Här kommer info om pappa Folke (Texas), hans syster Siv (Emelie) och dottern Astrid (Emma). Mamma Ulrika (Pernilla) och inneboende lärlingstyp (Jörgen) har vi inte någon karaktärsinfo om än. Eller jag hade iaf inte det vid sammanställandet av det här mailet. Om alla de tre svenska bokstäverna försvinner pga min mail, finns ett attachment med texterna. Håll till godo!

Folke Snidare, Hildurs son, i Humlegården, av Ekenstams ätt.

Ungefär 35 år gammal. Född i en grannby. Son till Hildur och Gunnar och äldre bror till Siv. Lärdes upp innom familjen till att bli snickare.

Redan som mycket unga umgicks Folke och Ulrika. När de blev äldre uppstod tycke och när Ulrika blev gravid var det dags att gifta sig. De har totalt fått tre barn, Astrid, Assar och Örn.

De bodde väldigt trångt i grannbyn och när det rycktades om att en gård i Ekenstams släkt övergivits i Glimminge, som de var näst att ärva, var valet inte svårt och de flyttade dit. Det är nu strax mer än fyra år sedan. De har gjort sig hemma stadda på gården och anser sig nu vara dess rättmätiga ägare.

Folke är starkt troende och anser att kyrkan har rätt i allt. Han försöker lära sig alla verser utantill men hans dåliga minne sviker honom. Han har stor respekt men också stort förtroende för den mesta överhögheten. Adeln är adel för att de kan sånt där. Om det inte vore för kyrkan skulle det finnas mörker överallt. Om det inte vore för Adeln skulle det finnas rövare och banditer överallt.

Folke är flitig och jobbar mest hela tiden. Han tycker om att festa och dricka öl om det är något som ska firas, men man ska inte festa för ofta, och det räcker om man bara tar lite ledigt på kvällen, annars blir det ju aldrig något gjort. Han tar hellre en öl och avnjuter den noga än bälgar i sig av vad akoholhaltigt som finns, något han lärt sig av humleodlandet. Hans ölsmakande har nästan gjort honom till en snobb i sammanhanget, något som man INTE kan säga om honom i övrigt. Han är inte snål, men ekonomisk, men tycker ändå att det är bättre att göra något rejält så det håller länge. Det kan vara lite dyrare nu men det tjänar alla på i längden. Hans flit har gjort att han ibland har ont i ryggen och lederna, men det är något han försöker att inte låtsas om.

Arbetet består mest av att snickra bänkar, bord, krattor och liknande men han gör det mesta i trä på beställning. Det enda han inte gör är båtar.

Barnen Assar och Örn som kommer vara typ 16 och 14 (?) kommer inte vara med på lajvet utan är och går vall med familjens två kor.

Astrid i Humlegården

Astrid föddes i en grannby till Glimminge, och växte upp där tillsammans med sina bröder Assar och Örn, båda yngre. När hon var 14 år och stor nog att själv skaffa sig en uppfattning om saker och ting, flyttade familjen till Glimminge där större delen av släkten Ekenstam huserade. Lite sur var hon nog över det beslutet, eftersom mjölnarens son i grannbyn börjat titta åt hennes håll bara ett par veckor tidigare, men ganska snart glömdes det bort och Astrid betedde sig som om hon aldrig bott någon annan stans. Nu är hon 18 år, och lever livet så mycket hon kan.

Hon finner sig för det mesta i vad föräldrarna säger, men har som alla tonåringar skiljda meningar i en del saker. Vad som är spännande t ex, och vilka argument som väger tyngst i en diskussion. Astrid har uppfostrats med respekt för kyrkan och överhögheten, och gör sitt bästa för att visa sig duglig i dess ögon. Hon försöker också hålla pli på sina bröder så gott det går, men nu när de går vall känner hon sig både äldre och yngre på samma gång. Äldre för att hon tillåts stanna hemma och hjälpa till, och alltså räknas till de vuxna, men å andra sidan yngre för att hon nu har möjlighet att göra roliga saker också, vid sidan av arbetet. Innan har bröderna tagit stor plats, men nu kan hon låta sig själv hamna i fokus lite mer. Kanske är det också en halvrebellisk ålder som gör sitt intåg, där hon blir medveten om att framtiden väntar runt kröken, och det är hon själv som påverkar vad den blir?

Astrid vill gärna vara med när det händer saker, och vill exempelvis efterträda sin mor i byrådet senare i livet. Har man fått en röst ska man väl göra den hörd, är hennes åsikt. Naturligtvis mer eller mindre hörd beroende på sällskapet, men bland vänner och likar sitter hon inte gärna tyst i en diskussion. Hon är mer äventyrslysten än föräldrarna, vilket även det kan ha att göra med sin nyfunna frihet och framtid. Dock backar hon som de flesta förnuftiga personer undan när det blir för spännande, och då är det skönt att hela stora trygga släkten Ekenstam finns i närheten. För det är något hon uppskattar mycket; den stora släkten och stämningen bland dem. Vad folk än säger, så har Ekenstammarna något extra, och hon är beredd att försvara familjen och namnet lika väl som de äldre pojkarna gör.

Siv Storm i Humlegården

Siv växte upp i en grannby till Glimminge. Hon är barn till Gunnar och Hildur och syster till Folke snidare. Liksom hela sin familj är Siv starkt troende, arbetsam och lojal. Som yngre hade hon lite problem med att finna sig vid att bara stanna hemma hela tiden. Siv ville hellre ut på äventyr. Så istllet för det traditionella familjeyrket fick hon lära sig att bli skriv och läskunnig. Med fyra syskon så fanns det ju tillräckligt med barn att föra familjetraditionen som snickare vidare. Genom att följa med armen och hjälpa soldaterna att skriva hem så tjänade hon det lilla som behvdes för att betala sitt uppehälle. Även om det inte var något hon blev rik på passade detta Siv utmärkt eftersom hon på detta vis kunde se landet.

I armen träffade hon sin bror Folkes barndomsvän Alvar Storm som hon gifte sig med. De båda var lyckliga tillsammans även om de med åldern börja längta efter att ta det lite lugnare och slå sig ner någonstans. De fick ett barn (Hilda) som dog (av en sjukdom som härjade bland soldaterna. Efter det beslutade de sig för att inte skaffa fler barn innan de skaffat hus. Tiden gick och det blev varken hus eller barn. Vid det senaste stora slaget dog Alvar. Då Siv blev änka tappade hon lusten till att fortstta resa runt med soldaterna.

Eftersom det inte fanns något hus eller pengar fick Siv komma och bo hos Folke och Ulrika. Med tiden har Siv kommit att uppskatta det lugna livet på deras gård och helt enkelt blivit kvar. Hon har blivit uppsattad eftersom hon ger hjälp på gården och ibland, tack vare sin kunnighet på att läsa och skriva, kunnat tillföra lite extra inkomst.

_____________________________________________________________ http://wotmania.com feed your wot addiction

Folke Snidare, Hildurs son, i Humlegården, av Ekenstams ätt.

Ungefär 35 år gammal. Född i en grannby. Son till Hildur och Gunnar och äldre bror till Siv. Lärdes upp innom familjen till att bli snickare.

Redan som mycket unga umgicks Folke och Ulrika. När de blev äldre uppstod tycke och när Ulrika blev gravid var det dags att gifta sig. De har totalt fått tre barn, Astrid, Assar och Örn.

De bodde väldigt trångt i grannbyn och när det rycktades om att en gård i Ekenstams släkt övergivits i Glimminge, som de var näst att ärva, var valet inte svårt och de flyttade dit. Det är nu strax mer än fyra år sedan. De har gjort sig hemma stadda på gården och anser sig nu vara dess rättmätiga ägare.

Folke är starkt troende och anser att kyrkan har rätt i allt. Han försöker lära sig alla verser utantill men hans dåliga minne sviker honom. Han har stor respekt men också stort förtroende för den mesta överhögheten. Adeln är adel för att de kan sånt där. Om det inte vore för kyrkan skulle det finnas mörker överallt. Om det inte vore för Adeln skulle det finnas rövare och banditer överallt.

Folke är flitig och jobbar mest hela tiden. Han tycker om att festa och dricka öl om det är något som ska firas, men man ska inte festa för ofta, och det räcker om man bara tar lite ledigt på kvällen, annars blir det ju aldrig något gjort. Han tar hellre en öl och avnjuter den noga än bälgar i sig av vad akoholhaltigt som finns, något han lärt sig av humleodlandet. Hans ölsmakande har nästan gjort honom till en snobb i sammanhanget, något som man INTE kan säga om honom i övrigt. Han är inte snål, men ekonomisk, men tycker ändå att det är bättre att göra något rejält så det håller länge. Det kan vara lite dyrare nu men det tjänar alla på i längden. Hans flit har gjort att han ibland har ont i ryggen och lederna, men det är något han försöker att inte låtsas om.

Arbetet består mest av att snickra bänkar, bord, krattor och liknande men han gör det mesta i trä på beställning. Det enda han inte gör är båtar.

Barnen Assar och Örn som kommer vara typ 16 och 14 (?) kommer inte vara med på lajvet utan är och går vall med familjens två kor.

Astrid i Humlegården

Astrid föddes i en grannby till Glimminge, och växte upp där tillsammans med sina bröder Assar och Örn, båda yngre. När hon var 14 år och stor nog att själv skaffa sig en uppfattning om saker och ting, flyttade familjen till Glimminge där större delen av släkten Ekenstam huserade. Lite sur var hon nog över det beslutet, eftersom mjölnarens son i grannbyn börjat titta åt hennes håll bara ett par veckor tidigare, men ganska snart glömdes det bort och Astrid betedde sig som om hon aldrig bott någon annan stans. Nu är hon 18 år, och lever livet så mycket hon kan.

Hon finner sig för det mesta i vad föräldrarna säger, men har som alla tonåringar skiljda meningar i en del saker. Vad som är spännande t ex, och vilka argument som väger tyngst i en diskussion. Astrid har uppfostrats med respekt för kyrkan och överhögheten, och gör sitt bästa för att visa sig duglig i dess ögon. Hon försöker också hålla pli på sina bröder så gott det går, men nu när de går vall känner hon sig både äldre och yngre på samma gång. Äldre för att hon tillåts stanna hemma och hjälpa till, och alltså räknas till de vuxna, men å andra sidan yngre för att hon nu har möjlighet att göra roliga saker också, vid sidan av arbetet. Innan har bröderna tagit stor plats, men nu kan hon låta sig själv hamna i fokus lite mer. Kanske är det också en halvrebellisk ålder som gör sitt intåg, där hon blir medveten om att framtiden väntar runt kröken, och det är hon själv som påverkar vad den blir?

Astrid vill gärna vara med när det händer saker, och vill exempelvis efterträda sin mor i byrådet senare i livet. Har man fått en röst ska man väl göra den hörd, är hennes åsikt. Naturligtvis mer eller mindre hörd beroende på sällskapet, men bland vänner och likar sitter hon inte gärna tyst i en diskussion. Hon är mer äventyrslysten än föräldrarna, vilket även det kan ha att göra med sin nyfunna frihet och framtid. Dock backar hon som de flesta förnuftiga personer undan när det blir för spännande, och då är det skönt att hela stora trygga släkten Ekenstam finns i närheten. För det är något hon uppskattar mycket; den stora släkten och stämningen bland dem. Vad folk än säger, så har Ekenstammarna något extra, och hon är beredd att försvara familjen och namnet lika väl som de äldre pojkarna gör.

Siv Storm i Humlegården

Siv växte upp i en grannby till Glimminge. Hon är barn till Gunnar och Hildur och syster till Folke snidare. Liksom hela sin familj är Siv starkt troende, arbetsam och lojal. Som yngre hade hon lite problem med att finna sig vid att bara stanna hemma hela tiden. Siv ville hellre ut på äventyr. Så istllet för det traditionella familjeyrket fick hon lära sig att bli skriv och läskunnig. Med fyra syskon så fanns det ju tillräckligt med barn att föra familjetraditionen som snickare vidare. Genom att följa med armen och hjälpa soldaterna att skriva hem så tjänade hon det lilla som behvdes för att betala sitt uppehälle. Även om det inte var något hon blev rik på passade detta Siv utmärkt eftersom hon på detta vis kunde se landet.

I armen träffade hon sin bror Folkes barndomsvän Alvar Storm som hon gifte sig med. De båda var lyckliga tillsammans även om de med åldern börja längta efter att ta det lite lugnare och slå sig ner någonstans. De fick ett barn (Hilda) som dog (av en sjukdom som härjade bland soldaterna. Efter det beslutade de sig för att inte skaffa fler barn innan de skaffat hus. Tiden gick och det blev varken hus eller barn. Vid det senaste stora slaget dog Alvar. Då Siv blev änka tappade hon lusten till att fortstta resa runt med soldaterna.

Eftersom det inte fanns något hus eller pengar fick Siv komma och bo hos Folke och Ulrika. Med tiden har Siv kommit att uppskatta det lugna livet på deras gård och helt enkelt blivit kvar. Hon har blivit uppsattad eftersom hon ger hjälp på gården och ibland, tack vare sin kunnighet på att läsa och skriva, kunnat tillföra lite extra inkomst.