Efter att ha recenserat A-biken (www.a-bike.se) för en vecka sedan, delvis på felaktiga grunder, har jag efter diverse turer själv införskaffat en A-bike och provat den lite ordentligare och tänkte därför komma med en kompletterande recension.
En regelrätt recension (med många bilder) med jämförelse mellan Brompton, A-bike, Biltemas vikcykel (den senaste varianten med aluminiumram), Microbiken (trotts att denna inte produceras längre) och kanske en Strida3, planerar jag publicera senare på nätet.
En hopfällbar cykel är alltid en kompromiss. På A-biken har man kanske dragit gränserna kanske så långt det går. Med 6" hjul, en vikt under 6kg (trotts att inga exotiska material har använts) och superkompakta mått, har man fått kompromissat mer än vid konstruktionen av en fullvuxen vikcykel.
A-biken är anpassad för mixade resor där man åker tåg/tunnelbana/spårvagn/buss/bil och cyklar en kortare tur (max några kilometer). Den låga vikten, de små måtten (ett kompakt väl sammanhållet avlångt paket), inkapslad kedja och smart utformad bärhantag som styrstammen bildar, gör att man obehindrat bär med sig cykeln då man åker kollektivt eller i affärer (det medföljer även en väska för A-biken så att man kan bära den på ryggen). Jag har provat att göra samma sak med min Brompton (kanske den mest kompakta fullvuxna hopfällbara cykeln, och troligtvis den bästa för båtbruk) men kan tyvärr konstatera att Brompton-paketet är för tungt och otympligt för att bärandet skall vara obehindrat. Det är en av orsakerna till att min Brompton efter sommarn får stanna kvar i segelbåten (Medelhavet) och har ersatts med A-biken för korta resor, och en Biltemavikcykel för längre.
A-biken är alltså superb att bära med sig, men hur är den att cykla? Sist sågade jag cykelegenskaperna ganska ordentligt. Nu efter någon mil i A-bike-sadeln, eller rättare sagt efter att ha bytt A-bike-sadeln mot en standardsadel med fällfunktion, är mitt omdöme något annorlunda. Visst cykeln är inte lika bra som en "riktig" cykel, inte heller som en fullvuxen hopfällbar cykel, om detta vore fallet hade det nog varit mer magi än verklighet. Dock fungerar cykeln att ta sig fram med. I relativt kuperad teräng, på asfalt av blandad kvalitet, och på sträckor kring 2-3km håller jag en snitthastighet på 17km/h med A-biken (mätt med GPS fastsatt på styrstammen). Tillfälligt kan jag pressa upp cykeln till strax över 20km/h men då får jag pinna på rejält. Utväxlingen är låg, för en mer tränad cyklist nästan fånigt låg, men det är en kompromiss, efterssom cykeln är enväxlad. Troligtvis är utväxlingen optimerad för otränade cyklister, för att klara uppförsbackar (detta gör man genom att luta fram överkroppen) och för att kunna cykla i gåtempo på tågperonger och liknande. Den relativt korta vevarmslängden (140mm) känns ovan, men hjälper till att hålla uppe kadensen.
Ramen är vek i förhållande till vanliga cyklar. Mycket plastdetaljer (formsprutade i glasfiberarmerad nylon), låg vikt och många leder gör sitt. Dock är det något man vänjer sig vid, och är villig att stå ut med på kortare turer, förutsatt att man just använder A-biken för mixat bruk.
A-biken är extremt välutvecklad, troligtvis den hopfällbara cykel där man har lagt ner mest utvecklingstid någonsin. Inte för att få fram superkvalitet eller toppcykelegenskaper, för det har knappast A-biken, men för att ge den kompromiss som Sinclair har lyckats med, med mål att få fram marknadens minsta, lättaste cykelbara hopfällbara cykel. Det syns att att A-biken i större omfattning än någon annan cykel jag har testat tidigare är optimerad för riktig högserieproduktion. Många formsprutade plastdetaljer och bara en (synlig) svetsfog på hela cykeln, inga ekrar som kräver handmontering osv.
Priset då, 2500kr (från www.a-bike.se), för något som knappast är lika bra att cykla med som en "riktig" cykel eller en fullvuxen hopfällbar cykel. I den tidigare recensionen var jag knappast rättvis kring denna fråga. I dagens läge anser jag nog priset är befogat, förutsatt att man vill ha en ultrakompakt cykel för mixade resor (få eller inga slår A-biken i detta hänseende), eller kanske en reservcykel som tar liten platts och lätt plockas fram (i båten, husvagnen/husbilen, bilen eller hemma). Faktum är att A-biken egentligen är mer tekniskt avancerad än de flesta vanliga cyklar och andra hopfällbara cyklar på marknaden. För att Sinclair (utvecklaren) skall kunna räkna hem utvecklingskostnaderna och för att kvalitén skall kunna hållas på en någorlunda nivå (det är mycket detaljer som kan fela) är det någ svårt att pressa priset lägre i dagens läge. Förutsatt att cykeln inte kommer upp i superhöga serier, varvid potentialen för att möjliggöra en prissänkning är rejäl (efterssom cykeln är optimerad för högserieproduktion).
Har då inte A-biken några ordentliga nackdelar? Jo, jag kan på rak hand räkna upp tre:
1. Sadeln Den ordinarie sadeln är i min mening närmast att likställa med ett tortyrredskap. Verkar vara en ren CAD-lösning (coolt utseende, till synes bra funktion i CAD-programmet, men kass funktion i verkligheten). Skall man använda cykeln för turer längre än några hundra meter, bör denna bytas direkt. Tyvärr verkar det än så länge (rätta mig om jag har fel!) inte finnas att köpa en färdig lösning baserad på en standardsadel som viks frammåt, så man nödgas fixa det själv, något som troligtvis många vanliga konsumenter inte klarar. Dock bör sadel-uppgraderingskittet snart tillhandahållas av A-bike, eller någon av alla företag som specialliserat sig på att ta fram tillbehör till existerande högserieprodukter. I bästa fall erbjuds A-bike med detta sadelalternativ vid köpet, eller så byts tortyrredskapet ut en gång för alla!
2. Vikt/måttbegränsningen A-biken är INTE för storväxta eller tunga cyklister. Maxvikten på 85kg finns det nog inga stora marginaler över. Maxlängden specas till 193cm. Detta mått är dock i min mening direkt felaktigt då det förutsätter att man har en helt inkorrekt sadelhöjdsinställning, att hela foten inklusive hälen når marken. I realiten kan man inte höja sadeln mer än att den passar en cyklist med min längd, 174cm. Med en standardsadel (dvs om man byter ut "tortyrredskapet") kan man höja sitthöjden något utan att öka stegringsrisken, genom att skjuta sadeln frammåt utmed fästfälsen. Det är dock osäkert i vilken omfattning då ramen samtidigt utsätts för större belastningar. Är man mycket större än mig kommer cykeln nog kännas allt för liten oavsett sadelhöjden.
3. Specialdelar A-biken har bara specialdelar, inga standardcykeldelar, och den dag dyken behöver lagas blir det problem. 2 års utlovad garanti (från den engelska distributöten) och viss tillgång på reservdelar via A-bikes återförsäljare hjälper kanske en del, men knappast hela vägen. De mycket små högtrycksdäcken är svåra att pumpa. Visst går det med en bra standardpump, men egentligen krävs det egentligen en specialpump eller att man använder kompressor.
Sammanfattningsvis: Vill man ha en superkompakt hopfällbar cykel för mixade resor och kortare turer, vill tjäna tid på sträckor som man normalt går, inte är för stor eller tung, har möjlighet att mecka lite för att fixa en sadel med vikfunktion (iallafall än så länge) och har 2500kr över är troligtvis A-biken rätt cykel att införskaffa. Om någon av ovanstående krav inte uppfylls bör man nog se efter något annat.
/Lars Viebke www.viebke.nu