Helt omöjligt att förstå vad han menar. Vad i barnkonventionen är det underlaget bygger på? Vilka grupper av barn är det som påverkas av huvudförslaget och vad menas med "kunskapsunderlaget"?
"Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser".
Har elevernas behov och och rättigheter på nåt sätt blivit kränkta på Bräntis fram till nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), mer elever på skolan, mixad skola med elever upp till 19 år samt samma personal som på Bräntis? Sen vill jag veta exakt vilka samhällsekonomiska vinster Christopher hänvisar till.
Min spontana reaktion är att de försöker efterkonstruera ett bredare underlag än det som presenterades för oss på mötet.
Att påstå att risken för minskat framtida intresse till kommunala skolor och att Bräntis bara är en 7-9 skola känns absurt. Den risken finns alltid och med förslag som dessa kommer de inte att "ta tillbaka" mark från friskolorna. Maja Beskow är väl också en 7-9 skola eller är den inte det längre. Är det en 7-3:an skola nu?
Vi får skissa på ett svar till Christopher
Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.
-------- Originalmeddelande -------- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Datum: 2018-11-12 21:03 (GMT+01:00) Till: brantis@lists.lysator.liu.se Rubrik: [Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan...
/Johan
-------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000 Från: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se Till: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Kopia: Helene Hopfgarten helene.hopfgarten@umea.se, Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se, Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se
Hej!
Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029.
Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: - ekonomiska bärkraftiga enheter. - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. - långsiktig kompetensförsörjning. - en samlad och samordnad elevhälsa. - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.
Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring.
Med vänlig hälsning Christopher Granberg
Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg@umea.se
Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommunhttp://www.umea.se/kommun
-----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se; Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se; Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Gunnar, Christopher och Michael,
Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober.
Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren.
Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet.
Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på.
Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut?
Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel.
Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data.
Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra?
Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/
Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst.
Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang.
Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta.
Hälsningar, /Johan Dahlberg
_______________________________________________ Brantis mailing list Brantis@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis
Dina synpunkter känns alltid som en frisk fläkt, Simon!
Jo, nog ska vi få ihop ett svar på det här! Imorgon kväll har jag tid att sitta och skriva lite. Skickar ut det till er, så får vi diskutera ihop något under onsdag-torsdag.
Finns det synpunkter redan nu, så hör av er.
/Johan
Den 2018-11-12 kl. 21:47, skrev Simon Fredman:
Helt omöjligt att förstå vad han menar. Vad i barnkonventionen är det underlaget bygger på? Vilka grupper av barn är det som påverkas av huvudförslaget och vad menas med "kunskapsunderlaget"?
"Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser".
Har elevernas behov och och rättigheter på nåt sätt blivit kränkta på Bräntis fram till nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), mer elever på skolan, mixad skola med elever upp till 19 år samt samma personal som på Bräntis? Sen vill jag veta exakt vilka samhällsekonomiska vinster Christopher hänvisar till.
Min spontana reaktion är att de försöker efterkonstruera ett bredare underlag än det som presenterades för oss på mötet.
Att påstå att risken för minskat framtida intresse till kommunala skolor och att Bräntis bara är en 7-9 skola känns absurt. Den risken finns alltid och med förslag som dessa kommer de inte att "ta tillbaka" mark från friskolorna. Maja Beskow är väl också en 7-9 skola eller är den inte det längre. Är det en 7-3:an skola nu?
Vi får skissa på ett svar till Christopher
Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.
-------- Originalmeddelande -------- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Datum: 2018-11-12 21:03 (GMT+01:00) Till: brantis@lists.lysator.liu.se Rubrik: [Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan...
/Johan
-------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000 Från: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se Till: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Kopia: Helene Hopfgarten helene.hopfgarten@umea.se, Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se, Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se
Hej!
Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029.
Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: - ekonomiska bärkraftiga enheter. - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. - långsiktig kompetensförsörjning. - en samlad och samordnad elevhälsa. - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.
Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring.
Med vänlig hälsning Christopher Granberg
Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg@umea.se
Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommun http://www.umea.se/kommun
-----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se; Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se; Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Gunnar, Christopher och Michael,
Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober.
Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren.
Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet.
Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på.
Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut?
Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel.
Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data.
Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra?
Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/
Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst.
Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang.
Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta.
Hälsningar, /Johan Dahlberg
Brantis mailing list Brantis@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis
Jag tror precis som Simon att de försöker efterkonstruera en utredning. Särskilt med tanke på det svar du fick på dina frågor Simon att konsekvensanalys ska presenteras två dagar före beslut. Om jag minns rätt.
/Olle
Hämta Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
________________________________ Från: Brantis brantis-bounces@lists.lysator.liu.se på uppdrag av Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: måndag, november 12, 2018 9:59 em Till: Simon Fredman; brantis@lists.lysator.liu.se Ämne: Re: [Bräntis] Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Dina synpunkter känns alltid som en frisk fläkt, Simon!
Jo, nog ska vi få ihop ett svar på det här! Imorgon kväll har jag tid att sitta och skriva lite. Skickar ut det till er, så får vi diskutera ihop något under onsdag-torsdag.
Finns det synpunkter redan nu, så hör av er.
/Johan
Den 2018-11-12 kl. 21:47, skrev Simon Fredman:
Helt omöjligt att förstå vad han menar. Vad i barnkonventionen är det underlaget bygger på? Vilka grupper av barn är det som påverkas av huvudförslaget och vad menas med "kunskapsunderlaget"?
"Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser".
Har elevernas behov och och rättigheter på nåt sätt blivit kränkta på Bräntis fram till nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), mer elever på skolan, mixad skola med elever upp till 19 år samt samma personal som på Bräntis? Sen vill jag veta exakt vilka samhällsekonomiska vinster Christopher hänvisar till.
Min spontana reaktion är att de försöker efterkonstruera ett bredare underlag än det som presenterades för oss på mötet.
Att påstå att risken för minskat framtida intresse till kommunala skolor och att Bräntis bara är en 7-9 skola känns absurt. Den risken finns alltid och med förslag som dessa kommer de inte att "ta tillbaka" mark från friskolorna. Maja Beskow är väl också en 7-9 skola eller är den inte det längre. Är det en 7-3:an skola nu?
Vi får skissa på ett svar till Christopher
Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.
-------- Originalmeddelande -------- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Datum: 2018-11-12 21:03 (GMT+01:00) Till: brantis@lists.lysator.liu.se Rubrik: [Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan...
/Johan
-------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000 Från: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se Till: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Kopia: Helene Hopfgarten helene.hopfgarten@umea.se, Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se, Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se
Hej!
Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029.
Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: - ekonomiska bärkraftiga enheter. - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. - långsiktig kompetensförsörjning. - en samlad och samordnad elevhälsa. - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.
Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring.
Med vänlig hälsning Christopher Granberg
Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg@umea.se
Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommun http://www.umea.se/kommun
-----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se; Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se; Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Gunnar, Christopher och Michael,
Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober.
Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren.
Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet.
Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på.
Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut?
Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel.
Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data.
Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra?
Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/
Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst.
Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang.
Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta.
Hälsningar, /Johan Dahlberg
Brantis mailing list Brantis@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis
_______________________________________________ Brantis mailing list Brantis@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis
Nedan hittar ni mitt mail till Helene Hopfgarten när jag begärde ut information samt hennes svar. Mitt svar till henne är i liten text. Tror att du har rätt Olle
1. Jag tror inte att du har rätt här. Det är inte att bedöma som intern kommunikation i nämnden när två av deltagarna inte ens är tillhör nämnden. Om det är så är ni bedömer korrespondensen i det här fallet så finns stor risk att ni alltid gör den bedömningen. Jag får gå vidare med frågan till nästa nivå. 2. Finns inte Risk och konsekvensanalysen tillgänglig nu? Är den inte färdigställd förrän två dagar före beslut ska tas? Hur ska vi invånare i kommunen kunna läsa in oss och hur ska nämnden hinna läsa in sig samt förstå underlaget om det inte finns framme förrän 48h innan röstning? Kan inte stämma. 3. Går vidare med frågan till Hannele.
Hälsningar Simon Fredman Porsche Center Umeå +46702204971tel:+46702204971
Från: Helene Hopfgarten <helene.hopfgarten@umea.semailto:helene.hopfgarten@umea.se> Skickat: den 1 november 2018 11:55 Till: Simon Fredman <simon.fredman@porsche-umea.semailto:simon.fredman@porsche-umea.se> Ämne: SV: Skolstruktur 2.0 begäran underlag
Hejsan Här kommer svar på din begäran: 1. Korrespondens mellan Moa Brydsten, Christopher Granberg och Gunnar Olofsson är intern korrespondens inom nämnden och därmed inte allmän handling och lämnas därför inte ut. Meddela mig om du vill ha skriftligt beslut med besvärshänvisning.
2. Risk- och konsekvensanalys Maja Beskow skolan, kommer i beslutsunderlaget i kallelsen till för- och grundskolenämnden, den blir tillgängligt för allmänheten genom publicering på Umeå kommuns hemsida, www.umea.sehttp://www.umea.se Detta sker i pressrummet en till två dagar före för- och grundskolenämndens sammanträde.
Du hittar pressrummet under "Kommun och politik", "Press- och informationsmaterial", "Pressbilder och pressmaterial" här är länken: http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/pressochinformationsmaterial/...
Du behöver en inloggning för att komma in och läsa kallelsen, mötesboken som det kallas, det är användarnamn: Press och lösenord: prUmea14.
3. Risk- och konsekvensanalys trafiksituation och miljöpåverkan Maja Beskow skolan, det sker inte inom för- och grundskolenämnden eller gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Jag hänvisar dig till byggnadsnämnden, och nämndssekreterare Hannele Häkkinen (hannele.hakkinen@umea.semailto:hannele.hakkinen@umea.se) eftersom jag inte kan deras organisation och inte vet vem som kan hjälpa dig med din fråga.
Hälsningar Helene Hopfgarten Nämndsadministratör 090-161279tel:090-161279 helene.hopfgarten@umea.semailto:helene.hopfgarten@umea.se
Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.
-------- Originalmeddelande -------- Från: Olle Hagberg Olle.Hagberg@vakin.se Datum: 2018-11-12 22:07 (GMT+01:00) Till: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se, Simon Fredman simon.fredman@porsche-umea.se, brantis@lists.lysator.liu.se Rubrik: Re: [Bräntis] Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Jag tror precis som Simon att de försöker efterkonstruera en utredning. Särskilt med tanke på det svar du fick på dina frågor Simon att konsekvensanalys ska presenteras två dagar före beslut. Om jag minns rätt.
/Olle
Hämta Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
________________________________ Från: Brantis brantis-bounces@lists.lysator.liu.se på uppdrag av Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: måndag, november 12, 2018 9:59 em Till: Simon Fredman; brantis@lists.lysator.liu.se Ämne: Re: [Bräntis] Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Dina synpunkter känns alltid som en frisk fläkt, Simon!
Jo, nog ska vi få ihop ett svar på det här! Imorgon kväll har jag tid att sitta och skriva lite. Skickar ut det till er, så får vi diskutera ihop något under onsdag-torsdag.
Finns det synpunkter redan nu, så hör av er.
/Johan
Den 2018-11-12 kl. 21:47, skrev Simon Fredman:
Helt omöjligt att förstå vad han menar. Vad i barnkonventionen är det underlaget bygger på? Vilka grupper av barn är det som påverkas av huvudförslaget och vad menas med "kunskapsunderlaget"?
"Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser".
Har elevernas behov och och rättigheter på nåt sätt blivit kränkta på Bräntis fram till nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), mer elever på skolan, mixad skola med elever upp till 19 år samt samma personal som på Bräntis? Sen vill jag veta exakt vilka samhällsekonomiska vinster Christopher hänvisar till.
Min spontana reaktion är att de försöker efterkonstruera ett bredare underlag än det som presenterades för oss på mötet.
Att påstå att risken för minskat framtida intresse till kommunala skolor och att Bräntis bara är en 7-9 skola känns absurt. Den risken finns alltid och med förslag som dessa kommer de inte att "ta tillbaka" mark från friskolorna. Maja Beskow är väl också en 7-9 skola eller är den inte det längre. Är det en 7-3:an skola nu?
Vi får skissa på ett svar till Christopher
Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.
-------- Originalmeddelande -------- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Datum: 2018-11-12 21:03 (GMT+01:00) Till: brantis@lists.lysator.liu.se Rubrik: [Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan...
/Johan
-------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000 Från: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se Till: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Kopia: Helene Hopfgarten helene.hopfgarten@umea.se, Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se, Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se
Hej!
Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029.
Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: - ekonomiska bärkraftiga enheter. - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. - långsiktig kompetensförsörjning. - en samlad och samordnad elevhälsa. - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.
Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring.
Med vänlig hälsning Christopher Granberg
Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg@umea.se
Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommun http://www.umea.se/kommun
-----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se; Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se; Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Gunnar, Christopher och Michael,
Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober.
Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren.
Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet.
Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på.
Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut?
Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel.
Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data.
Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra?
Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/
Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst.
Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang.
Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta.
Hälsningar, /Johan Dahlberg
Brantis mailing list Brantis@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis
_______________________________________________ Brantis mailing list Brantis@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis
-
Johan Dahlberg -
Olle Hagberg -
Simon Fredman