Runeberg

runeberg@lists.lysator.liu.se

3 participants
354 discussions

Ugglan
by Bo Lennart Wahlman 04 May '05

04 May '05

I marknaden finns många släktforskningsprogram som hanterar släktträd, men det är nog inget som passar i Runebergsprojektet. Jag ger här två exempelmallar för hur man skulle kunna lösa Lena Meyers Ugglan-problem. Strukturen är den samma som används i opoerativsystemens katalogträd. PC- och Mac-familjerna har realiserat det på liknande sätt. Det är lätt att lägga till kompletterande uppgifter om årtal etc från förlagan i Ugglan. Det är också en bra grundstruktur, som det är lätt att gå vidare med för den som vill forska fram nya släktband bland kungahusen. (Och kanske sig själv också.) En grundtanke med Runebergs digitalutgåvor är ju att texten ska vara sökbar i datorer. Gör man då en bild av ett släktträd går sökbarheten förlorad. Åtminstone med de medel som f n står till buds. F ö är förlagan i PDF-format redan tillräcklig som bild. Varför ska man göra en bild av en bild? Mycket ryms redan på stående A4, om man inte har alltför stor grad på tecknen. 6 punkter är minimum för allmänt bruk. 4 punkter kräver förstoringsglas för många ögon. Om antalet generationer är synnerligen stort får man ta till liggande A4. Räcker inte det får man lov att hitta på någon metod att dela upp släktträdet på flera blad. I mitt manus här använder jag 10 punkters HELVETICA (proportionellt breddsteg) och <tab>-funktionen med steget ställt på ca 48 punkter. Hur det sen kommer fram beror på mottagarens läsares egenskaper. (För att min illustration här nedan ska kunna tolkas rätt förutsätts för exempel 1 att mottagarens läsare är inställd på "formaterad text" och inte på "ren text". För exempel 2 är det egalt om läsprogrammet är inställt på "formaterad text" eller "ren text".) 1 Karl av Vendôme 11 Anton af Navarra 111 ! Henrik IV 1111 ! ! Ludvig XIII 11111 ! ! ! Ludvig XIV 111111 ! ! ! ! Ludvig dauphine 1111111 ! ! ! ! Ludvig af Bourgogne 11111111 ! ! ! ! Ludvig XV 111111111 ! ! ! ! ! Ludvig XVI 1111111111 ! ! ! ! ! ! Ludvig dauphine 111111112 ! ! ! ! ! Ludvig XVII 111111113 ! ! ! ! ! Karl X 1111111131 ! ! ! ! ! Karl Ferdinand 11111111311 ! ! ! ! ! Henrik af Chaurbourd 11111112 ! ! ! ! Filip V 111111121 ! ! ! ! Ferdinand VI 111111122 ! ! ! ! Karl III 1111111221 ! ! ! ! ! Karl IV 11111112211 ! ! ! ! ! ! Ferdinand VII 111111122111 ! ! ! ! ! ! ! Isabella ! ! ! ! ! ! ! (o s v) 11111112212 ! ! ! ! ! ! Don Carlos ("Karl V") 111111122121 ! ! ! ! ! ! Don Carlos ("Karl VI") 11111112213 ! ! ! ! ! ! Frans af Paula ! ! ! ! ! ! (o s v) 1111111122 ! ! ! ! ! Ferdinand I af Neapel 111111112221 ! ! ! ! ! Frans I ! ! ! ! ! (o s v) 111111123 ! ! ! ! Filip I av Parma 1111111231 ! ! ! ! Ferdinand I 11111112311 ! ! ! ! Ludvig I ! ! ! ! (o s v) 11112 ! ! ! Filip af Orléans 1112 ! ! Gaston af Orléans 112 ! Henrietta Maria 12 Karl av Bourbon 13 Ludvig af Condé S E & O Ett problem vid denna metod är att det i läsprogram ofta finns begränsningar i antalet tillåtna tab-lägen på samma rad. Därför har jag ovan måst fuska lite vid sista nivån (kring Isabella) och satt in ett antal hårda blanksteg i st f den sista tab, som inte tilläts. Vid proportionell stil kan det därvid vara problematiskt att få raka kolumner i materialet, vilket då är en typografisk skönhetsfläck, som det inte är så mycket att göra åt, eftersom enskilda teckens bredd-proportioner varierar allt efter det som stil-konstruktören tyckt vara vackert. Resultatet blir alltså varierande alltefter den stil som slutanvändaren händelsevis tillämpar. Sifferkoderna i första kolumnen är tillsatta för att underlätta digital sökning och sortering. Det erkännes att detta är ett steg längre än ren korrekturläsning, men det ökar värdet på den digitala utgåvan betydligt. Arbetsinsatsen att göra detta i samband med korrekturläsningen är måttlig, men mer arbetskrävande att göra i efterhand i samband med senare sökningar. Och innebär ju dubbelarbete, om varenda forskare måste göra om samma sak, gång på gång. Bättre göra det vid källan, en gång för alla. ——— — — — ——— En säkrare metod, som bör vara reproducerbar i det flesta program — om man gör grundinställningarna rätt, förstås — är en stil med konstant breddsteg, (COURIER, MONACO eller motsvarande) och att använda 2 à 3 blanksteg i st f <tab>. Det har sagts mig att det vid Runebergs efterbehandling av färdigkorrat material (överföring till HTML) är risk att sekvenser av multipla blanksteg komprimeras till ett steg. I så fall spricker månget släktträd och mången komplex tabell! Jag föreställer mig att det går att lösa med s k hårt (= nödvändigt) blanksteg. Men då måste ju korrläsaren veta hur man skriver in hårt blanksteg i st f mjukt i manuset. Och göra det också i alla kritiska fall. (Inklusive vid mätetal, flerordförkortningar och andra typografiska fallgropar.) Har Runebergledningen någon kommentar angående möjligheterna med hårt blanksteg i samband med HTML? Jag visar här en variant med 12 punkters COURIER med 2 stegs indrag mellan generationerna i stället för tabulering. Denna metod är inte lika bekväm som tabulatormetoden, men lider inte av problemet med begränsat antal tillåtna tab-lägen per rad. Samma exempel som ovan ter sig så här: 1 Karl av Vendôme 11 Anton af Navarra 111 ! Henrik IV 1111 ! ! Ludvig XIII 11111 ! ! ! Ludvig XIV 111111 ! ! ! ! Ludvig dauphine 1111111 ! ! ! ! Ludvig af Bourgogne 11111111 ! ! ! ! Ludvig XV 111111111 ! ! ! ! ! Ludvig XVI 1111111111 ! ! ! ! ! ! Ludvig dauphine 111111112 ! ! ! ! ! Ludvig XVII 111111113 ! ! ! ! ! Karl X 1111111131 ! ! ! ! ! Karl Ferdinand 11111111311 ! ! ! ! ! Henrik af Chaurbourd 11111112! ! ! ! ! Filip V 1111111211 ! ! ! ! Ferdinand VI 111111122 ! ! ! ! Karl III 1111111221 ! ! ! ! ! Karl IV 11111112211 ! ! ! ! ! ! Ferdinand VII 111111122111 ! ! ! ! ! ! ! Isabella ! ! ! ! ! ! ! (o s v) 11111112212 ! ! ! ! ! ! Don Carlos ("Karl V") 111111122121 ! ! ! ! ! ! ! Don Carlos ("Karl VI") 11111112213 ! ! ! ! ! ! Frans af Paula ! ! ! ! ! ! (o s v) 1111111122 ! ! ! ! ! Ferdinand I af Neapel 111111112221 ! ! ! ! ! Frans I ! ! ! ! ! (o s v) 111111123 ! ! ! ! Filip I av Parma 1111111231 ! ! ! ! Ferdinand I 11111112311 ! ! ! ! Ludvig I ! ! ! ! (o s v) 11112 ! ! ! Filip af Orléans 1112 ! ! Gaston af Orléans 112 ! Henrietta Maria 12 Karl av Bourbon 13 Ludvig af Condé S E & O B L Wahlman (bo.lennart.wahlman(a)wah.se)

1 0

Ugglan
by Lena Meyer 03 May '05

03 May '05

Har nu kommit till Bourbons stamtavla. Är den att betrakta som illustration? Det verkar helt hopplöst att skriva ut den, då efterträdare inte kommer under rätt huvudman. Har gått tillbaka till Ugglan-bok eftersom stamtavlan är vriden 45° i bilden, men känner mig frustrerad. Toppen med tipset om Teckenpalett i Mac OS X, hjälper massor med franskan. Lena Meyer ----- Lars & Lena Meyer Wadmansgatan 13 SE-412 53 GÖTEBORG

1 0

Världsbokdagen
by Lars Aronsson 22 Apr '05

22 Apr '05

Projekt Runeberg, Imorgon 23 april är världsbokdagen, och som vanligt kommer detta som en fullständig överraskning för mig. Jag har inte förberett något speciellt arrangemang, och det verkar inte som om någon annan har gjort det heller. Det känns som om Projekt Runeberg tuffar på i god takt, både vad gäller inscanning av böcker och utveckling av tekniska funktioner. Det som inte ökar i riktigt samma takt är korrekturläsningen. Vi har just nu 323 tusen inscannade sidor (16 hyllmeter), varav 306 tusen (15 h.m.) är OCR-tolkade och 199 tusen (10 h.m.) är indexerade, men bara 61 tusen sidor (3 h.m.) är fullständigt korrekturlästa. Det som krävs är fler som korrekturläser. Kan du, som läser detta, under världsbokdagen i morgon övertyga en enda människa att prova vår korrekturläsningsfunktion? Gör ett försök! Det kan ju vara en familjemedlem eller en bekant som odlar något specialintresse. Leta upp ett avsnitt ur någon bok eller tidskrift, eller en artikel ur ett uppslagsverk, som borde intressera den personen. Studera hur reaktionen blir. Vad är det som tar emot? Vad är det som förvånar? Vad kan vi förbättra, inte för oss själva, utan för nybörjarna? Läs mer om Unescos Världsbokdag på http://www.varldsbokdagen.nu/ och http://www.unesco.org/ För er som tappat bort vårt postgironummer för donationer, har jag lagt till en permanent grå faktaruta överst på vår startsida. Vi har inget dagsbehov av mer pengar, men låt inte det hindra er om ni vill känna lite givarglädje. http://runeberg.org/ -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

2 1

Okända ord
by Bo Lennart Wahlman 19 Apr '05

19 Apr '05

Under korr-arbetet har jag påträffat två konstiga ord, som författaren anser självklara utan definition. Själv har jag aldrig råkat ut för dem förr. Orden är • termoteravstånd • fyhlhebel Återfinns inte i något av mig disponerat uppslagsverk. Nätsurf ger ingen klarhet. Någon som vet vad orden betyder? (Se http://runeberg.org/geodet/0123.html för sammanhanget.) Jfr tyska fühlen = känna och Hebel = hävarm. Bo Lennart Wahlman bo.lennart.wahlman(a)wah.se

3 3

Ny funktion
by Hans Persson 13 Apr '05

13 Apr '05

Hej runebergare, Igår knappade jag ihop en ny funktion för att förhoppningsvis förbättra inscanningsprocessen. Jag tänker dock inte tala om för er vad jag gjort, för det har jag redan skrivit och berättat om på vårt nya fina forum: http://runeberg.org/forum/ Ni som inte redan varit där och tittat (och kanske rent av skaffat er en användare) har nu en utmärkt anledning att göra det. ;-) (Det jag skrivit om nu finns i "Teknikforum", under rubriken "Kontroll av faksimilbilder".) Hans -- +----------------------------------------------------------------------+ | Hans Persson http://www.lysator.liu.se/~unicorn/ | | unicorn(a)lysator.liu.se http://runeberg.org/ | +----------------------------------------------------------------------+

1 0

Nya knappar?
by Ingemar Olson 11 Apr '05

11 Apr '05

Jag har inte sett något om det ännu, så jag måste fråga. Under korrektur-rutan har det tillkommit flera knappar som jag inte tror var där i går. Och jag kan inte hitta något nytt i "hur man korrekturläser" sidan. Det är ju inte svårt att lista ut vad de gör, men en del av dem gör ju saker som inte har varit tillåtligt hittills. T. ex. <u>, <h1> och <br> (och kanske <img> också fast jag har ju använt det själv). Det är klart att <u></u> ger ett understreck. <h1></h1> är nån sorts titel - MEN NÄR SKALL VI ANVÄNDA DEN?? <br> börjar en ny rad - det har jag också längtat efter. Har ni några instruktioner eller rekommendationer om när det passar eller inte passar att använda den. Kan jag förslå att <img> skall fungera samma som <b>? Alltså också lägga till en </img> tag? Annars kan det väl bli besvärligt att gissa var slutet av bildtexten är? Och till sist - dela knapparna i två grupper. En grupp som också lägger till slut-taggen, och den andra som bara klistrar precis vad som står på knappen. Ingemar ps <footnote>?

4 4

[Nyhet] Forum
by Joakim Ragnvaldsson 09 Apr '05

09 Apr '05

Vi har nu satt upp ett webbaserat forum. Där kan ni diskutera allt runt Projekt Runeberg! Ni kan skriva som gäst, eller bättra skapa er en egen användare. Det gör ni genom att trycka på "Bli medlem" Gå in och prova och skriv vad ni tycker om det! http://runeberg.org/forum/ Mvh Joakim

1 0

[Nyhet] Forum
by Joakim Ragnvaldsson 09 Apr '05

09 Apr '05

1 0

Blankrader
by Bo Lennart Wahlman 09 Apr '05

09 Apr '05

"farbror.mats" undrar hur man markerar luft, när indrag vid nytt stycke redan automatiskt ersatts med blankrad, och föreslår två blankrader. Förstår inte riktigt problemet. Är det ett extrastort luftrum som eftersträvas? Härmed några reflexioner m a a frågan. Det finns två typografiska verktyg för att markera nytt stycke: Ett litet indrag som på denna rad. ELLER en blankrad mellan stycken utan indrag av första raden såsom i resten av detta inlägg, inte bägge. I första hand en sak om typografisk design, verkets utseendemässiga profil. M a o en fråga om tycke och smak. Tillkommer en del praktiska synpunkter: • Indragsmetoden tar vara på pappersytan bättre än blankradsmetoden. Systematiskt genomfört kan det sammanlagt betyda flera sidor vinst i ett större verk. I större upplagor är papperskostnaden den dominerande posten i totalkostnaden, och några inbesparade sidor kan då betyda mycket pengar. Man vill helst att antalet sidor ska vara en multipel av 32, i nödfall av 16 eller 8. Annars drabbas man av helblanka sidor utan tryck i den färdiga boken, vanligtvis placerade i slutet av boken. Ibland maskerat av en rubrik "Plats för egna anteckningar". Detta har med falsning och häftning att göra. Praktisikt för den som brukar kludda i böcker. I ett större perspektiv innebär det att ett bibliotek med böcker i tusental, kan behöva ett antal extra hyllmetrar för att härbärgera alla böckerna om det är många som har informationslösa sidor. Böckerna blir ju tjockare. Och tyngre. Och dyrare. En nackdel med indragsmetoden är att det kan bli värdigt konstigt vid smala spalter. Sådana kan uppstå när tryckytan till en del upptas av bilder, diagram o d som kringflödas av brödtexten. • Blankradsmetoden har fördelen att underlätta läsningen, men är ju lite slösaktig beträffande pappersåtgången. Kan i vissa lägen ställa till med sidbrytningsproblem. En sida bör inte sluta med en blankrad, och ej heller börja med en blankrad. Då blir satsytan på ett uppslag olika på högersida och vänstersida, vilket är en typografisk styggelse. <footnote>I de "punkterade styckena" ovan skulle jag egentligen vilja ha hängande indrag, men jag tror inte det skulle fungera i alla inblandade e-post-program av varierande konstruktion och med innehavarens egna preferenser för grundinställningen. Många e-post-program klarar en hel del konster, men jämfört med större ordbehandlingsprogram är de ju lite primitiva.</footnote> Blankradsmetoden är det som rekommenderas vid s k systematisk maskinskrivning. Personligen tycker jag att underlättad läsning väger tyngre än priset för ökad pappersåtgång. Bara i sådana fall när sidantalet är oåterkalleligen fastställt på förhand, och mängden av material som MÅSTE få plats är stor, bör man överväga indragsmetoden för att trolla fram plats för några extra rader av budskapet. Vad beträffar Runeberg står det ju tydligt i korrekturanvisningarna att indrag av ett styckes första rad systematiskt ska ersättas av av blankrad. Enligt vad jag sett på de sidor jag behandlat har OCR-läsningen givit varierande resultat beträffande denna detalj. Ibland är saken fixad redan före första korr, ibland inte, och då är det dags för korrekturläsaren att rätta till det enligt anvisningarna. Har ibland för mig själv undrat om den som laddat OCR-versionen kanske fixat till ett och annat i förbifarten, innan det laddades in i Runebergs databas. I korrekturanvisningarna står klart angivet att vi inte ska sträva efter att exakt återge förlagans typografi. Målet är att digitala utgåvan oförvanskat ska förmedla författarens BUDSKAP på ett sökbart sätt. Extra blankrader bidrar inte till att förbättra budskapets innehåll. Undantag möjligen vid extrem poesi och liknande, där själva placeringen av tecknen på satsytan är en del av poetens budskap. Då har det f ö överskridigt gränsen från ordkonst till bildkonst, och borde kanske egentligen kallas "typografisk installation". Sammanfattningsvis anser jag att "farbror.mats" inte — och ingen annan heller — ska lägga in dubbla blankrader i de fall transponering från indragsmetoden till blankradsmetoden redan är klar i första OCR-versionen. För misstags undvikande påpekas att detta epos endast är ett diskussionsinlägg. Jag har ingen befälsrätt här. Men jag har synpunkter på typografi. Det tillkommer Runeberg-projektledningen att bestämma hur man vill ha det. Samt eventuellt förtydliga det som redan bestämt är. B L Wahlman bo.lennart.wahlman(a)wah.se

5 6

Efterbearbetning på OCR-uppladdningar
by Roger Persson 06 Apr '05

06 Apr '05

Hej! Såg att textkonverteringen fungerar nästan helt perfekt. Men själva webbsidan är fortfarande i ISO-8859-1-format. Så å, ä och ö-tecknen blir skräp... Jämför: http://runeberg.org/egn/gudskola/0010.html /Roger

2 1

← Newer
1
...
17
18
19
20
21
22
23
...
36
Older →

Jump to page:

2026

2025

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Runeberg