Projekt Runeberg,
[English summary below]
Ni minns kanske att vi för fyra år sedan köpte en egen server till
Projekt Runeberg, som vi kallade för Fatabur. Det var den som
gjorde det möjligt för oss att byta från Lysators webbadress till
vår nuvarande runeberg.org. Med den förväntade livslängden på
datorer har det blivit dags för Fatabur att gå i pension, även om
den ännu inte uppvisat några allvarliga ålderstecken. Därför
började jag i december att begära in offerter på en ersättare och
den har nu levererats. En enhällig jury har beslutat att den nya
servern ska heta Mirabell, efter en saga av Astrid Lindgren.
Mirabell har fyra gånger mer disk (1700 gigabyte) och fyra gånger
mer minne (4 gigabyte) än Fatabur, men bara dubbelt så kraftfull
processor (dual core 2,6 GHz). Vi har inga foton än, men lite
teknisk information finns på http://runeberg.org/wiki/H%e5rdvara
och prestandadiagram finns på http://runeberg.org/admin/munin/
Exakt hur eller när driften flyttas över till Mirabell är ännu
inte bestämt.
== English summary ==
Four years ago, Project Runeberg bought its own server, named
Fatabur, and moved out from Lysator's webserver to its own domain
runeberg.org. Even though it's not broken yet, we cannot expect
the hardware to live much longer, so a new server was delivered
this week. Its name is Mirabell, from a story by Astrid Lindgren.
We use the Swedish spelling of the name, but the English
translation by Elisabeth Kallick Dyssegaard is titled Mirabelle
(2003) with a trailing -e, http://www.amazon.com/dp/9129658217
Mirabell has 1700 GB of disk, 4 GB of RAM and a dual core CPU
running at 2.6 GHz. It runs Ubuntu Linux 7.10. We have no photos
yet, but you can watch its performance graphs, updated every five
minutes, at http://runeberg.org/admin/munin/
You can view graphs for Fatabur and Mirabell side by side at
http://runeberg.org/admin/munin/runeberg/comparison-day.html
We have not yet decided when and how to move operations over to
the new server.
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - freie nordische Literatur - http://runeberg.org/
Projekt Runeberg,
(English summary below.)
"Till flydda tider återgår min tanke än så gärna", så inledde
Johan Ludvig Runeberg sitt epos Fänrik Ståls sägner (1848), det
vill säga efter inledningsdikten "Vårt land". Detta var det
första fullständiga verk som lades in i Projekt Runeberg och hela
projektet har lånat sitt namn av denne Finlands nationalpoet.
Detta markerar ett jubileum på flera nivåer, inte bara att
inknappningen av sägnerna fullbordades den 6 mars 1993 för snart
15 år sedan. När Runeberg gav ut sina sägner hade 40 år passerat
efter de händelser han beskriver, Finska kriget 1808-1809. Och nu
i år inträffar 200-årsminnet av detta "Sveriges sista krig". Det
inleddes den 21 februari 1808 med att ryssarna promenerade in över
rikets illa bevakade östra gräns. Samtidigt fyller alltså kriget
200 år, sägnerna 160 år och Projekt Runeberg 15 år.
Vad kunde vara mer naturligt än att göra minnet av detta krig till
ett tema för året? Här nedan räknar jag upp vad vi har. Men kom
gärna med fler förslag på böcker som vi borde scanna eller som vi
har scannat och som behandlar ämnet. Kanske något på finska?
Eller varför inte ryska, tyska, engelska eller andra språk. Vi
har ju ett antal allmänhistoriska verk, som säkert har något
kapitel om det här kriget.
Den ursprungliga e-texten av Fänrik Ståls sägner finns kvar på
http://runeberg.org/fstal/
Dessutom har vi scannat en illustrerad utgåva på
http://runeberg.org/fstal83/
För fem år sedan scannades Carl Gustaf Klingspors dagbok från
händelserna, "Ur en krigares minnen" (1893),
http://runeberg.org/krigares/
För tre år sedan scannades "En svensk flickas dagbok under
krigsfångenskap i Ryssland 1808-1809" (1912),
http://runeberg.org/svfldagb/
För två år sedan fotograferades en bok av C.O. Nordensvan, "Finska
kriget 1808-1809" (1898), http://runeberg.org/finskakr/
Ungefär samtidigt scannades också Adolf Neovius, "Ur Finlands
historia. Publikationer ur de alopæiska pappren" (1890),
http://runeberg.org/finlhist/
Förra veckan fotograferades en bok av Hugo Schulman, "Striden om
Finland 1808-1809" (1909), som nu behöver korrekturläsas,
http://runeberg.org/stridfin/
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
Projekt Runeberg,
(This message is in Swedish only.)
En gång i tidernas begynnelse när det var oklart exakt vad Projekt
Runeberg skulle syssla med, så påbörjade vi även ett arbete med
att sammanställa fritt tillgängliga ordlistor, främst på svenska.
Detta har nu legat vilande i många år, men några spår finns
fortfarande kvar på http://runeberg.org/words/
Även om detta numera inte är en aktiv del av Projekt Runeberg, så
har jag personligen kvar ett intresse för området. Idag sköts
dock arbetet bättre på annat håll, rentav lite för många olika
ställen och projekt. Nu på onsdag 16 januari ordnar jag ett litet
möte i Stockholm för dem som har sysslat med fria svenska
ordlistor. Så här ser den kallelse ut, som gick ut i december:
Kallelse
Plats: Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Osquars Backe 2,
Nada, plan 5, seminarierum 1537
Tid: Onsdagen den 16 januari 2008 från klockan 13
och hela eftermiddagen
Anmälan: Till lars(a)aronsson.se
Mötet är gratis och öppet.
Vi träffas för att diskutera fria svenska ordlistor: vad behövs,
vad görs, vilka gör det, hur kan vi samarbeta?
Fri programvara som OpenOffice behöver bättre svenskt språkstöd
(stavningsordlista, synonymordlista, grammatikkontroll).
Översättningen av fri programvara till svenska behöver någon sorts
termdatabank, som också är en fri ordlista.
Språkrådet/skolverket arbetar med översättningsordlistan LEXIN på
massor av invandrarspråk. Wiktionary arbetar med fria ordlistor.
Projekt Runeberg har digitaliserat gamla svenska ordlistor, som är
fria från upphovsrätt.
Vilka fler borde jag bjuda in? Vill du komma? Skicka anmälan och
tips till mig.
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
Projekt Runeberg,
(This messsage is in Swedish only, introducing the
Wikisource.org project of the Wikimedia Foundation.)
Den 15 januari är det sju år sedan Wikipedia grundades, vilket
firas som den internationella Wikipedia-dagen. Under sin sjuåriga
tillvaro har detta försök att skapa en fri encyklopedi hunnit med
en enorm utveckling, både i innehåll, deltagarskap och regelverk.
Någon resebyrå brukade annonsera: "Christofer Columbus upptäckte
Amerika 1492. Nu är det din tur". Detta är en lek med ordet
"upptäckte", som ju även kan ha en subjektiv betydelse. Vi kan
alla upptäcka Amerika. Och Columbus var ju inte alls den förste.
Många upptäcker Wikipedia av en slump när de söker något med
Google eller andra söktjänster. Nästa steg är att lära sig förstå
att Wikipedia är en encyklopedi där man kan hitta all möjlig
information. Därefter kommer upptäckten att denna encyklopedi
författas av frivilliga som du och jag, och att vi kan hjälpa
till. Många kommer dock inte längre än hit, utan tror att en
databas som alla kan skriva i måste bli till ett klotterplank, som
ingen törs lita på.
Inget kunde vara mer fel. Wikipedia har inte bara många
skribenter, utan också många granskare och övervakare. Även om
det givetvis förekommer fel, som ibland inte upptäcks i tid, så
finns det också många försök till klotter och missbruk som rättas
till snabbare än man hinner säga flaska. Men ibland kan det vara
svårt att avgöra vad som är klotter och vad som är konstruktivt.
Man vill inte att detta ska bli ett subjektivt avgörande, och
därför har "wikipedianerna" inte bara skrivit uppslagsartiklar
utan även regler för sitt arbete. Dessa regler förfinas över
tiden. Den kanske mest "störande" regeln är kravet på notabilitet
som säger att artiklarna i Wikipedia inte får handla om alltför
perifera begrepp. Även om en idealist anser att "min klasskompis
Sven har pallat äpplen på rasten" är en saklig upplysning som
borde komma alla till del, så faller detta "bidrag" till
encyklopedin på att klasskompisen Sven inte "platsar", hans
existens och bravader har inte tillräckligt allmänintresse.
Därför avfärdas sådana "bidrag" som klotter.
Men det finns även en rad regler som slår fast vad Wikipedia inte
är. Wikipedia är till exempel inte en ordbok. Den som vill bidra
med en förklaring om att "skadeglädje" är ett lånord från tyska
Schadenfreude får inte göra detta i Wikipedia, eftersom det hör
hemma i en ordbok och inte i en encyklopedi. För att nu inte döda
entusiasmen, har Wikipedia knoppat av ett projekt som heter
Wiktionary, den fria ordboken. Namnet är givetvis en ordlek med
Wiki och Dictionary, som ju betyder ordbok. I stället för "det
där får du inte skriva", hänvisar man "det där får du skriva i
Wiktionary, men inte i Wikipedia". Wiktionary grundades i
december 2002, strax innan Wikipedia fyllde två år.
En annan gång ska jag berätta mer om Wiktionary, men inte just nu.
Här kan man läsa mer om regelverket för Wikipedia:
Vad Wikipedia inte är, http://sv.wikipedia.org/wiki/WP:INTE
What Wikipedia is not, http://en.wikipedia.org/wiki/WP:NOT
Ännu en regel säger att Wikipedia inte är en samling av
källtexter. Wikipedia har en artikel om "Röda rummet" som
berättar att romanen skrevs av August Strindberg och utkom 1879
och även kort sammanfattar handlingen. Men själva texten till
romanen får man inte lägga in i Wikipedia, trots att den är fri
från upphovsrätt, för det går utanför syftet med en encyklopedi.
Nu finns ju diverse projekt för fria e-texter, till exempel
Projekt Runeberg för nordiska texter och Project Gutenberg för
alla tänkbara språk. Men inte desto mindre hade en del idealister
under Wikipedias första år börjat lägga in sådana texter på nytt.
Och när man kom på att detta var o-encyklopediskt, var skulle man
då göra av innehållet? Wikitekniken erbjöd faktiskt en del
fördelar som åtminstone Project Gutenberg inte kunde motsvara.
Den logiska konsekvensen var att starta ett eget sidoprojekt för
publicering av äldre källtexter, source texts. Detta var i
november 2003. Namnet som länge var på förslag var Project
Sourceberg, som anspelar på Gutenberg. Logotypen är ett isberg,
vilket anspelar på detta äldre namn. Men till slut stannade man
för namnet Wikisource. Detta slogs fast i december 2003.
Wikisource har alltså nyligen fyllt fyra år, vilket gör det elva
år yngre än Projekt Runeberg.
Länge led Wikisource (och även Wiktionary) av att ha startat som
en avskrädeshög för material som inte platsade i Wikipedia. De
har haft svårt att hitta sin egen profil och kämpar väl
fortfarande med detta. Många av barnsjukdomarna från Projekt
Runebergs första år upprepas också inom Wikisource, t.ex. att man
glatt knappar in en text utan att dokumentera vilken utgåva eller
textversion man återger. Värdet som "källtext" minskas av detta.
Men den hanteringen blir gradvis bättre och striktare med tiden.
Wikisource har med tiden förgrenat sig till många språk, bland
annat finska, svenska, norska (bokmål), danska och färöiska, dock
ännu inte nynorska och inte isländska.
På svenska Wikisource hittar man bland annat Röda rummet och
Bibeln av år 1917, där texterna har kopierats från Projekt
Runeberg. Romanen har en wiki-sida per kapitel (totalt 31
wikisidor) och Bibeln har en wiki-sida per bok (totalt 67 sidor).
Men även Karl XII:s Bibel har man börjat lägga in. Och även flera
andra böcker som inte finns i Projekt Runeberg.
Totalt består svenska Wikisource av 2311 wikisidor, men jag vet
inte hur många böcker eller boksidor detta motsvarar. Om man
gissar att böckerna har 30 wikisidor (kapitel) vardera, så skulle
det bli 77 böcker. Finska är lite större med 3692 wikisidor,
danska och norska har 500 vardera. Tillsammans utgör alltså de
nordiska språken inom Wikisource en icke obetydlig samling av fria
nordiska e-texter, som bara delvis överlappar med Projekt
Runeberg.
Internationell översikt, http://wikisource.org/
Svenska, http://sv.wikisource.org/
Finska, http://fi.wikisource.org/
Norska, http://no.wikisource.org/
Danska, http://da.wikisource.org/
Den avgörande förändringen för Projekt Runeberg var 1998 när vi
började scanna bilder av boksidorna, våra så kallade digitala
faksimilutgåvor, så att det blev möjligt att korrekturläsa på
webben utan att ha den fysiska boken framför sig. Några ledande
wikipedianer och wikisource-medhjälpare -- i Tyskland -- hade ögon
för detta och beklagade att Projekt Runeberg var begränsat till
nordiska språk. Kunde jag tänka mig att frisläppa programvaran?
Jag är förvisso en vän av fri programvara, men ärligt talat består
Projekt Runeberg av ett krångligt skatbo av program som vuxit fram
under mer än ett decennium. Programkoden är inte skriven för att
publiceras, och för att kunna återanvändas av andra skulle det bli
tvunget att skriva om stora delar. Jag träffade de tyska
wikipedianerna (Jakob Voß, Magnus Manske, Patrick Danowski) på
Wikimania 2005, den internationella Wikipedia-konferensen, som
hölls i Frankfurt am Main och vi diskuterade problemet. Min
slutsats var att det var enklare att ändra programvaran Mediawiki
(som används för Wikipedia, och som Magnus Manske har skrivit) än
att putsa upp Projekt Runebergs programvara.
Som pilotprojekt gick jag hem och scannade in två uppslagsböcker
där upphovsrätten hade gått ut, ett på tyska och ett på engelska.
Enligt metodiken från Projekt Runeberg scannade jag bilder av
boksidorna och körde sedan OCR på dem. Alltsammans laddade jag
sedan upp på tyska respektive engelska Wikisource, där jag efter
bästa förmåga utformade sidorna så att det liknade strukturen i
Projekt Runeberg. Detta var i oktober 2005, när Wikisource var
två år gammalt. Jag skrev även en lista över förslag på hur
programvaran Mediawiki kunde utökas och förbättras för att
underlätta ett sådant arbete.
Man kan säga att samma omvandling som jag införde i Projekt
Runeberg hösten 1998 upprepade jag sju år senare inom Wikisource.
Detta är nu två år sedan. Metoden har slagit rot och spritt sig
till franska och italienska Wikisource. Tyska Wikisource har
nyligen antagit som regel att inget får publiceras utan inscannade
bilder av boksidorna. En speciell programmodul "ProofreadPage"
till Mediawiki gör att det hela liknar Projekt Runebergs system
för korrekturläsning av digitala faksimilutgåvor.
Enligt den tillgängliga statistiken har franska Wikisource blivit
ledande i användning av metoden med 40.800 inscannade boksidor,
varav 5700 blivit korrekturlästa. God tvåa är tyska Wikisource
med 18.000 boksidor och 4200 korrade, men jag misstänker att de i
själva verket har gjort mer som dock inte syns i statistiken än.
Engelska har 4900 sidor och italienska 900. Inom de nordiska
språken av Wikisource har metoden ännu inte börjat tillämpas.
Detta är en imponerande utveckling på två år. Och inget hindrar
att metoden sprider sig till ännu fler språk. Min egen insats var
minimal: 2516 inscannade sidor på engelska, 443 sidor på tyska och
inte en rad programkod. Däremot lite inspiration i rättan tid.
Siffrorna ska jämföras med att Projekt Runeberg sedan 1998 har
scannat (och fotograferat) 470.000 boksidor i digital faksimil,
varav Nordisk familjebok utgör 45.000 sidor. Men Projekt Runeberg
är och förblir begränsat till det nordiska kulturområdet, och vår
programvara är fortfarande samma skatbo. Men idéerna har ömsat
skinn och lever vidare inom ett växande antal språk på Wikisource.
Statistik över antalet sidor,
http://wikisource.org/wiki/Wikisource:ProofreadPage_Statistics
Programmodulen,
http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Proofread_Page
Mitt ursprungliga förslag,
http://meta.wikimedia.org/wiki/User:LA2/Digitizing_books_with_MediaWiki
Mitt tyska pilotprojekt, Meyers Blitz-Lexikon (1932),
http://de.wikisource.org/wiki/Meyers_Blitz-Lexikon
Mitt engelska pilotprojekt, New Student's Reference Work (1914),
http://en.wikisource.org/wiki/The_New_Student%27s_Reference_Work
Fortfarande har Projekt Runebergs tekniska lösning en del finesser
som Wikisource saknar. Men det fyråriga Wikisource har ju bara
hållit på med faksimilutgåvor i två år, så de har väl framtiden
för sig. Det vore skoj om fler ville prova på båda projekten,
kanske jobba lite i Projekt Runeberg och lite i Wikisource, för
att kunna skaffa bredare erfarenheter som med tiden kan komma båda
projekten till del.
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
Projekt Runeberg,
(This message is in Swedish only, describing the
newly founded Swedish chapter of the Wikimedia
Foundation, where I'm elected to the board.)
En sak som hände under 2007 var att en ny förening grundades, med
namnet Wikimedia Sverige. Det är den svenska lokalavdelningen av
Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia och dess systerprojekt.
Vid grundarmötet blev jag invald i föreningens styrelse. Även om
Projekt Runeberg är skilt från Wikimedia Sverige, så hoppas jag
att vi kan hitta på sätt för Projekt Runeberg att samarbeta inte
bara med Wikimedia Sverige utan även med Wikimedia Norge.
Jag citerar inledningen ur föreningens stadgar:
"Wikimedia Sverige är en religiöst och partipolitiskt obunden
ideell förening, verksam i Sverige. Föreningen skall verka för att
göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor, särskilt genom
att stödja Wikimedia Foundations projekt. Föreningen skall även
verka för att sprida kunskap om dessa projekt, främja användande
av dem, samt stötta för sådana projekt väsentlig teknik."
Mer om föreningen kan man läsa på
http://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Sverige?uselang=sv
Att "göra kunskap fritt tillgänglig" är ju även vad Projekt
Runeberg ägnar sig åt, så det finns en viss intressegemenskap här.
För den som inte är insatt i hur Wikipedia är organiserat kanske
det här framstår som lite rörigt. Wikipedia är ju den där sajten
som ofta kommer högt i träfflistan när man gör en Google-sökning
efter något begrepp. Har det något med Projekt Runeberg att göra?
Det finns säkert flera svar på den frågan. Mitt personliga svar
är att min fascination för bildning, kultur och Internet har gjort
mig engagerad i båda. För 15 år sedan grundade jag Projekt
Runeberg. För snart 7 år sedan upptäckte jag att några amerikaner
hade grundat Wikipedia. Inom Projekt Runeberg scannade jag då in
Nordisk familjebok, ett utmärkt gammalt svenskt uppslagsverk som
jag kunde kopiera fritt eftersom upphovsrätten hade löpt ut. Men
Nordisk familjebok i all ära, innehållet är ju inte dagsaktuellt.
Ibland när man korrekturläser "Mjölby har 5174 inv. (1911)" så
kliar det i fingrarna och man vill skriva in att 2005 hade Mjölby
minsann kommit upp i 11927 invånare. Men var ska man skriva in
det? Uppgiften finns givetvis i Nationalencyklopedin (www.ne.se)
men där kommer man bara in om man har betalt abonnemanget eller om
man befinner sig på en skola eller ett bibliotek som gjort det.
Även om jag har tillgång till NE, så kan jag inte kopiera dess
innehåll till er, mina vänner, för det vore ett upphovsrättsbrott.
Wikipedia är svaret på den frågan. Lika lätt som man
korrekturläser inscannade böcker i Projekt Runeberg, lika lätt kan
man dokumentera andra fakta i Wikipedia. Detta är nämligen öppet
för allmänheten och erbjuds på 250 olika språk. Men alla som
bidrar till Wikipedia måste ge sitt tillstånd, sin licens, till
att artiklarna och bilderna får spridas vidare utan hinder av
upphovsrätten. Innehållet måste vara fritt att återanvända. Det
är vad man menar med "den fria encyklopedin".
En strålande idé att grunda Wikipedia alltså, men vem gjorde det?
Det var en amerikan, Jimmy Wales, utbildad ekonom och börsmäklare
i Chicago som 1996 hade bytt spår och grundat ett Internetföretag.
Det var hans företag som ägde Wikipedia, men samtidigt växte det
fram en rörelse av idealister som bidrog med texter och bilder och
som inte tyckte att företagsformen var den mest lämpade.
Sommaren 2003 grundades därför en stiftelse, Wikimedia Foundation,
till vilken Jimmy Wales överlät Wikipedia. Sina företag driver
han vidare, men nu skilt från detta ideella projekt.
Här uppstår en lätt förvirring, eftersom uppslagsverket,
encyklo-pedin, heter Wikipedia med P, medan stiftelsen har M i
namnet Wikimedia Foundation. Orsaken är att stiftelsen sköter om
mer än enbart Wikipedia. Redan under projektets första år hade
nämligen flera avknoppningar hunnit skapas: Wiktionary, den fria
ordboken, och Wikiquote, den fria citatsamlingen.
Wikimedia Foundation är i USA en registrerad 501(c)(3) non-profit,
vilket betyder att amerikaner som donerar pengar får göra avdrag i
deklarationen för sina gåvor. Detta system saknas i Sverige, men
ett liknande finns faktiskt i Tyskland. Kruxet är att tyskar som
donerar pengar får göra skatteavdrag bara när de donerar till
tyska organisationer, inte till en amerikansk stiftelse. Bland
annat därför grundade de tyska wikipedianerna sommaren 2004
föreningen Wikimedia Deutschland e.V. Detta blev den första
nationella lokalavdelningen av Wikimedia Foundation och har sedan
följts av ett tiotal andra länder. Utöver pengainsamling har den
tyska föreningen ägnat sig åt att trycka broschyrer, ställa ut på
mässor, föra dialog med myndigheter och uttalat sig i media.
Sommaren 2007 hade även wikipedianerna i Norge funnit tiden vara
mogen för att grunda föreningen Wikimedia Norge, och kallade till
ett möte i Nasjonalbibliotekets lokaler i Oslo. Mötet hölls (jag
vet, för jag var där) och föreningen grundades. Tyvärr förelåg
tre olika förslag till stadgar (vedtekter), som kombinerades ihop
under mötet. Och resultatet blev dessvärre inte godkänt av
Wikimedia Foundation, så Wikimedia Norge måste nu göra om sina
stadgar innan de kan bli en godkänd nationell lokalavdelning.
Samtidigt hade tanken väckts även i Sverige och den 20 oktober
2007 samlades vi svenska wikipedianer till ett möte i Stockholm på
Naturhistoriska riksmuseet. Som tur var hade vi arbetat fram ett
enda förslag till stadgar och på förhand fått veta från Wikimedia
Foundation att dessa nog skulle kunna bli godkända. Mycket
riktigt kom också det formella godkännandet i december.
Wikimedia Sverige är en svensk ideell förening, som för närvarande
har 80 medlemmar. Det kostar 100 kronor att bli medlem för 2008.
Men föreningen kommer att behöva mer pengar än så, och vill därför
ha donationer. Utöver att sprida information om Wikipedia och
dess systerprojekt, ska den ju helst också hjälpa till att samla
in pengar till driften av Wikipedia.
Föreningens ordförande är Lennart Guldbrandsson, Göteborg, som
också är presskontakt för svenska Wikipedia. Kassör är Anders
Wennersten, Stockholm, och vice ordf. Joakim Larsson, Göteborg.
Övriga ledamöter är jag själv, Johan Schiff och Jan Ainali.
Hittills har föreningen tryckt en liten broschyr och medverkat med
montrar vid två konferenser: Internetdagarna i Stockholm och
Free Software Conference Scandinavia (FSCONS) i Göteborg. Med
tanke på den begränsade budgeten har fokuset hittills varit att
komma med och synas i sammanhang där det inte kostar något.
Där står föreningen idag. Den behöver fler medlemmar och fler
donationer. Eftersom dess syfte ligger så nära Projekt Runeberg,
använder jag gärna den här listan till att göra reklam för dem.
Men synpunkter om vad föreningen borde göra, måste riktas till
föreningen. Det kan jag inte diskutera på den här listan.
Däremot kan vi diskutera vad Projekt Runeberg borde göra. Vi
kanske borde göra en broschyr och en affisch och ställa upp med
reklam vid sidan av Wikimedia Sverige? Kom gärna med förslag.
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
Projekt Runeberg,
(English translation below)
Eftersom jag glömde bort (!) att önska God Jul så får jag väl
passa på att önska ett Gott Nytt År eller i alla fall god
fortsättning på det redan påbörjade. När det gäller aktivitet och
framsteg kan vi bara hoppas att 2008 blir bättre än det lite
avslagna 2007.
En sak som hände var att Projekt Runeberg fyllde 15 år - och
glömde bort att fira det! Det var på kvällen den 13 december 1992
som de första texterna gjordes tillgängliga från Projekt Runebergs
server. Vi är nog ett av världens äldsta Internet-projekt som
fortfarande lever.
Ett stående nyårsinslag i Projekt Runeberg är att vi firar alla
författare som haft den goda smaken att avlida för 70 år sedan.
De som avled under 1937 omfattas nu inte längre av upphovsrätt
utan blir fritt jaktbyte för oss som scannar. I vårt register
finns 117 sådana personer och man hittar dem på adressen
http://runeberg.org/search.pl?dead=1937
Som synes är årtalen i grönt på den sidan, en indikation på att
upphovsrätten har löpt ut. Efter årtalet syns en liten randig
symbol för de författare som redan har en presentation. Anmäl
gärna vilka fler av 1937:orna vi borde presentera.
En annan källa är Wikipedias kategori för avlidna 1937, på
* svenska, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Avlidna_1937
* danska, http://da.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8d_i_1937
* norska, http://no.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8dsfall_i_1937
* engelska, http://en.wikipedia.org/wiki/Category:1937_deaths
Man hittar ännu fler språk i vänstermarginalen hos Wikipedia.
== English ==
Since I forgot (!) to wish you all a Merry Christmas, let me take
this chance to wish a Happy New Year! Let's hope that 2008
becomes a more active year than the somewhat slow 2007.
Among the (non-)events was that Project Runeberg turned 15 - and
forgot to celebrate this! On the evening of December 13, 1992,
the first electronic texts were dispatched from Project Runeberg's
server. We're probably one of the world's oldest Internet
projects still alive.
A new year tradition in Project Runeberg is our celebration of the
authors who had the good taste to pass away 70 years ago. Those
who died in 1937 are no longer covered by copyright, so their
texts can now be explored by those of us with scanners. In our
database you can find 117 of them on this page,
http://runeberg.org/search.pl?dead=1937
As you can see the years are in green on that page, to indicate
that the copyright has expired. After the years, there is a
striped symbol for those authors that have a presentation. Please
report additional 1937ers that we ought to present.
Another source is Wikipedia's category for 1937 deaths, in
* English, http://en.wikipedia.org/wiki/Category:1937_deaths
* Swedish, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Avlidna_1937
* Danish, http://da.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8d_i_1937
* Norwegian, http://no.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8dsfall_i_1937
You can find even more languages in the left margin at Wikipedia.
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Project Runeberg - free Nordic literature - http://runeberg.org/
Men ibland räcker det inte ens till en hel dag. Det är ju jättebra förstås att det är så många som hjälper, men jag skulle i alla fall villa se vad som har hänt hela den sista dagen.
Orsakerna? (1) Det är lättare att hitta min egna sista rättade sida, så det blir lättare att fortsätta vad jag höll på med igår. (2) Det är ofta kommentarer och frågor som är intressanta att titta på och kanske besvara.
Är det möjligt att ändra "300" till "minst 300 eller 24 timmar"?
Ingemar
_________________________________________________________________
Discover new ways to stay in touch with Windows Live! Visit the City @ Live today!
http://getyourliveid.ca/?icid=LIVEIDENCA006