Ingemar Olson skrev:
Det står i Instruktionerna att "Om verket innehåller uttalsmarkeringar i form av apostrofer inuti ord så ta bort dem." och ger som exempel Ta'rtu.
Projekt Runeberg grundades 1992, gick över till faksimilbilder 1998 och införde webbformulär för korrekturläsning 2002. Sidan med instruktioner för korrekturläsare skrevs hösten 2003, vilket nu är snart fyra år sedan. Då hade vi redan utfärdat liknande instruktioner med e-post till dem som frågat. Att få instruktionerna nedskrivna var ett sätt att behöva svara på färre frågor via e-post, vilket kan vara mycket tidsödande.
Instruktionen rörande apostrofer är skriven huvudsakligen med tanke på uppslagsorden i Nordisk familjebok, där det står Ta'rtu och vi vill ju kunna söka efter Tartu i resultatet. Det vore i alla fall synd om vi inte kunde söka på Tartu.
Det mer avancerade exemplet du visar på, är egentligen mer än vårt nuvarande system klarar av. Det finns flera sådana fall. Några andra är matematiska ekvationer, kemiska formler, musiknoter, text med grekiska bokstäver och kartor med utplacerade ortnamn. Vi har hela tiden varit medvetna om att "vårt nuvarande system" har sådana begränsningar. Det finns ingen poäng i att utfärda instruktioner som kan täcka samtliga fall. Instruktionerna ska hellre vara kortfattade och begripliga än fullständiga. Det är nog många detaljer som möter nybörjaren ändå.
För att ett system för kemiska formler, musiknoter eller någon annan avancerad typografi ska bli bra, krävs att någon specialiserar sig på just det området och tar resultatet av korrekturläsningen till färdig slutprodukt. Johan Tufvesson arbetade med ett program för notskrift och typsatte noter, som skrevs ut i PDF-format och som han spelade i stråkkvartet. Jag som inte spelar fiol hade inte kunnat göra det arbetet.
Verket du hämtar exempel ur handlar om "Terminologin i äldre Västgöta- och Östgöta-lagarne". Vad ska vi ha det verket till när det är korrekturläst och klart? Vill man kunna söka i det? Skriva ut det? Analysera det på något annat sätt? Vilken är slutprodukten? Jag vet inte. Vet du? Det gäller att hitta ett textformat som är lämpligt för den tänkta tillämpningen, och sedan skriva instruktioner som ger oss det textformatet.
Vidareförädlingen till slutprodukt kan ligga inom Projekt Runeberg eller någon annanstans. Tanken med Projekt Runeberg är inte att skaffa monopol på de böcker vi digitaliserar. De allra flesta är ju helt fria från upphovsrätt, och får kopieras vidare och återanvändas fritt. Hittills har detta inte förekommit särskilt ofta. Ett undantag är en del texter som kopierats till http://sv.wikisource.org/ och där bearbetats vidare. Projekt Runeberg är gärna "underleverantör" till sådana projekt.