga nåt om vevarmlängden, även om min åsikt är inte enligt HPVerna. Jag har själv haft knäont från att cykla mycket och har funderat en hel del på det.
Jag tror många blanda ihop vevarmlängd och växelsystemet. Om du har ett viss vevarmlängd så betyder det inte att du måste trampa hårdare eller att kraften på pedalerna måste öka. Det är nog samspelet mellan vevarm och växelsystemet som bestämmer.
Om du har längre vevar då får du en större vinkelskillnad i höfterna och knän, men kraften på dessa leder minskas.
Om du har längre vevarmar minskar kadensen trolig viss lite grann, men inte nödvändigtvis. Jag är också övertygad om att en väldigt stor person (som jag, 2.01 meter met inseam 94) ska cykla med en lägre kadens än en liten person.
Jag själv tror på att vevarmlängden måste vara beroende på ben längden. Om du har jättelånga ben är det energi tekniskt inte bra att ha en för hög kadens. (Vad är för hög? Lans Armstrong har 180 mm vevarmar och snurrar runt 100 ggr/minut; Michael Indurain körde met 190 mm vevarmar och 90 ggr/minut).
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
http://www.myra-simon.com/bike/cranks.html
http://www.cranklength.info/cranks.htm
Att få knäont beror nog mycket på cykel teknik, inte så mycket på vevarmlängden. Om du cyklar uppforsbacka och gör det på kraft i stället av på flexibilitet, då har du nog chans att få problem.
Kanske det finns nån skillnad mellan vanliga cyklister och liggcyklister? I alla fall tror jag att det är farligare att cykla på kraft på en liggcykel pga att du får ryggstöd. På en racercykel om du cyklar mycket på kraft, kan du inte sitta kvar på sadeln. På en liggcykel får du ryggstöd och kan du cykla på kraft utan direkt problem.
Om det finns andra skillnader? Kanske, jag vet inte. Jag har väl hört att du får "positiv tryck" på knän hela tiden från graviditationskraften. Det känns inte som det är så viktigt, men jag är osäker.
Jag har nu bytt till 180mm vevarmar och har börjat träna mycket på kadens och att cykla flexibel. Enligt min åsikt är att cykla med för korta (eller för långa) vevarmar en slöseri av energi.
Mvh, Berend. _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Hej,
En möjligen irrelevant anekdot med anledning av vevarmsländer och knän: den person jag sett i levande livet som farit runt med lägst kadens och högsta växlar var ett amerikansk MTB-proffs som hade fått sluta med amerikansk fotboll på grund av en knäskada.
Och om jag minns rätt så hade den 'up hill' cykel IRD kom med ett år extra långa vevar (och ovanlig geometri) ...
-- Torbjörn
--- Berend van Wachem Berend@tfd.chalmers.se skrev:
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
Jag har alltid undrat vad som är "vetenskapligt" med det här. Resonemang och formler och en del tävlingscyklister som har vissa vevlängder. Och? Någon som kan ge mer upplysningar? Eller ska man fortsätta "tro" vad som är bäst?
/Bruno
Hej,
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
Jag har alltid undrat vad som är "vetenskapligt" med det här. Resonemang och formler och en del tävlingscyklister som har vissa vevlängder. Och? Någon som kan ge mer upplysningar? Eller ska man fortsätta "tro" vad som är bäst?
Det är bra att försöka med olika längder förstås. Men om du tittar i litteraturen, säger 95% att man borde ha längre vevar om man har längre ben. Om man tittar på modeller och data, tycker jag att det går längre än att "tro". Människor som Indurain och Armstrong har testat väldigt mycket, mer än jag skulle kunna (båda tidvis och pengar vis). Vad skulle du föreslå som vetenskap? Vad skulle du vilja se?
Jag läste boken "High Tech Cycling, the science of riding faster" och då har de också samlat in ganska mycket data. De har tittat på syreconcentration i benen med olika kadens, hastighet, och optimala knä vinklar. Längre människor har en optimal kadens som är något mindre.
Mvh, Berend.
Hej,
Berend van Wachem wrote:
Hej,
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
Jag har alltid undrat vad som är "vetenskapligt" med det här. Resonemang och formler och en del tävlingscyklister som har vissa vevlängder. Och? Någon som kan ge mer upplysningar? Eller ska man fortsätta "tro" vad som är bäst?
Det är bra att försöka med olika längder förstås. Men om du tittar i litteraturen, säger 95% att man borde ha längre vevar om man har längre ben. Om man tittar på modeller och data, tycker jag att det går längre än att "tro". Människor som Indurain och Armstrong har testat väldigt mycket, mer än jag skulle kunna (båda tidvis och pengar vis). Vad skulle du föreslå som vetenskap? Vad skulle du vilja se?
Jag läste boken "High Tech Cycling, the science of riding faster" och då har de också samlat in ganska mycket data. De har tittat på syreconcentration i benen med olika kadens, hastighet, och optimala knä vinklar. Längre människor har en optimal kadens som är något mindre.
Kan det inte också finnas en skillnad på upprätta och liggande cyklister? Helt ovetskapligt skulle jag vilja hävda att jag hade ett större varvtalsregister upprättstående än nu liggade på trike: från betydligt lägre kadens till något högre. Kan i och försig vara ålder och inbillning :-)
Mvh, Berend.
/Torbjörn
Det var enkelt för min bror att göra korta vevar åt mig genom att kapa ett par 175 mm Sora-vevar. Jag är långsam på att veva, och de kortare vevarna hjälper mig att få upp kadensen på ett bekvämt sätt samtidigt som jag slipper få knäna i magen. Att vika knäna mycket känns inte heller bra för dem, och det slipper jag med korta vevar. Ju mer jag viker på dem under belastning, desto större risk att jag får ont i dem.
Bekvämlighet och snabbhet verkar inte alltid vara samma sak. Jag är bekvämare på Steintrike Mk3 med korta vevar, men var snabbare på den gamla lägre Mk2 med långa vevar och högre vevparti, men jag testade aldrig korta vevar på Mk2. Korta sträckor var jag mycket snabbare på Mk2, men jag orkade inte lika långt med den som med nuvarande "setup" på Mk3.
Det här är ovetenskapligt, men så är jag ingen Armstrong heller och pysslar inte med cykeltävling, vilket ju måste vara väldigt annorlunda än uthållighet och bekvämlighet under vanlig turcykling, och det ställs ännu mer på huvudet om man förflyttar sig från en upprätt cykel till en liggis.
Därför som jag undrar kring det vetenskapliga i det här resonemanget och dess värde för vardagsliggcyklisten, dessutom detta pysslandet med (troll)formler gör det hela lite lustigt.
/Bruno
On 2004-12-02, at 08.32, B D wrote:
--- Berend van Wachem Berend@tfd.chalmers.se skrev:
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
Jag har alltid undrat vad som är "vetenskapligt" med det här. Resonemang och formler och en del tävlingscyklister som har vissa vevlängder. Och? Någon som kan ge mer upplysningar? Eller ska man fortsätta "tro" vad som är bäst?
Tron kan ju försätta berg, så det är nog bra att tro.
Personligen så tror jag att det är bra undvika anaerob förbränning så mycket som möjligt vid långturer. Mjölksyran måste tas om hand av en energikrävande aerob process, vilket minskar utrymmet för "nyttiga" aeroba processer. Dessutom minskar mjölksyran "utrymmet" i blodet för koldioxid, vilket även det minskar prestationsförmågan. Det är alltså enligt denna teori ingen bra idé att starta med en rusch, och inte heller att pressa sig uppför backar.
Vad gäller vevarmslängd, skulle jag vara intresserad av att prova kortare, på försök. Dock inte tillräckligt för att batala pengar för nya vevar som jag kanske inte gillar. Så det får vara för mig...
Sverker
Man kanske kan hitta skrotvevar och borra hål/skära gängor i dessa och på så vis prova sig fram. Men i klasohlsons och julas kataloger hittar jag ingen gängtapp för 13 mm och det är vad hålen i mina vevar mäter. Någon som vet besked? Torleif, jag vet att du höll på med detta för ett år sedan ...
olaf
On Thursday, December 2, 2004, at 05:29 PM, Sverker Fridqvist wrote:
On 2004-12-02, at 08.32, B D wrote:
--- Berend van Wachem Berend@tfd.chalmers.se skrev:
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
Jag har alltid undrat vad som är "vetenskapligt" med det här. Resonemang och formler och en del tävlingscyklister som har vissa vevlängder. Och? Någon som kan ge mer upplysningar? Eller ska man fortsätta "tro" vad som är bäst?
Tron kan ju försätta berg, så det är nog bra att tro.
Personligen så tror jag att det är bra undvika anaerob förbränning så mycket som möjligt vid långturer. Mjölksyran måste tas om hand av en energikrävande aerob process, vilket minskar utrymmet för "nyttiga" aeroba processer. Dessutom minskar mjölksyran "utrymmet" i blodet för koldioxid, vilket även det minskar prestationsförmågan. Det är alltså enligt denna teori ingen bra idé att starta med en rusch, och inte heller att pressa sig uppför backar.
Vad gäller vevarmslängd, skulle jag vara intresserad av att prova kortare, på försök. Dock inte tillräckligt för att batala pengar för nya vevar som jag kanske inte gillar. Så det får vara för mig...
Sverker
HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
Olaf Johansson wrote:
Man kanske kan hitta skrotvevar och borra hål/skära gängor i dessa och på så vis prova sig fram. Men i klasohlsons och julas kataloger hittar jag ingen gängtapp för 13 mm och det är vad hålen i mina vevar mäter. Någon som vet besked? Torleif, jag vet att du höll på med detta för ett år sedan ...
olaf
Det är nog inte ens en vanlig M gänga. Jag har dessutom inte sätt gängtappar för vänster gäng. /Daniel
Nej, det stämmer. Det är vanligtvis en tumgänga, 9/16"-20, på vanliga vevar. En bra cykelverkstad har säkert möjlighet att köpa hem gängtappar åt den som är intresserad. Det enda jag har på jobbet är en sats med insatsgängor i stål för att reparera just trasiga 9/16-gängor i lättmetallvevar. Satsen är köpt på Duells om någon behöver sånt. Vanliga gängtappar för pedalgängor har jag inte och har heller inte behövt det än, tyvärr. :-)
Om någon vill testa så kom med ett par vevarmar där ni borrat ett par lagom stora hål så kan jag sätta i insatsgängor.
/borgis, lek. cykelmek. (lekande cykelmekaniker)
----- Ursprungligt meddelande ----- Från: "Daniel Eidborn" danei809@student.liu.se Till: hpvs@lists.lysator.liu.se Skickat: den 2 december 2004 18:29 Ämne: Re: [hpvs] Korta vevar
Olaf Johansson wrote:
Man kanske kan hitta skrotvevar och borra hål/skära gängor i dessa och på så vis prova sig fram. Men i klasohlsons och julas kataloger hittar jag ingen gängtapp för 13 mm och det är vad hålen i mina vevar mäter. Någon som vet besked? Torleif, jag vet att du höll på med detta för ett år sedan ...
olaf
Det är nog inte ens en vanlig M gänga. Jag har dessutom inte sätt gängtappar för vänster gäng. /Daniel _______________________________________________ HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
--- Outgoing mail is certified Virus Free. Checked by AVG anti-virus system (http://www.grisoft.com). Version: 6.0.804 / Virus Database: 546 - Release Date: 2004-11-30
jag ska rita på en adapter över helgen (o:
/alfonso
-----Original Message----- From: hpvs-admin@lists.lysator.liu.se [mailto:hpvs-admin@lists.lysator.liu.se] On Behalf Of Olaf Johansson Sent: Thursday, December 02, 2004 6:09 PM To: Sverker Fridqvist Cc: HPV Sverige Subject: Re: [hpvs] Korta vevar
Man kanske kan hitta skrotvevar och borra hål/skära gängor i dessa och på så vis prova sig fram. Men i klasohlsons och julas kataloger hittar jag ingen gängtapp för 13 mm och det är vad hålen i mina vevar mäter. Någon som vet besked? Torleif, jag vet att du höll på med detta för ett år sedan ...
olaf
On Thursday, December 2, 2004, at 05:29 PM, Sverker Fridqvist wrote:
On 2004-12-02, at 08.32, B D wrote:
--- Berend van Wachem Berend@tfd.chalmers.se skrev:
Du kan också läsa lite mer vetenskapliga resonemang om vevarmlängden:
Jag har alltid undrat vad som är "vetenskapligt" med det här. Resonemang och formler och en del tävlingscyklister som har vissa vevlängder. Och? Någon som kan ge mer upplysningar? Eller ska man fortsätta "tro" vad som är bäst?
Tron kan ju försätta berg, så det är nog bra att tro.
Personligen så tror jag att det är bra undvika anaerob
förbränning så
mycket som möjligt vid långturer. Mjölksyran måste tas om
hand av en
energikrävande aerob process, vilket minskar utrymmet för "nyttiga" aeroba processer. Dessutom minskar mjölksyran "utrymmet" i
blodet för
koldioxid, vilket även det minskar prestationsförmågan. Det
är alltså
enligt denna teori ingen bra idé att starta med en rusch, och inte heller att pressa sig uppför backar.
Vad gäller vevarmslängd, skulle jag vara intresserad av att prova kortare, på försök. Dock inte tillräckligt för att batala
pengar för
nya vevar som jag kanske inte gillar. Så det får vara för mig...
Sverker
HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
HPVS mailing list HPVS@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/hpvs
-
Alfonso Orion Allende -
B D -
Berend van Wachem -
Borgis -
Daniel Eidborn -
Fam. Moller -
Olaf Johansson -
Sverker Fridqvist -
Torbjorn Molin