Skickar om brevet då jag upptäckt att jag sänder till fel destination hela tiden :-)
------------------------------------------------------------------------ -------------------
Hej!
Radbrytningarna i OCR-textfilerna (jmf. http://runeberg.org/naturoch/gotaland/0012.html) blev så här:
4 SKÅNE.
inte hoppa ner från vagnen för att öppna en grind, som man oupphörligt får göra i Småland. Man ser inte några diken vid åkrarna, ty lantbrukarna leda bort (let överflödiga vattnet genom rör, som de lägga ned i jorden och som inte synas. De tycka det är oförståndigt att ha öppna diken, för då mister man ett stycke jord, som man annars kunde så säd eller klöver på. Här och där går en låg jordvall fram mellan fälten, och på den växer en rad pilbuskar; då vet man, att där går gränsen mellan två jordbrukares ägor. Ganska ofta har man planterat pilträd också efter vägarna. Dessa pilar se rätt besynnerliga ut, ty deras stam är tvärt avstubbad, och från stubben skjuter det upp liksom en kvast av tunna, gröna kvistar. Det beror därpå, att, eftersom det på slätten är så ont om skog och ved, brukar folket stubba pilarna ungefär vart fjärde eller femte år för att använda grenarna till bränsle. Pilarna äro så livskraftiga träd, att de kunna tåla denna misshandel, och skjuta snart nya skott igen. Pilbuskarna användas också men avskaras nere vid roten, och de större grenarna säljas till band kring trätunnor.
Ser man en kulle här på slätten, så kan man vara säker om att det är en gammal ättehög. Vill man ha en utsikt, så går man upp på en sådan, eller ännu bättre är det att gå upp i ett kyrktorn.
Däruppifrån ser man då slätten som ett hav av gröna fält; som öar i detta hav ligga små grupper av träd, och innanför var och en av dem sticker det upp ett tak. Det är gårdarna. Detta är alldeles en motsats till skogsbygden: där är det skogen, som ser ut som hav, och åkrarna och ängarna, som likna öar. Visst är skogsbygden vacker med sina höjder och sjöar och forsar, men slätten är vacker den också, i synnerhet om sommaren, när sä-
Är dessa former av radbrytningar i paragrafen något att bry sig om, och är detta i så fall en framtida uppgift för scriptet som slår ihop ord med bindestreck?
Häls Roger
PS. Notera att ordsammanslagning ("hypheneringen" eller vad man ska kalla det?) omfattar INTE specialfallet då för- och efterledet finns i två filer. DS.
2005-03-16 kl. 12.01 skrev Hans Persson:
ons 2005-03-16 klockan 11.26 skrev Roger Persson:
Nu har jag börjat med "Natur och arbetsliv i svenska bygder" så jag hoppas att ingen har börjat eller kommer att börja OCR:a denna.
Det är i alla fall ingen mer som talat om för mig att de gjort det. Om du nöjer dig med att ladda hem ett verk i taget och köra OCR på, och ladda upp det innan du tar nästa tror jag att risken är väldigt liten för att du ska kollidera med någon annan.
Det finns lite instruktioner på http://runeberg.org/wiki/OCR som inte är länkade från nedladdningssidan. Jag ska se till att de blir det.
Hans
-- +----------------------------------------------------------------------
| Hans Persson http://www.lysator.liu.se/~unicorn/ | | unicorn@lysator.liu.se http://runeberg.org/ | +----------------------------------------------------------------------