Eftersom Runebergs hemsida är nere så kan jag ta och skriva lite vad jag hittade om förkortningar med streck ovanför framförallt n och m. För dom som inte vet vad jag syftar på så finns det exempel på denna sida: http://www.jomenvisst.de/runeberg/0131.tif På fjärde raden i ordet klocka, på 8:e raden i ordet instrume- och på 20:e raden i ordet Kopparhamar. Det diskuterades tidigare på forumet men ingen kunde namnge det. Nu vet jag att det heter nasalstreck och NE skriver följande om det:
"nasalstreck
nasalstreck, streck över vokal i slutet av ett ord, som anger att ordet slutar på en nasal (m eller n). Det förekommer i latinska handskrifter; exempel mec för meum. Företeelsen är ursprunglig och vanligast i slutljud.
Ämnesklassning: http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_subject_search=true&d_class=1189&h_type=1Paleografi, http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_subject_search=true&d_class=193&h_type=1Skrift- och inskriftsforskning
2008-02-27 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=267107 "
Inte alltför mycket och det verkar inte finnas så mycket mer information när man söker på internet.
//Kalle
Jag tar upp handsken i väntan på Runebergs tillfrisknande, och spånar som följer:
1 mar 2008 kl. 08.12 skrev Karl Håkansson:
Eftersom Runebergs hemsida är nere så kan jag ta och skriva lite vad jag hittade om förkortningar med streck ovanför framförallt n och m. För dom som inte vet vad jag syftar på så finns det exempel på denna sida: http://www.jomenvisst.de/runeberg/0131.tif På fjärde raden i ordet klocka, på 8:e raden i ordet instrume- och på 20:e raden i ordet Kopparhamar. Det diskuterades tidigare på forumet
I Kopparhamar är det inte fråga om nasalstreck utan en markering för ett långt ljud. Med modern stavning skriver man ju Kopparhammar. Jämför med det som många säkert sett, men inte reflekterat över, paketet med "Gyllenhamars havremust". Idag skriver f d Volvochefen Gyllenhammar. Detta bruk var i svenskan mycket vanligt ända in på slutet av 1800-talet. Vi fick inte en officiell rättstavningslära förrän i begynnelsen av 1900-talet. 1902 tror jag visst att det var... Tidigare skrev man lite hur som helst, men de som var skrivkunniga var mest präster och adeln, och man kan väl räkna med detta medfört viss influens från latinets nasalstreck, som Kalle berör nedan.
men ingen kunde namnge det.
Jag är inte medveten om den diskussionen, eftersom jag sällan tittar på forumet. Det stjäl för mycket tid! Men kanske hade jag den gången kunnat föra fram det jag nu skriver. Bättre sent än aldrig!
Nu vet jag att det heter nasalstreck och NE skriver följande om det:
"nasalstreck
nasalstreck, streck över vokal i slutet av ett ord, som anger att ordet slutar på en nasal (m eller n). Det förekommer i latinska handskrifter; exempel mec för meum. Företeelsen är ursprunglig och vanligast i slutljud.
Ämnesklassning: <http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/ search/search.jsp? h_subject_search=true&d_class=1189&h_type=1>Paleografi, <http:// www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp? h_subject_search=true&d_class=193&h_type=1>Skrift- och inskriftsforskning
Nasalstrecket är således ett diakritiskt tecken, men det finns även modernare varianter, se t ex http://sv.wiktionary.org/wiki/makron där man visar på ett modern bruk i vissa språk, t ex lettiska och litauiska. Här kallas det inte nasalstreck utan macron vilket inte ska förväxlas med bakverket makron (obs inte felstavad makaron), ej heller med datavärldens makroinstruktion (= script).
Tecknet finns i olika varianter som unicodetecken i UTF8, men det är t v ett tekniskt problem att förmå Runeberg att tolka detta rätt. Jag har jobbat mycket med det i det förgångna, med varierande framgång/motgång. Några unicode-varianter:
(Jag försöker nu illustrera detta, men av erfarenhet vet jag att dylika finesser tolkas olika beroende på vilket e-post-program läsaren använder, så hav överseende om det skulle bli skräp i din läsare. Inget att göra åt på detta stadium.)
COMBINING SHORT STROKE OVERLAY Unicode 0335 UTF8 CC B5 ̶ MACRON Unicode 00AF UTF8 C2 AF ¯ COMBINING MACRON Unicode 0304 UTF8 CC 84 ̄ OVERLINE Unicode 203E UTF8 E2 80 BE ‾ COMBINING OVERLINE Unicode 0305 UTF8 CC 85 ̅ FULLWITH MACRON Unicode FFE3 UTF8 EF BF A3  ̄
Det finns en rad variationer på temat med olika streckade överstreck, våglinjer ("en rad tilde, som biter varandra i svansen") o s v
Ett problem jag stött på är att olika ordbehandlingsprogram räknar tecken olika vid dessa diakriter; ibland räknas det som ett sammansatt tecken, ibland stegas teckenräknaren ett steg extra för enbart diakriten. Detta kan ge spök vid radbrytningar, särskilt om man eftersträvar rak högermarg, samt i komplexa tabeller.
2008-02-27 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=267107 "
Inte alltför mycket och det verkar inte finnas så mycket mer information när man söker på internet.
Som alltid på Internet gäller det att skriva rätt sökord. Leta på MACRON, MAKRON, MAKRO, MACRO så kommer massor med träffar, relevant och irrelevant, väl blandat. Det kan också löna sig att pröva olika sökmotorer. Google, Yahoo, AltaVista etc är ofta samstämmiga, men då och då hittar man sin godbit hos bara en av dem. Wikipedia med systerprojekt (Wikidictionary etc) och i olika språkversioner ger ofta med sina interna sökmotorer relevanta träffar, som Google etc missat. Pröva wikisökning i versionerna för alla språk, som du har åtminstone embryonal kunskap i.
//Kalle
Runeberg mailing list Runeberg@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/runeberg
//Bo Lennart
Det kunde man ju tro att det inte skulle vara så lätt som jag ville att det skulle vara. Kan man säga huruvida ett streck ovanför en bokstav handlar om uttalsförändring eller att det är en ren förkortning ? Eller är språkkunskap som behövs ? Isåfall kommer jag garanterat att göra fel på fler ställen. En förkortning vill man ju skriva ut men inte en uttalsbeteckning.
Från den här sidan: http://gandalf.aksis.uib.no/menota/handbok/kap6/abbreviaturer.html#6.5 så lärde jag mig iallafall vad som menas när det står en 9:a efter ett ord. Innan har jag trott att det handlat om ett litet grövre sättfel.
//Kalle
At 17:20 2008-03-01, you wrote:
Jag tar upp handsken i väntan på Runebergs tillfrisknande, och spånar som följer:
1 mar 2008 kl. 08.12 skrev Karl Håkansson:
Eftersom Runebergs hemsida är nere så kan jag ta och skriva lite vad jag hittade om förkortningar med streck ovanför framförallt n och m. För dom som inte vet vad jag syftar på så finns det exempel på denna sida: http://www.jomenvisst.de/runeberg/0131.tifhttp://www.jomenvisst.de/runeberg/0131.tif På fjärde raden i ordet klocka, på 8:e raden i ordet instrume- och på 20:e raden i ordet Kopparhamar. Det diskuterades tidigare på forumet
I Kopparhamar är det inte fråga om nasalstreck utan en markering för ett långt ljud. Med modern stavning skriver man ju Kopparhammar. Jämför med det som många säkert sett, men inte reflekterat över, paketet med "Gyllenhamars havremust". Idag skriver f d Volvochefen Gyllenhammar. Detta bruk var i svenskan mycket vanligt ända in på slutet av 1800-talet. Vi fick inte en officiell rättstavningslära förrän i begynnelsen av 1900-talet. 1902 tror jag visst att det var... Tidigare skrev man lite hur som helst, men de som var skrivkunniga var mest präster och adeln, och man kan väl räkna med detta medfört viss influens från latinets nasalstreck, som Kalle berör nedan.
men ingen kunde namnge det.
Jag är inte medveten om den diskussionen, eftersom jag sällan tittar på forumet. Det stjäl för mycket tid! Men kanske hade jag den gången kunnat föra fram det jag nu skriver. Bättre sent än aldrig!
Nu vet jag att det heter nasalstreck och NE skriver följande om det:
"nasalstreck
nasalstreck, streck över vokal i slutet av ett ord, som anger att ordet slutar på en nasal (m eller n). Det förekommer i latinska handskrifter; exempel mec för meum. Företeelsen är ursprunglig och vanligast i slutljud.
Ämnesklassning: <http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_subject_search=true&d_class=1189&h_type=1http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_subject..., <http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_subject_search=true&d_class=193&h_type=1http://www.ne.se/jsp/search/http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_subject... och inskriftsforskning
Nasalstrecket är således ett diakritiskt tecken, men det finns även modernare varianter, se t ex http://sv.wiktionary.org/wiki/makronhttp://sv.wiktionary.org/wiki/makron där man visar på ett modern bruk i vissa språk, t ex lettiska och litauiska. Här kallas det inte nasalstreck utan macron vilket inte ska förväxlas med bakverket makron (obs inte felstavad makaron), ej heller med datavärldens makroinstruktion (= script).
Tecknet finns i olika varianter som unicodetecken i UTF8, men det är t v ett tekniskt problem att förmå Runeberg att tolka detta rätt. Jag har jobbat mycket med det i det förgångna, med varierande framgång/motgång. Några unicode-varianter:
(Jag försöker nu illustrera detta, men av erfarenhet vet jag att dylika finesser tolkas olika beroende på vilket e-post-program läsaren använder, så hav överseende om det skulle bli skräp i din läsare. Inget att göra åt på detta stadium.)
COMBINING SHORT STROKE OVERLAYUnicode 0335UTF8 CC B5̶ MACRONUnicode 00AFUTF8 C2 AF¯ COMBINING MACRONUnicode 0304UTF8 CC 84Ì OVERLINEUnicode 203EUTF8 E2 80 BEâ¾ COMBINING OVERLINEUnicode 0305UTF8 CC 85Ì FULLWITH MACRONUnicode FFE3UTF8 EF BF A3ï¿£
Det finns en rad variationer på temat med olika streckade överstreck, våglinjer ("en rad tilde, som biter varandra i svansen") o s v
Ett problem jag stött på är att olika ordbehandlingsprogram räknar tecken olika vid dessa diakriter; ibland räknas det som ett sammansatt tecken, ibland stegas teckenräknaren ett steg extra för enbart diakriten. Detta kan ge spök vid radbrytningar, särskilt om man eftersträvar rak högermarg, samt i komplexa tabeller.
2008-02-27 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=267107http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=267107 "
Inte alltför mycket och det verkar inte finnas så mycket mer information när man söker på internet.
Som alltid på Internet gäller det att skriva rätt sökord. Leta på MACRON, MAKRON, MAKRO, MACRO så kommer massor med träffar, relevant och irrelevant, väl blandat. Det kan också löna sig att pröva olika sökmotorer. Google, Yahoo, AltaVista etc är ofta samstämmiga, men då och då hittar man sin godbit hos bara en av dem. Wikipedia med systerprojekt (Wikidictionary etc) och i olika språkversioner ger ofta med sina interna sökmotorer relevanta träffar, som Google etc missat. Pröva wikisökning i versionerna för alla språk, som du har åtminstone embryonal kunskap i.
//Kalle
Runeberg mailing list mailto:Runeberg@lists.lysator.liu.seRuneberg@lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/runeberg
//Bo Lennart