Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan...
/Johan
-------- Vidarebefordrat meddelande --------
Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000
Från: Christopher Granberg <christopher.granberg@umea.se>
Till: Johan Dahlberg <johan_d@lysator.liu.se>
Kopia: Helene Hopfgarten <helene.hopfgarten@umea.se>, Gunnar Olofsson
<gunnar.olofsson@umea.se>, Michael Lindgren <michael.lindgren.2@umea.se>
Hej!
Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att
utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029.
Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och
grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande:
Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som
möjliggör:
- ekonomiska bärkraftiga enheter.
- bättre förutsättningar för kollegialt lärande.
- långsiktig kompetensförsörjning.
- en samlad och samordnad elevhälsa.
- likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till
behöriga lärare i alla ämnen.
Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och
grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens
uppdrag.
När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och
elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har
slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas
och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till
grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt
framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan
inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande
principer.
• Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i
högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre
ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 –
2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen
vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som
högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen
vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan
som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%.
• Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på
Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. •
Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9
så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster
inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid
nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på
ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar
avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra.
Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som
uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av
huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger
svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha
konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs
direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de
berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser
utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska
få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex.
vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen
visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för
eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur
de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.
Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring.
Med vänlig hälsning
Christopher Granberg
Biträdande utbildningsdirektör grundskola
Mobil: 070-377 35 92
E-post: christopher.granberg@umea.se
Umeå kommun För- och grundskolan
www.umea.se/kommun
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Johan Dahlberg <johan_d@lysator.liu.se> Skickat: den 7 november
2018 23:52
Till: Christopher Granberg <christopher.granberg@umea.se>; Gunnar
Olofsson <gunnar.olofsson@umea.se>; Michael Lindgren
<michael.lindgren.2@umea.se>
Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
Gunnar, Christopher och Michael,
Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi
träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på
oktober.
Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november
bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren.
Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från
samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och
skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för
Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet.
Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går
det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att
samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år.
Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget
blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni
bygger er rekommendation på.
Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta
på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa
när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i
framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender
man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser
det ungefär oförändrat ut?
Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för
Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst.
Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023
tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång
till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt.
Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga
svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år.
I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser
blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning
mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra
kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9.
Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och
missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal
exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för
att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även
Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel.
Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar
om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta
förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad
tolkning av tillgänglig data.
Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är
skyldiga att låta göra?
Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag
kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå
Universitet.
https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/
Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella
tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen
till tjänst.
Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet
har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt
hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang.
Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta.
Hälsningar,
/Johan Dahlberg
_______________________________________________
Brantis mailing list
Brantis@lists.lysator.liu.se
http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis